Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Sammanfattning:Denna studie syftade till att kvantitativt undersöka kÀnslan av sammanhang utifrÄn ett salutogent perspektiv och med en fenomenologisk ansats. Detta gjordes via enkÀter bland ett antal gymnasieelever. Inriktningen var mot skolmiljön, de sociala relationerna och studierna i skolan. Avsikten var att göra en deskriptiv undersökning. Litteraturstudier genomfördes frÀmst via databaser, med granskning av vetenskapliga artiklar och rapporter för att undersöka tidigare forskning.

Konsultchefen Àr en nyckelperson pÄ bemanningsföretagen och arbetar med att matcha personer med rÀtt kompetens till de uppdrag som kommer in samt har arbetsgivaransvar för de anstÀllda konsulterna. Konsultchefens arbete innehÄller dÀrför ett stort mÄtt social interaktion som krÀver skapande och underhÄllande av mÄnga professionella relationer samtidigt. Syftet med uppsatsen var att belysa konsultchefens arbetssituation med sÀrskilt fokus pÄ vad som utmÀrkte denna sociala interaktion och de mÄnga professionella relationerna. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med fem konsultchefer pÄ tre bemanningsföretag och resultatet genomgick en tematisk analys. De tendenser som framkom var att den sociala interaktionen kÀnnetecknades av oförutsÀgbarhet, informations- och kommunikationssvÄrigheter samt av att anpassa sig och agera stöd.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielÀrare. Jag har utgÄtt frÄn vad lÀrarna sjÀlva sÀger om sociala medier och dÀrefter försökt skapa en bild av hur de ser pÄ sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lÀrande. Jag har anvÀnt mig av en forskningsmetod dÀr jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag dÄ jag ville försöka förstÄ och tolka ett mer komplicerat innehÄll. Eftersom sociala medier som lÀrande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lÀrare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika Äldersgrupper, med olika erfarenhet och pÄ olika skolor.

AnstÀllda inom bemanningsbranschen trivs i regel bra men trots detta har branschen en hög personalomsÀttning. Tidigare forskning visar att de anstÀllda i mÄnga fall inte Àr nöjda med branschens förutsÀttningar för att skapa och upprÀtthÄlla sociala relationer. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur anstÀllda i bemanningsbranschen upplever sin psykosociala arbetsmiljö och Àven hur de upplever, hanterar och ser pÄ sin roll som konsult.Studien utgÄr frÄn sju intervjuer med ambulerande tjÀnstemÀn pÄ ett bemanningsföretag. Alla i undersökningsgruppen Àr kvinnor med varierande Älder, anstÀllningsform och erfarenheter av bemanningsbranschen.Resultatet visar att gemenskap över lag Àr viktig för konsulterna men hur viktigt det Àr och hur man hanterar frÄgan om gemenskap beror till störst del pÄ hur lÄngt uppdraget Àr. Vid lÄnga uppdrag Àr det lÀttare Àn vid korta att komma in i gemenskapen och det Àr ocksÄ dÄ gemenskap anses vara viktigast och har ocksÄ störst betydelse för konsulterna.

I denna uppsats undersöks hotell i Stockholms innerstad för att fÄ en bild av hur hotell arbetar med sociala medier. DÀr fokus ligger bÄde pÄ hur arbetet Àr organiserat bakom och hur arbetet gÄr till i praktiken med deras uppdateringar pÄ sociala nÀtverk. DÄ sociala medier Àr ett relativt nytt fenomen ville vi undersöka hur hotellbranschen i Stockholm hanterar detta. För att fÄ en inblick i detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med de ansvariga för sociala medier pÄ sex hotell i Stockholm och Àven kvantitativ datainsamling av deras aktivitet pÄ sociala medier för att hjÀlpa till i analysen. Med hjÀlp av en teoretisk referensram utifrÄn tidigare forskning kunde vi pÄvisa ett antal brister hos hotellen dÀr det frÀmst handlade om att det Àr lÄgt prioriterat bland hotellen, det skulle behövas mer resurser och ocksÄ tydligare riktlinjer och mÄl frÄn ledningen hur arbetet ska gÄ till i praktiken..

Den rÄdande trenden Àr att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nÄ en allt större publik. FrÀmjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada Àn nytta?.

Syftet med denna studie var att via förÀldrarnas iakttagelser av sina barn beskriva unga personer med Asperger syndrom. Vi har haft som mÄl att undersöka pÄ vilket sÀtt Äldern för diagnosen pÄverkat barnens/de ungas situation. Vi ville Àven belysa hur barnens/de ungas relationer med jÀmnÄriga gestaltade sig under skoltiden och under tonÄrstiden. Dessutom ville vi undersöka vilka stödinsatser som barnen/de unga erhÄllit frÄn samhÀllet. Studien baserar sig pÄ intervjuer med förÀldrar till unga personer med Aspergers syndrom, samt pÄ litteraturstudier.

BakgrundJag har fÄtt i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag pÄ hur de skulle kunna anvÀnda sig av sociala medier i sitt varumÀrkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta ÄtgÀrder pÄ hur de kan anvÀnda sociala medier i sitt varumÀrkesbyggande.MetodJag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag pÄ hur Sapa Profiler AB kan anvÀnda sig av sociala medier för att stÀrka sitt varumÀrke..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser pÄ sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhÀllet. Uppsatsen avgrÀnsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. UtifrÄn deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser pÄ sin tillvaro, pÄ sitt liv och pÄ sin delaktighet i det svenska samhÀllet. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nÀtverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhÀllet? Hur upplever de den nya identiteten och de nya vÀrderingarna i det nya samhÀllet? UtifrÄn respondenternas synvinkel har jag försökt att svara pÄ de ovannÀmnda frÄgorna.

MÄlet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och dÀrmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utlÀsa ett medelvÀrde pÄ 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansÄgs viktigast var att personen hade lÀtt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons pÄverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfÀlle med olika egenskaper efterfrÄgade.

Syftet med denna studie var att fÄ ökad kunskap och förstÄelse för hur det Àr att leva med funktionshindret dyslexi/ lÀs- och skrivsvÄrigheter och hur funktionshindret prÀglar personens sjÀlvkÀnsla och relationer till andra. VÄra problemstÀllningar var följande: Hur pÄverkas skoltiden av funktionshindret dyslexi? Hur pÄverkas sjÀlvkÀnslan och sjÀlvbilden av att en individ har funktionshindret dyslexi? Hur pÄverkas och formas relationer till andra hos individer som har funktionshindret dyslexi? Studiens utformning var av kvalitativ design och grundade sig pÄ djupintervjuer som gjordes enligt en temaindelad intervjuguide. Intervjuerna genomfördes med tre kvinnor och en man som vid vuxen Älder studerar vid Stockholm universitet. Vi anvÀnde oss Àven av en heuristisk metod, sjÀlvobservationer, som en beskrivning av vÄra egna erfarenheter av funktionshindret, dyslexi.

Den sociala pÄverkan som företag har pÄ sin omgivning har blivit mer och mer uppmÀrksammad av samhÀllet. Intressenterna Àr idag medvetna om vilket socialt ansvar företagen tar och de har högre förvÀntningar pÄ vad företagen bör ta ansvar för. Problematiken ligger i sjÀlva utförandet av redovisningen av det sociala ansvaret. Det omfattar nÀmligen mÄnga olika aspekter vilket kan medföra svÄrigheter för företagen att redovisa sitt sociala ansvar. Intressenterna har fÄtt en betydande roll vid redovisningen av det sociala ansvaret varför det Àr viktigt att företagen tillgodoser intressenternas förvÀntningar.

VÄr uppsats syftar till att skapa en bild av hur sociala medier pÄverkar en turistupplevelse. Teknologi Àr idag ett fenomen som har integrerats i det vardagliga livet och har Àven blivit en del av dagens resande. Sociala medier utgör en stor del av dagens teknologiska anvÀndande och anvÀnds idag frekvent av mÄnga mÀnniskor under en turistupplevelse. Vi anser att sociala mediers alltmer inflytelserika roll i mÀnniskors resande skapar en möjlighet för oss att studera detta relativt outforskade omrÄde. Genom en empirisk utgÄngspunkt i form av djupgÄende intervjuer har vi skapat en tydlig uppfattning av hur sociala medier pÄverkar en turistupplevelse.

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.