Vi har valt att titta pÄ hur E-sportmarknaden anvÀnder sig av sociala medier för att sprida sig ut bland medierna och nÄ befintliga och framtida anvÀndare. E-sport Àr ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och Starcraft 2 Àr tvÄ exempel pÄ spel dÀr E-sport Àr ett vinnande koncept. Vi har valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften för att kunna ta reda pÄ hur de sociala medierna fungerar i marknadsföringssyfte. MÀnniskors beteende pÄ Internet samt hur mÀnniskor hanterar marknadsföring pÄ Internet kommer upplysas nÀrmare i arbetets resultatkapitel.

Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. DÀrför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien anvÀndes en innehÄllsanalys för att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet.

Ett vÀl fungerande nÀtverk kan hjÀlpa företag att förbÀttra sin produktivitet och skapa möjligheter till affÀrer. För att utnyttja fördelarna som nÀtverk kan skapa har Kista Science City AB sedan Är 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nÀtverk, med avsikt att stimulera tillvÀxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de relationer som företagen inom nÀtverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjÀlp av ARA-modellen. För att besvara syftet sÄ har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nÀtverket Àr begrÀnsat till nÄgon del av de lager som nÀmns i ARA-modellen..

Bakgrund: Schizofreni Àr en psykisk sjukdom dÀr personen har förÀndrade verklighetsuppfattningar sÄsom vanförestÀllningar, tankestörningar, förvirring och hallucinationer. Schizofreni kan ge svÄrigheter i exempelvis relationer och arbete. Genom att fokusera pÄ att förstÄ hÀndelser i personens dagliga liv fÄr sjuksköterskan kunskap om problem och varför dessa uppstÄtt. SÄdan kunskap kan hjÀlpa sjuksköterskan att utforma omvÄrdnadsÄtgÀrder som matchar personens behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa dagligt liv för personer med schizofreni och dÀrmed öka sjuksköterskans kunskap om personens omvÄrdnadsbehov.Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ fem kvalitativa artiklar och 15 kvantitativa artiklar.

Kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer Àr ett globalt folkhÀlsoproblem, dÄ vÄldets konsekvenser innebÀr ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsÀtts för vÄld i nÀra relationer upplever mötet med hÀlso- och sjukvÄrden. En litteraturstudie dÀr tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger pÄ tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att kÀnna rÀdsla, skam och skuld samt Att inte kÀnna stöd.

Sociala plattformar har blivit allt viktigare för organisationer inom bÄde extern som intern kommunikation. Allt fler organisationer inför sociala intranÀt som tillhandahÄller anstÀllda med verktyg för att dela kunskap och information, men Àven nya möjligheter att göra sin röst hörd (employee voice).Denna uppsats undersöker huruvida anstÀllda vid Uppsala universitet anvÀnder lÀrosÀtets egenutvecklade sociala intranÀt (Medarbetarportalen) för att uttrycka employee voice inom fyra kategorier: individuellt missnöje, kollektiv organisation, beslutsfattande inom ledningen och ömsesidighet i intressen.Studien genomfördes i tvÄ delar, först en intervju med den enhet pÄ universitet som ansvarar för införandet av deras sociala intranÀt och sedan en enkÀtundersökning riktad mot anstÀllda vid universitetet. VÄr studie visar att inom Uppsala universitet finns det vÀldigt lite empiriskt stöd för att anstÀllda anvÀnder universitetets egenutvecklade sociala intranÀt för att uttrycka employee voice..

Inom skolan har det lÀnge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lÀrare ska kunna kommunicera med varandra pÄ nÀtet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier Àr ett vitt begrepp som nÀmns lite var stans idag, men vad innebÀr dÄ sociala medier? Sociala medier Àr ett samlingsnamn pÄ kommunikationskanaler som tillÄter anvÀndare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud..

I denna antologi har vi haft som syfte att undersöka pÄ vilket sÀtt boendemiljön har betydelse för mÀnniskans livsvillkor och identitetsskapande. Genom att undersöka sociala relationer och den fysiska miljön i olika miljonprogramsförorter har vi försökt skapa oss en förstÄelse för hur mÀnniskor sjÀlva upplever sin boendemiljö. UtifrÄn de fyra olika infallsvinklarna ungdomars livsvillkor, trygghetsskapande, medias roll och ungdomars identitetsskapande har vi studerat miljonprogramsförorter och har dÀrigenom försökt skapa oss en bred kunskap om livet i förorten. Med hjÀlp av observationer och intervjuer har vi samlat in datamaterial som vi sedan har analyserat genom den induktiva analysmetoden grundad teori. Dataanalysen har vi dÀrefter kopplat till teorier om identitet, stigma och symbolisk interaktionism och Àven individuellt valda teorier, vilka lÀngre fram genererat i sammanfattande slutsatser.

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterares förstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer utifrÄn dels deras förestÀllningar om vÄldsutövande mÀn och vÄldsutsatta kvinnor och dels vilka perspektiv eller teorier som kommer till uttryck i socialsekreterares resonemang om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer. Undersökningen bestÄr av halvstrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare. Resultaten analyserades utifrÄn ett könsmaktsperspektiv, med stöd i tidigare forskning om mÀns vÄld mot kvinnor och samhÀllets hantering av frÄgan pÄ nationell nivÄ, kommunal nivÄ och genom socialtjÀnsten. Resultaten av undersökningen visade att socialsekreterarna Ä ena sidan ser bristande jÀmstÀlldhet som en orsak till mÀns vÄld mot kvinnor pÄ en generell nivÄ, Ä andra sidan förklarade enskilda mÀns vÄldsutövning bland annat utifrÄn förestÀllningar om mÀns vÄld som uttryck för mÀnnens maktlöshetskÀnslor. I uppsatsen diskuteras ocksÄ hur socialsekreterarnas förstÄelse om mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer stÄr i relation till en rÄdande könsneutral norm inom socialtjÀnsten..

Sammanfattning: Föreliggande studie syftar till hur sociala medier har förÀndrat den traditionella rekryteringsprocessen. Sociala medier Àr ett Àmne och omrÄde i rekryteringssammanhang som Àr relativt outforskat och nytt och dÀrmed har studien en explorativ och induktiv karaktÀr. Studien syftar till att kartlÀgga, beskriva samt att undersöka hur tre globala, ett internationellt, och ett nationellt företag anvÀnder sig utav sociala medier i sina rekryteringsprocesser.  Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats som berör hur sociala medier anvÀnds i företagens rekryteringsprocesser, om sociala medier har pÄverkat det traditionella tillvÀgagÄngssÀttet att rekrytera, problem som kan uppstÄ nÀr sociala medier anvÀnds i rekryteringsarbetet samt hur anvÀndandet av sociala medier kommer se ut i framtiden. Studiens resultat visar att sociala medier anvÀnds som komplement inom den traditionella rekryteringsprocessen. Annonsering, urval och referenstagning kan idag utföras via sociala medier till mindre kostnader och med högre effektivitet gentemot traditionella tillvÀgagÄngssÀtt.

?Vad genererar nÀrvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de anvÀndas vid en kris??Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara pÄ möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med anvÀndningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier Àr en bra kommunikationskanal som Àven blir anvÀndbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebÀr i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillÀmpades.

Verksamheter anvÀnder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte sÄ konstigt med tanke pÄ att IT har en betydande roll i dagens samhÀlle. För att följa med i utveckling och efterfrÄgan Àr det idag nödvÀndigt att större verksamheter anvÀnder sig utav nÄgon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas rÀcker det sÄledes inte att införa ett informationssystem dÄ det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmÄlen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förÀndras över tid.

Syftet med uppsatsen Àr att studera och visa maktrelationer mellan mÀn utifrÄn en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien Àr byggd pÄ Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvÀrld rÄder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier Àr det möjligt att förklara dessa relationer..

Detta Àr en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, sÄ kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer frÄn företag och offentliga organisationer kring deras anvÀndande av social rekrytering. Vi har Àven intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att fÄ en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan anvÀndas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade vÄra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frÄgestÀllningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de anvÀnder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frÄgor kring hur de ser pÄ samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Syftet med denna B-uppsats i informatik Àr att fÄ en bild av samt fÄ bÀttre förstÄelse för vilka faktorer det Àr som kan pÄverka vilka kvinnor i Äldern 18-25 som offentliggör privat information pÄ sociala medier.  Dock har inte djupintervjuer tillÀmpats utan enkÀter, vilket annars Àr normalt för ett kvantitativt tillvÀgagÄngssÀtt. EnkÀter valdes för att respondenterna skulle kunna svara anonymt eftersom syftet Àr att undersöka samt analysera vilka kvinnor i Älder 18-25 offentliggör privat information pÄ sociala medier.   UtifrÄn en enkÀtundersökning som skickades ut elektroniskt till 25 kvinnor i Äldern 18-25 har jag kunnat identifiera olika faktorer som bidrar till varför vissa kvinnor delar med sig av mer privat information pÄ sociala medier. NÄgra av de slutsatser som dragits utifrÄn denna studie Àr att kvinnor som befinner sig i ett offentligt förhÄllande oftare delar med sig av information pÄ sociala medier samt att de som studerar Àr mer aktiva pÄ sociala medier. .