Titel ?Det finns 1000 olika sätt att lyckas? ? En kvalitativ studie av kultur och nöjesbranschens arbete bakom sociala medierFörfattare Emma Hellberg och Amanda NergeliusKurs Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, GöteborgsuniversitetTermin Höstterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Plyhm KommunikationSyfte Syftet är att kartlägga hur strategier för sociala medier implementeras i organisationer och eventuella skillnader mellan organisationer som tagit hjälp av PR-konsulter respektive de som inte har gjort det.Metod och material Kvalitativa intervjuer med informanter på elva organisationer i kultur ochnöjesbranschen.Huvudresultat Trots att alla organisationer har idéer och tankar kring hur de vill arbeta med sociala medier, är det ännu inte självklart att man har dessastrategier nedskrivna, eller ens uttalade för fler än den som arbetar med kommunikation. Det finns en ambition om att inkludera fler anställda i detta arbete, men många är försiktiga då man vill att det ska finnas en genomgående ton i kommunikationen. Av samma anledning är man också vara försiktig med att låta en konsult skapa innehåll för kanalerna. Man ser dock ingen fara i att använda konsulter i en rådgivande roll och tycker inte att de har för mycket makt i kommunikationsprocessen.Sociala medier används främst för att förstärka varumärket genom att ha en dialog med gäster och kunder.

Denna studie går ut på att undersöka vilka mediekanaler unga förstagångsväljare använde sigav för att få politisk information innan och under riksdagsvalet 2010. Syftet är också attundersöka hur traditionella massmedier, som tidigare varit den dominerande källan förpolitisk information, står sig i relation till sociala medier i den fragmenterade medievärld vilever i idag. Den teoretiska utgångspunkten är utifrån Uses and Gratifications-teorin samttidigare forskning rörande förstagångsväljare och sociala medier. Metoddelen är kvantitativ iform av en frågeundersökning med gymnasieelever som läser sista året på gymnasiet.Datainsamlingen genomfördes i Sundsvall och Jönköping under december 2010. Resultatet visar att unga förstagångsväljare fortfarande anser att de traditionella medierna,främst TV, är de viktigaste för deras politiska information. Det framgår också i resultatet attdet politiska intresset hos unga ökar under valår.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal, elever och några föräldrar på Stånga skola uppfattar att skolan kan stärka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk träning) som metod. Studien bygger på skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgången definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som främjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger på observationer, intervjuer samt enkätinsamlingar som utfördes i samband med ett besök på Stånga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap är viktigt, men huruvida det stärker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat påvisas mer än som en observerbar förändring gällande elevernas förhållningssätt, beteende och bemötande..

Samhället i Sverige och Europa står inför en stor utmaning när det gäller den åldrande befolkningen, medellivslängden ökar och allt fler blir allt äldre och friskare. För att möta upp dessa utmaningar är det av stor vikt att skapa ett synsätt där man ser att målgruppen äldre är en investering och att det är viktigt att skapa förutsättningar för ett gott åldrande. Detta arbete kan göras med hälsofrämjande arenor och förebyggande insatser i samhället. En sådan plats i samhället kan vara ett trygghetsboende som både kan inbringa en trygghet och stimulera till socialt deltagande med andra. Syftet med studien var att undersöka sociala faktorers betydelse för äldres hälsa på ett trygghetsboende.

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. Två teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar på detta komplexa problem, står Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive återintegrerande skambeläggning (1989),där framförallt den förstnämnda fått en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare är något mer okänd. Men kan dessa två teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkätundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka marknadsföringsåtgärder som man bör vidta vid en lansering av en ny produkt på en marknad där reklam inte är ett alternativ. Vi har valt att illustrera problematiken genom att studera den svenska spritmarknaden, som är ett tydligt exempel på en marknad där reklam är förbjuden. Vi har studerat en mängd olika marknadsföringsverktyg och försökt finna vilket eller vilka som är mest effektiva för att nå ut till slutkunden på en reklamlös marknad. Genom att studera en marknad där reklam inte är ett alternativ, har vi funnit andra marknadsföringsåtgärder att ta till för att nå ut till konsumenten och att vissa lämpar sig bättre än andra på denna marknad samt att de i kombination är ett starkt alternativ till reklamen. Vi har kunnat konstatera att det mest effektiva sättet att nå ut till slutkunden är att företaget ska rikta sina marknadsföringsåtgärder direkt till konsumenten och inte gå via mellanhänder.

För att fastighetsmäklare ska få arbeta med förmedling på en yrkesverksam nivå krävs att denne har registrerat sig i enlighet med FML. Det ligger på fastighetsmäklarinspektionen att utöva tillsyn över landets fastighetsmäklare och bevilja registrering till dem som har uppfyllt kraven. Mäklare ska agera som en opartisk mellanman och iaktta både köparnas och säljarnas intresse. Det är trots detta accepterat att mäklare tillgodoser en säljares intresse med extra varsamhet. Fastighetsmäklaren ska förbli opartisk och inte försätta sig i sådana situationer där denna kan komma att bli manad att agera för det egna intresset istället för säljares och köpares intressen.

Verkställigheten av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Hallands län karakteriseras huvudsakligen av policyinlärning utifrån ett instrumentellt synsätt där policyns måluppfyllelse är central. I Kungsbacka kommun har policyinlärning till viss del ersatts med policyanpassning utifrån den berörda målgruppens premisser. I Varbergs kommun har policyinlärning kompletterats med internt upprättade regler. I Falkenbergs kommun härleds verkställighetens utfall av den spårbundenhet som uppstått i och med kommunens historiska roll som omsorgskommun.I samtliga kommuner, utom Halmstad, förekommer en maximal decentralisering där politiken i realiteten utformas på förvaltningsnivå i mötet mellan byråkrat och klient. I Varberg exemplifieras detta till sin ytterlighet då utrymmet för den individuella bedömningen anses så stor att det äventyrar rättssäkerheten för den enskilde.Två kommuner har inte kommunalt upprättade riktlinjer, i dessa förekommer en gränsdragning mellan politik på central nivå och förvaltning på lokal nivå.

I ett bredare perspektiv är uthyrning av arbetskraft en del av en större förändring av arbetsmarknaden. Förändringen kännetecknas av en ökning av så kallade atypiska arbetsformer så som projektanställningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, består i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte är utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillämpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ändå allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anställning har.Uppsatsen behandlar även problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhället i stort. Ett exempel är den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Vår empiriska fallstudie syftar till att undersöka hur lärare arbetar för att åstadkomma ett behagligt klimat mellan eleverna i de tidigare åren, samt lärarnas motiv för detta. För att ta reda på det har vi gjort kvalitativa intervjuer med tio lärare och genom dessa har vi kommit fram till att läraren har en betydelsefull roll för hur det sociala samspelet mellan eleverna i klassen fungerar. Studien har visat att kommunikation och samtalsmetoder är ett övervägande arbetssätt hos lärarna, även om det också förekommer andra tillvägagångssätt, så som fredlig beröring, arbete med bilder, avslappning och konflikthantering. Många lärare menar även på att hur de är som personer avspeglas på gruppen. I likhet med dessa resultat fann vi i litteraturstudien att utvecklandet av elevers sociala och emotionella förmågor påverkar det sociala samspelet mellan eleverna på ett positivt sätt, samt att det har en inverkan på inlärningssituationen.

Internet har i jämförelse med andra kommunikationskanaler som TV och radio vuxit fram väldigt fort, och en utveckling av detta är sociala medier, där interaktion och kommunikation är två viktiga ledord. För turismföretag kan dessa plattformar fylla en marknadsföringsfunktion, om de används på rätt sätt, och i bästa fall skulle de också kunna hjälpa turistbyråer att attrahera fler gästnätter till sina städer. Syftet med denna uppsats är att jämföra hur de tre skandinaviska huvudstädernas turistbyråer marknadsför sig via sociala medier mot turister och se vilka förväntningar de har för det framtida användandet av dessa plattformar. Anställda på de tre olika turistbyråerna har intervjuats för att få höra om deras erfarenheter med användandet av sociala medier, och i detta fall just Facebook och Twitter. Vi har även intervjuat en expert på sociala medier för att se om det finns något sätt som är mer effektivt vid marknadsföring via dessa.

Vi blir idag överrösta av budskap från företag som vill att vi ska köpa deras produkter. Det blir därmed svårare för företagen att övertyga konsumenterna om att just deras produkt är den bästa för dem. Företagen måste sticka ut ur mängden och väcka kundens intresse genom att skapa en relation genom marknadsföringen. Detta gäller även för företag som marknadsför till barn och ungdomar där speciella skydd i form av lagar och regler finns.Vårt fenomen som vi har valt att undersöka är företagens marknadsföring till barn under tolv år, vad som ligger bakom deras val av marknadsstrategier. För att få en djupare inblick i detta fenomen, kommer respondenter (föräldrar med barn under tolv år) undersökas för att se hur de uppmärksammat reklamen som förekommer mot barn samt vad de tycker om de olika marknadsföringsmetoderna som vanligtvis förekommer.Syftet är att analysera vilka faktorer som avgör hur företag verksamma i Sverige kan marknadsföra sig till barn.

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för människor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men även människor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och därmed är accepterade och inräknade som en del av samhället. Människor med missbruksproblem står utanför samhället, de har inte en plats som människor som lever ?normalt?. Människor med missbruksproblem har även svårt att bli accepterade av samhället och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig får en chans att komma tillbaka.Jag valde att använda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sätta sig in i den andres livsvärld.

I takt med att Internet blir mer och mer tillgängligt och att informationsmängden på Internetkonstant ökar, har ett behov för rekommendationssystem uppkommit. Ett problem på internet äratt veta vem och vad man kan lita på. Ett sätt att komma runt det här tillitsproblemet är attanvända sig av social media. Samtidigt har sociala medier ständigt ökat i populäritet de senasteåren. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekommendationssystem och socialamedier kan dra nytta av varandra samtidigt som ett praktiskt problem om att fårekommendationer från sina (online) vänner löses.

Barns utveckling och välmående kan påverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte är att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. Utifrån detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. Utifrån tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan påverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts även fram om språkets betydelse i sociala samspel med andra.