Ungdomsbegreppet får olika innebörd beroende på vem som använder det och i vilken situation det används. Då vi anser att språket bestämmer hur vi tänker om olika fenomen anser vi att det är viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gång utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som återfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna från det sociala arbetets fält.Våra teoretiska utgångspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrån tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgår.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten ?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt utvecklingsbehov. Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.

Namnet web 2.0 refererar till ett relativt nytt sätt att kommunicera och dela information på Internet. Utvecklingen av web 2.0 har lett till en uppkomst av sociala nätverk på Internet, så som de populära nätverken Facebook och myspace. Med över 130 miljoner användare är facebook utan tvekan det största och mest kända sociala nätverk som finns idag. Vi tror, och vet, att det finns kommersiella intressen inom denna nya genre, PR industrin är ett exempel. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan företag och deras kunder ur ett sociala medier perspektiv.

Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet använder sig av sociala medier och hur de tillämpar den information som organisationen kommunicerat via de sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgår ifrån teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. Därutöver har ett analytiskt instrument använts som kartlägger kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara på ny kunskap. Den teoretiska referensram består av följande teorier: Media Richness modellen samt de två artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices från antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval använts. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att både traditionella och sociala medier används vid institutet där de traditionella medierna anses trovärdiga men inte alltid flexibla. De sociala medier som används är Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta från samhället, en stigmatisering som finns kvar än idag.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer påverkar återhämtningen från allvarlig psykisk störning.Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehållsanalys, två huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas.Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning känner sig utstötta från samhället och upplever fördomar riktade mot sig. Svårigheter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att få en mer meningsfull vardag och lättare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för återhämtningen från allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Studien undersökerhur sociala medier påverkar våra respondenter och hur stort behov de har av det i dagens samhälle. Till en början av undersökningen har vi endast behandlat ett intresseområde som är sociala medier. I och med att vår målsättning har varit att gå in så förutsättningslöst som möjligt samt komma nära vår undersökningsgrupp har vi använt oss utav grundad teori som metodologiskt angreppssätt. I motsvarighet till grundade teorins grundidéer har vi låtit vår frågeställning växa fram ur datamaterialet. Därför har frågeställningen kommit att ändras i takt med studiens utveckling där frågeställningen har grundats utifrån materialet vi har haft.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textila modeföretag kan använda sociala medier. Vi frågar oss också hur företagen ska använda medierna för att få en närmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stärka textila modeföretag. Vi gör en studie på hur textila modeföretag ska lyckas skapa närmre relationer utanför sociala medier och går in på budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att få svar på vårt problem kände vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn på sin närvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 år) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier på Facebook. Interaktionen har under en och en halv månads tid observerats nät-etnografiskt och jämförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mänskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förändrade möjligheter till själviscensättning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgående och exemplarisk social jargong är ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan härledas till Facebooks potential att upprätthålla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala värden.

Synen på barns sociala nätverk och socialt nätverksarbete har förändrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nätverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nätverket hos barn som socialarbetare inom olika fält mött. Syftet med föreliggande studie var att få fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nätverk. Syftet var också att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nätverkets betydelse för barns livssituation. Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lång yrkeserfarenhet inom området.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån yrkesverksammas uppfattningar förstå och belysa fattiga underpriviligerade barns sociala livsvärld på ön Phuket i Thailand. Då området den 26 december 2004 drabbades av en Tsunamikatastrof, till följd av ett jordskalv i Sydostasien, var det även intressant att titta på hur händelsen påverkat slumbarnens villkor. En empirinsamlande studieresa till området gjordes, där intervjuer med nyckelpersoner intervjuades. Intentionen var att utifrån informanternas uppfattning kring det givna ämnet, befintlig forskning och relevanta teorier, ge en bild av hur slumbarnens sociala livsvärld generellt ser ut. Utifrån fakta ur litteratur och informanternas berättelser beskrevs barnens sociala livsvärld präglas av en verklighet av missnöje med staten, sociala problem och djup misär.

Sociala medier får en allt viktigare roll i samhället. Detta gäller även för organisationer och där implementerandet av dessa medier innebär att kommunikationen med organisationens medlemmar övergår från att vara en monolog till att istället anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat använda sociala medier är Svenska kyrkan. Detta är en organisation som till stor del präglas av traditionellt tänkande, men som samtidigt har som mål att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhållningssättet till de sociala medierna av både hur man ser på lärande, men även hur man uppfattar teknikens påverkan på omvärldens utveckling.

Syfte: Vårt syfte är att besvara vår problemformulering och se hur lojalitet kan skapas genom sociala medier då lojalitet är en grundsten i skapandet av långsiktiga kundrelationer. Vidare ämnar vi besvara problemformuleringen genom att undersöka hur företag kan använda sociala medier för att skapa och bevara potentiella och befintliga långsiktiga kundrelationer.Metod: Ett kvalitativt och abduktivt förhållningssätt är det som ligger till grund för den här uppsatsen. Undersökningen utgår från ett positivistiskt synsätt och kvalitativa intervjuer har valts som metod för att samla in empirisk data.Teoretiskt perspektiv: Denna undersökning baseras på erkända teorier och modeller främst inom internetmarknadsföring, relationsmarknadsföring samt kundlojalitet då dessa ämnen ligger som grund för vår undersökning. Vidare används teorier och modeller kring sociala medier som ett verktyg för integrerad kommunikation.Empiri: Semistrukturerade, kvalitativa intervjufrågor har utformats för denna undersökning. Frågeställningarna har besvarats av framstående webbkonsulter samt av företag, framgångsrika inom området.Slutsatser: Utifrån vår undersökning har vi besvarat vår frågeställning; hur skapar ett företag kundlojalitet och konkurrenskraftiga kundrelationer via sociala medier? Utifrån vår undersökning ser vi företagens närvaro i sociala medier som en god förutsättning för att skapa kundlojalitet och bygga relationer.

Denna uppsats handlar om användandet av sociala berättelser utanför de autistiska spektra, som det sedan tidigare finns forskning om. Sociala berättelser är små korta berättelser som skall vara skrivna i första person och som syftar till att skapa förståelse kring en social situation. De syftar också till att ge stöd för att ändra ett visst beteende som berör en viss social situation. En social berättelse kan vara skriven med illustrationer, innehålla endast text eller endast innehålla bilder. Detta för att möta den berörda individen där dess förståelse finns.Den svenska forskningen om detta ämne är begränsad, vilket leder till min uppsats.

I denna studie har elevers åsikter om det sociala mediet Facebook i svenskundervisningen studerats. Detta har skett genom en enkätundersökning med 88 elever och kompletterades med två intervjuer av elever med erfarenhet av mediet i undervisningen. Informanterna hade en delad inställning till Facebook som lärplattform och de problem som lyftes fram rörde sortering och intrång i privatlivet. En övervägande majoritet var dock positiva till arbetssättet om det bedrevs i mindre skala som enstaka kurser eller moment. Det gick även att se skillnader i åsikter om och användandet av sociala medier ur ett åldersperspektiv.