Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen..

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hälsan hos unga religiösa kristna och muslimska kvinnor. Syftet kommer undersökas utifrån följande frågeställningar:Hur ser unga religiösa kristna och muslimska kvinnors hälsa ut kopplad till rekommendation för fysisk aktivitet och definitioner för social och psykisk hälsa?Hur upplever unga religiösa kristna och muslimska kvinnor att religionerna påverkar deras hälsa? Vilka likheter och skillnader finns det mellan unga religiösa kristna och muslimska kvinnor då det gäller hälsan och den upplevda påverkan av religionerna?MetodStudien är en kvalitativ jämförande studie som är baserad på sex halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna var tre religiösa kristna kvinnor och tre religiösa muslimska kvinnor mellan 22 och 28 år och boende Stockholm. Intervjuerna var djupgående och mellan 30 och 60 minuter långa.

I denna studie ställs frågan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för människor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmärksammats av forskningsfältet: vårdpersonalsperspektivet. Frågeställningen är hur människor som lekmän använder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som påverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är hämtad från Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn på det mänskliga ?varat? som ett socio-ontologiskt koncept. Härigenom framträder en bild av hur psykiatriska diagnoser är problemformuleringar sprungna ur självreflektion.

Många människor lockas av utmaningen att bilda familj och bli föräldrar. Denna C-uppsats handlar om hur politiker och tjänstemän anser sig kunna säkerställa funktionshindrade människors möjlighet att kunna välja och fullfölja föräldraskap och vilket samhällsstöd som erbjuds. Jag har använt mig av en kvalitativ metod nämligen halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna visade att detta var ett område som det inte har forskats eller pratats om i någon större utsträckning. Intervjupersonerna har inte arbetat med frågeställningen trots att flera av dem varit engagerade i handikappolitiken.

Inledning Inom den psykiatriska vården blåser förändringens vindar. Det finns exempel på hur nytänkande kan skapa mer ändamålsenliga lokaler. Vårdmiljö innefattar både den fysiska miljön och den psykosociala miljön. Vårdmiljön påverkar hälsa och välbefinnande. En stor andel av befolkningen drabbas av psykisk ohälsa.

Facebook är en social nätverkstjänst som används av ett mycket stort antal människor runt om i världen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om den ökade interaktionen via Facebook har förändrat vår syn på vänskapsbegreppet och på vilket sätt identitetsskapandet på Facebook skiljer sig från den fysiska världen. För det första ska undersökas om olika personer anser att interaktionen med ?vänner? på Facebook på något sätt har ändrat deras syn på vänskap eller deras relationer överhuvudtaget. Med andra ord, är det rätt att tala om ?vänner? i samband med Facebook, och i så fall på vilket sätt? Den andra frågan är vilka möjligheter Facebook erbjuder för människor för identitetsskapandet och på vilket sätt människor väljer att utnyttja dem .

SammanfattningSyfte och frågeställningSyftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen?MetodStudien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet.

Introduktion:I början av 2000-talet blev telefonrådgivning en starkt växande metod för patientkontakt dit människor kunde ringa för råd och stöd. Flera studier belyser olika faktorer i den kliniska arbetsmiljön eller omgivningen, som kan påverka sjuksköterskors beslut om vård, samt resultat av den vård som ges. I de flesta av de beskrivna arbetsmiljöerna möter sjuksköterskan den vårdsökande ansikte mot ansikte. Få studier belyser telefonsjuksköterskors arbetsmiljö i telefonrådgivningen på vårdcentral, samt hur arbetsmiljön påverkar sjuksköterskors kommunikation med den vårdsökande och besluten som tas. Syfte:Syftet med arbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsmiljön i telefonrådgivningen på vårdcentral.

Bakgrund: Endometrios är en godartad kronisk sjukdom som kan drabba kvinnor i alla åldrar. Symptomen är både av fysisk och mental karaktär och upplevs väldigt individuellt. Fysiska symptom i form av svår smärta uppstår före menstruationen och ökar sedan i intensitet. Mentala symptom kan vara förändringar i stämningsläge. Sjukdomen endometrios kan lindras genom hormonbehandling och kirurgi.

Det finns många olika sorters barn. De är olika på grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt på grund av vilka dispositioner deras olika uppväxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns även gemensamma faktorer som gäller alla människor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vänskap, social rangordning och utanförskap. Det som står klarast lysande är dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma ålder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det är denna resurs som måste säkerställas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god psykosocial hälsa och möjlighet att ta sin plats i samhället kan förverkligas..

I tidigare forskning har visats att arbetsgivare gör misstaget att tänka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem själva också är de faktorer som motiverar medarbetarna. Därför är det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att få en välmående personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom äldreomsorgen i Piteå kommun och jämfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. Frågeställningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom äldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom äldreomsorgen i Piteå och medarbetarna inom äldreomsorgen i Stockholm åt? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom äldreomsorgen i Piteå.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Bakgrund: Hj?rttransplantation ?r en effektiv behandling f?r personer som har avancerad hj?rtsvikt. Trots att hj?rttransplantation f?rv?ntas bidra med en f?rb?ttrad h?lsorelaterad livskvalitet, tillkommer det olika utmaningar; psykiska, fysiska och sociala. Dessa utmaningar ?r n?got som m?ste arbetas med kontinuerligt f?r att uppn? en god h?lsorelaterad livskvalitet.

Fo?retag och organisationer anva?nder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin ta?nkta ma?lgrupp. Oavsett om fo?retag va?ljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online a?r det definitivt att konversationerna kommer att a?ga rum. Denna studie fokuserar pa? kommunikationen mellan anva?ndare och fem svenska TV-kanaler samt hur denna kommunikation kan fo?rba?ttras med hja?lp av sociala medier.

Vi som blivande förskollärare upplever att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll i att stödja barn i deras sociala utveckling och samspel. Barn i förskolan behöver få ta del av olika redskap som skapar en förståelse och hjälper dem med de sociala spelreglerna. Med redskap menar vi att barnen får lära sig uttrycka sig och ta hänsyn till andra samt reda ut situationer själva. Syftet med studien är att få förståelse för hur pedagoger arbetar med de sociala situationerna för att stödja barns samspel. Ett sociokulturellt perspektiv kommer genomsyra vår studie och synliggöra hur den sociala utvecklingen påverkas av andra och omgivningen.