Användningen av datorer ökar allt mer i samhället. Allt fler verksamhetsområden använder datorer och kräver att många i yrkeslivet behärskar tekniken. Detta ställer nya krav på skolan i att ge elever en bra grund och baskunskap i datoranvändning. Det ökade behovet av datorutbildning medför att skolorna måste kunna erbjuda en god och inspirerande fysisk arbetsmiljö med god ergonomi där eleverna lär sig om ergonomins betydelse för hälsan. Syftet med detta arbete var att genom kvalitativa intervjuer med rektorer och lärare på tre grundskolor ta reda på deras uppfattning och tankar kring den fysiska miljön i skolan, både vad gäller den fysiska klassrumsmiljön samt den fysiska miljön kring datorarbetsplatser.

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur verksamma förskollärare arbetar med att utforma förskolans fysiska inomhusmiljö för att främja kreativitet och lärande. Med inriktning mot skapande verksamhet. Studien ämnade att utifrån ett ramfaktorteoretisikt perspektiv undersöka huruvida verksamma pedagoger upplevde att lokaler inverkade på deras möjligheter att utforma den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen närmar sig även lärande i förhållande till miljön ur ett sociokulturellt perspektiv samt hur pass delaktiga barnen är i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Studiens empiriska data samlades in under fyra samtalsintervjuer för att få en bild av hur de intervjuade förskollärarna arbetar kring dessa frågor.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den främst förekommande dödsorsaken i Sverige och hjärtinfarkt är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna. De senaste två decennierna har risken att dö i en hjärtinfarkt nära halverats, men insjuknandet i hjärtinfarkt har inte minskat i samma takt. En hjärtinfarkt är en stor omställning för individen och många behöver genomföra livsstilsförändringar för att undvika att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan underlätta eller försvåra individens livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans (2004) sammanfattande beskrivning för innehållsanalys.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgång och observationer. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek är tydliga, då de i rolleken måste samarbeta med varandra för att föra leken framåt. Den sociala kompetensen yttrar sig på många sätt i rolleken där de mest framträdande sociala beteenden är samarbete, turtagande, förmåga att kunna lösa konflikter och samförstånd..

Undersökningens syfte har varit att utifrån ett föräldraperspektiv undersöka vad som avgör skolvalet. Mina huvudfrågor i arbetet har varit: Vad anser föräldrar är viktigt i frågan om skolvalet? Vilka faktorer har betydelse när föräldrar väljer skola? Hur många föräldrar väljer bort den närliggande skolan och varför? Och Vilken betydelse har det sociala rummet när det handlar om skolvalet? Min undersökning gjordes i form av kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua tio föräldrar bosatta i ett bostadsområde liggande i Malmö. De har alla barn som nyligen börjat i förskoleklassen.

Vi har funnit skillnader i hur barnen upplever den sociala och lärandesituationen i de respektive verksamheterna, framför allt vad gäller sociala grupptillhörigheten och leken tillsammans med de äldre barnen. Resultatet genomsyras av att förskoleklassbarnen har olika förutsättningar gällande de sociala och lärande situationerna beroende på förskoleklassens organisatoriska hemvist..

Bakgrund: Ohälsotalen ökar och bristen på fysisk aktivitet är en bidragande faktor. Näridrottsplatser byggs för att främja befolkningens hälsa. Flickor har dock en hög frånvaro på näridrottsplatserna. Det är ett problem för samhällsplanerarna som ej vet hur de ska bygga för att få flickorna mer fysiskt aktiva. Det är värdefullt ur ett jämställdhets- och folkhälsoperspektiv att alla individer får ta del utav de hälsofrämjande arenor som finns att tillgå i samhället.

I studien studeras hur komplexiteten kring sociala medier kan studeras, samt pa? vilket sa?tt sociala na?tverk a?r relaterade till na?tverken i sociala medier och hur det pa?verkar konsumenterna. Syftet med studien a?r att underso?ka de sociala medierna i fo?rha?llande till de sociala na?tverken med fokus pa? konsumentbeteende och da?rigenom skapa en generell modell som fo?rklarar problematiken. Studien bygger pa? en litteraturstudie som i fo?rsta hand sammansta?llts av artiklar med fokus pa? a?mnesomra?dena sociala na?tverk, elektroniska sociala na?tverk och sociala medier. En enka?tunderso?kning gjordes fo?r att sammansta?lla konsumenters a?sikter om a?mnesomra?dena, i syfte att tillslut utmynna i en analys och diskussion. Det ga?r att konstatera att sociala medier har vidgat det sociala na?tverket fo?r den enskilde konsumenten. Detta resulterar i att den enskilde konsumenten nu kan komma i kontakt med fler akto?rer och andra konsumenter som i ma?nga fall kan vara oka?nda.

Vårdmiljöer som patienter möter kan upplevas välkomnande och trivsamma eller kala och sterila och ge en känsla av institution. Patienter upplever och tolkar omgivningen på olika sätt och vårdmiljöns utformning kan ha betydelse för känslan av välbefinnande. Syftet med denna studie var att granska faktorer i vårdmiljön på sjukhus som kan påverka patienters upplevelse av välbefinnande. Vi har använt oss av kvalitativa och kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2006) modell för forskningsöversikt. Totalt har nio artiklar använts som svarar på syftet och fokus har varit ett patientperspektiv.

Mer än hälften av alla lägenheter i Sverige byggdes under åren 1950-1975, den perioden som i svensk bebyggelsehistoria brukar kallas för efterkrigstiden. Bilden av områden från den här tiden är ofta negativ och det är ofta i områden från den här tiden som de sociala problemområdena i svenska städer finns. Idag är många av dessa områden nedgångna och slitna och i behov av en upprustning. Områden från den här tiden planerades efter andra förutsättningar och lever idag inte alltid upp till de krav som ställs på resurshushållning och kretsloppstänkande. Den här uppsatsen fokuserar på de möjligheter som finns i förnyelsen av dessa områden och hur en omställning mot ett hållbart ekologiskt samhälle kan appliceras där.

Med vår studie har vi som mening att studera några förskollärares uppfattningar kring den fysiska lärandemiljöns betydelse inomhus i förskolan. Samt vad är Förskollärarnas intentioner när de utformar inomhusmiljön för barnen och hur utformas inomhusmiljön utifrån barns perspektiv. Vi anser att den fysiska inomhusmiljön i förskolan påverkar barnens lärande och utveckling via hur rummen är möblerade samt materialtillgångens tillgänglighet är. Vår studie grundar sig på en kvalitativ studie där kvalitativa intervjuer, observationer, samt dokumentationer används för att få underlag till studien, ifrån tre förskolor. Vår studie visade de olika Förskollärarnas uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande.

Arbetsrelaterad psykisk ohälsa är idag ett växande folkhälsoproblem och en orsak till att långtidssjukskrivningar ökar dramatiskt, vilket innebär en stor samhällsekonomisk kostnad. Syftet med denna kvalitativa studie, där fyra personer intervjuades, var att undersöka hur arbetsrelaterad psykisk ohälsa upplevdes och via bakomliggande faktorer väcka reflektioner över preventiva insatser i samhället. I resultatet framkom tydligt att organisationsförändringar, resursbrist och stegrade krav var centrala orsaksfaktorer till att individerna successivt tömdes på livsbejakande känslor genom en maktlöshet och brist på återhämtning. Vilket tog sig uttryck i fysiska, psykiska och sociala problem. För att bromsa problemet krävs en utökad forskning inom sjukfrånvaro och intervention.

Sociala medier får en allt viktigare roll i samhället. Detta gäller även för organisationer och där implementerandet av dessa medier innebär att kommunikationen med organisationens medlemmar övergår från att vara en monolog till att istället anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat använda sociala medier är Svenska kyrkan. Detta är en organisation som till stor del präglas av traditionellt tänkande, men som samtidigt har som mål att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhållningssättet till de sociala medierna av både hur man ser på lärande, men även hur man uppfattar teknikens påverkan på omvärldens utveckling.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och varje år insjuknar ungefär 30 000 personer i Sverige. I ett slag kan stroke medföra en plötslig förändring för patientens integritet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsroll kring strokepatienter samt patienternas upplevda livskvalitet. Frågeställningarna som användes var: på vilket sätt kan sjuksköterskan hjälpa stroke patienter att uppnå en god livskvalitet? Vilka faktorer påverkar patienternas livskvalitet? Finns det någon skillnad på livskvalitet när det gäller strokedrabbade män och kvinnor? Denna studie bygger på tretton vetenskapliga artiklar.

Arbetet handlar om barns och deras föräldrars fysiska aktivitet och barnens och föräldrarnas inställning till fysiska aktivitet i skolan. Kvantitativ metod används, i form av en enkätundersökning. Definition av fysiskt aktiv är all kroppslig rörelse som är ett resultat av skelettmuskulaturens kontraktion och som resulterar i en ökad energiförbrukning. 156 elever i årskurs 9 från två högstadieskolor ligger till grund för undersökningen. Eleverna besvarade frågor om ämnet idrott och hälsa och deras fysiska aktivitet på fritiden och i skolan.