Introduktion - Vid rekrytering, tycker arbetsgivare att de traditionella metoderna är en kostsam process som tar tid och bidrar med för lite information för att göra en lyckad rekrytering. Sociala mediers framväxt, har bidragit med en annan form av information som har fått arbetsgivare att vilja använda sociala medier i rekryteringsprocessen. Det finns många fördelar med att använda sociala medier, dock finns det minst lika många nackdelar.Syfte - Syftet med denna uppsats är att öka medvetenheten hos arbetsgivare om användandet av sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen.Problemformulering - För att besvara vårt syfte valde vi att utgå från två problemformuleringar; hur använder arbetsgivare sociala medier vid granskning av profiler i rekryteringsprocessen samt vilka fördelar respektive nackdelar finns det med användandet av sociala medier för arbetsgivare när de granskar kandidaters profiler i rekryteringsprocessen?Metod - Vi utgick från en deduktiv ansats och kvantitativ metod. Vi började med att skapa en teoretisk modell som sedan låg till grund för vår empiriska insamling.

Stereotypa uppfattningar om människor grundar sig på egenskaper somassocieras med sociala kategorier. Denna tillhörighet ger olikareferenspunkter, så kallade standards, vid bedömning av andra. Utifrånteorin om shifting standards och antagandet att gymnasieprogram kan sessom sociala kategorier, undersöktes om och hur bedömningar av elever frånolika typer av gymnasieprogram varierade och påverkades. Åttiotrepersoners enkätsvar som analyserades. Antingen bedömdes en typisk elevsamt en specifik elev, eller enbart en specifik elev, från ett studie- elleryrkesförberedande program.

Den här uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. Internetanvändningen har fått en större betydelse. Fler människor är aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, använda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för många.

Sedan samhall blev vinstdrivande har allt fler människor blivit sysselsatta inom arbetsintegrerande sociala företag, eller sociala företag som man brukar säga. År 2012 var den siffran uppe i närmare en halv miljon, så att de sociala företagen är viktig råder det inget tvivel om. Denna studie har undersökt ett sådant socialt företags betydelse sett ur ett grundarperspektiv, och ett deltagarperspektiv. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med två företagsgrundare, och fyra deltagare. Syftet var att undersöka, hur deltagaren ser på sin delaktighet inom företaget, vilka erfarenheter har det gett, och vilken betydelse har det inneburit att få ingå i det sociala företaget? Och ur grundarperspektivet undersöktes: vad som var avsikten med att starta det sociala företaget, samt hur ser man på sitt ledarskap, som skulle besvaras.

Denna kvalitativa studie baseras på intervjuer med sex personer med tidigare missbruk men som idag är drogfria. Tidigare forskning visar att det är vanligt att genomgå mer än en behandling innan drogfrihet uppnås och att det är en process att bli drogfri som kräver en långsiktig beteendeförändring. Ungefär varannan återfaller inom sex månader vilket innebär att varannan inte gör det. Bland annat kognitiva faktorer och socialt stöd har visat sig vara viktiga för att uppnå drogfrihet. Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för hur det kommer sig att personer klarar av upprätthålla drogfrihet.

Syftet med denna studie var att belysa vad arbetsgivare kan göra för att minska stressen hos den enskilde individen och på så sätt också minska ohälsotalen. Ett antal forskares syn på stress har studerats för att få fram vilka faktorer som har betydelse för den enskilde individens psykosociala arbetsmiljö. En enkätundersökning genomfördes för att mäta vilka faktorer som framkallar upplevd stress hos individen. Vår utgångspunkt bestod till stor del av Karaseks krav och kontrollmodell. De faktorer som mättes i enkäten var individens upplevda kontroll, krav, sociala stöd, personliga egenskaper och tekniskt informativt stöd.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Många människor har husdjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husdjur. Finns det något samband mellan ägande av husdjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husdjur? Känner sig äldre människor med husdjur mindre ensamma än de som inte har husdjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?.

Förevarande uppsats utgör en kvalitativ studie av faktorer som har betydelse vid förändringsarbete, utifrån berättelser av arbetsledare och HR-personal. Studiens överordnade syfte är att identifiera faktorer som kan påverka införandet av en kompetenskartläggningsrutin i det undersökta företaget. Ett systemteoretiskt tankesätt anlades som genomgående teoretiskt perspektiv i undersökningen och semistrukturerade intervjuer har utgjort grunden för empiriinsamlingen. Följande frågeställningar besvaras: ?Vilka faktorer har betydelse för implementering av förändringar i företaget?? och ?Hur kan dessa faktorer underlätta implementeringen av en kompetenskartläggningsrutin i företaget??.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Syfte: Att beskriva flickors rökbeteende för att få en bättre förståelse till varför de röker, samt vilka preventiva åtgärder som kan vara av betydelse för att förhindra att flickor börjar röka. Metod: Litteraturstudie. Analys: Innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna som togs med i examensarbetet resulterade i två teman: Flickors rökbeteende och Prevention. Det fanns många olika anledningar till varför flickor började röka och till varför de fortsatte röka.

Syftet med avhandlingen var att få fram konkreta förslag på hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka både befintliga och nya kunders varumärkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehåller teorier kring ämnena varumärke, märkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har även samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte använder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att använda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stärka sina kunders varumärkeslojalitet. Det handlar om att använda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frågor och funderingar på ett bra och snabbt sätt genom denna nya mediekanal kan en långvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumärkeslojalitet hos kunden. .

Hjärttransplantation är en behandlingsmetod som ställer existentiella frågor på sin spets, om gränsen mellan liv och död, kropp och själ, varför det är viktigt att se männsikan ur ett holistiskt perspektiv. Syftet med denna litteratu litterarurstudie var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med ett donerat hjärta, främst vad gäller tankar och känslor relaterade till det nya hjärtat. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys, och resulterade i två kategorier: Tacksamhet, skuld och rädlsa: Påverkan från donatorn och det nya hjärtat. Kategorierna presenterades med subkategorier för att tydliggöra innehållet. Vår slutsats är att hjärttransplanterade har många tankar och upplevelser som behöver bearbetas.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebär.

För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov av särskilt stöd krävs det en förståelse kring vilka faktorer som är framgångsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger på resursskolor som har lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd kan man få kännedom om vilka faktorer de upplever framgångsrika. Denna kännedom kan öka förutsättningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljära skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi närmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie är att bidra till en förståelse kring pedagogernas upplevelse av framgångsrika och icke framgångsrika faktorer på en resursskola, men även vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgångsfaktorer som trädde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och på vilket sätt eleverna bemöts.