Arbetets strävan är att ge en sammanhållen bild av den sociala snedrekryteringen som en process vilken tar sin början redan under grundskolans första år och vilken till del är språkligt betingad. Uppsatsen inleds med en beskrivning av den sociala snedrekryteringens process och omfattning, vilket följs av en överblick av språksociologiska förklaringsmodeller till fenomenet. Därpå presenteras och diskuteras material från det svenska forskningsfältet. Uppsatsens syfte är att undersöka och redogöra för på vilket sätt socialt betingade språkskillnader bidrar till den sociala snedrekryteringen till högre studier. För att åstadkomma detta har en teoretisk studie gjorts där så väl empiriska som teoretiska studier granskats och sammanförts.

Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i Sverigeanvänder sig av idag för att öka den sociala hållbarheten. De projektsom studerats är Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person från varje område studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hållbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hållbarheten vid renoveringsobjekt, hur får de hela områdensom länge haft ett dåligt rykte att bli socialt hållbara där stort fokusligger på att anställa långtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man på attföra in den sociala hållbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrätter som har en lägre hyra än nybyggda lägenheter i dagslägethar..

SammanfattningTitel: Sociala Interaktioner hos utövare av World of WarcraftFörfattare: Lars Rydberg & Johan HanssonHandledare: Malin NilssonExaminator: Ulf PetäjäTyp av rapport: C-UppsatsUtbildning: Media- och kommunikationsvetenskapSyfte: Arbetet är gjort med syftet att undersöka sociala interaktioner hos de som spelar World of Warcraft och hur de själva menar sig socialt agera i spelet.Problem: Onlinespel överlag, men speciellt spelare av World of Warcraft har media bedrivit en häxjakt mot. De menar att deras sociala erfarenheter hämmas på grund av att de spelar spelet för mycket.Metod: Kvalitativa intervjuer med 8 personer som spelar World of Warcraft har utförts och sammanställts. Video- och ljudupptagning användes för att samla maximal mängd data.Resultat: Resultatet av vår undersökning visar hur den sociala interaktionen ser ut hos våra informanter som spelar World of Warcraft. Interaktionen i den virtuella världen strävar efter att efterlikna den verkliga. Detta har lett till att många utövare använder denna form av interaktion som ett komplement till deras sociala liv i verkligheten..

Syftet med denna studie är att undersöka hur Företag X hanterar negativ ryktesspridning på deras Facebooksida. Vi vill med resultatet från vår studie föra en diskussion om hur företag inom finansbranschen kan använda Facebook för att motverka negativ ryktesspridning. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat tre anställda på Företag X. I vår analysmodell utgick vi från tre faktorer vi funnit påverkar hantering av negativ ryktesspridning på företagets Facebooksida; övervakning, tid och svar.Vår studie visar att Företag X har en god övervakning om vad som skrivs om dem i såväl traditionella som sociala medier. Dock finns brister i hanteringen av Facebooksidan då svaren inte är anpassade till den tidsaspekt som råder på sociala medier.

Den svenska lagstiftningen lägger en stor del av ansvaret och kostnaderna för källsortering på hushållen trots att det inte finns några formella tvång. Den här uppsatsen bygger på en enkätundersökning som utförts på hushåll i Linköping och undersöker varför många hushåll frivilligt källsorterar och bidrar till den kollektiva nyttan miljön. Detta analyseras först utifrån individens ansvarskänsla för miljön, där syftet är att undersöka om detta kan fungera som en förklarande faktor till att individer källsorterar. För att få in ytterligare ett perspektiv på analysen beaktas även individens uppfattning om att han gör nytta när han källsortera, genom ett experiment där respondenterna får ta ställning till hur han förhåller sig till källsortering efter ny kritisk information.Respondenternas uppfattning om att källsortering är miljövänligt verkar ha betydelse för deras motivation till att källsortera. Vidare kan ansvarskänslan och vilken information respondenterna har tillgång till mycket väl vara viktiga faktorer för deras källsortering, även om detta inte med säkerhet går att visa i undersökningen..

Det sociala arbetet har historiskt sätt haft en marginell plats inom hälso- och sjukvård trots att det finns tydliga kopplingar mellan människors välmående och deras sociala situation. Inom psykiatrin är kuratorer den enda yrkesgruppen som är utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar därför en viktig roll när det kommer till att tillvarata patienternas rättigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig från att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda på vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvården genom att undersöka hur kuratorer ser på och beskriver sitt arbete.För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvården. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjälp av begrepp hämtade från makt och professions teori.Undersökning visar på att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvården kretsar kring att hjälpa patienterna med deras sociala situation.

Detta kandidatarbete underso?ker om det ga?r att beha?lla den sociala aspekten da? man digitaliserar ett sa?llskapsspel. Fo?r att underso?ka problemomra?det skapades ett spelkoncept utifra?n de teorier och slutsatser vi fa?tt fram genom litteraturstudier. Spelkonceptet testades pa? respondenter som eftera?t intervjuades.

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ?taket? för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children?s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier.

I en bank måste en kreditbedömning utföras innan ett kreditbeslut kan fattas. Utfallet beror då på om kreditbedömaren har tillräcklig information om företaget och hur pålitlig denna information är. När kreditgivare söker och tolkar information om det kreditsökande företaget använder de sig utav flera källor där kreditgivarens sociala nätverk är en utav dessa källor.  Syftet med denna uppsats är att förklara och analysera om kreditbedömarens sociala nätverk påverkar kreditbeslutet beträffande utlåning till små och medelstora företag, genom en kvalitativ undersökning. Studien består av tre personliga intervjuer som har utförts på Handelsbankens kontor i Höganäs, Varberg och Ängelholm.

Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal musik- och rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har.

I vårt samhälle finns det normer som reglerar hur kvinnor och män ska vara. Dessa normer är centrala i samhället och detta är något som även avspeglar sig i barnens lek på förskolan. Detta examensarbete handlar om den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv. Vårt syfte har varit att studera flickors och pojkars fria lek i förskolan ur ett genusperspektiv. Därför har vi valt följande frågeställningar: Hur ser flickors respektive pojkars fria lek ut? Hur ser lekmiljön på förskolan ut, ur ett genusperspektiv? Vilka leksaker använder flickor respektive pojkar? I arbetet har vi använt oss av genusteoretisk forskning, som inspirerats av forskning som berör genus i förhållande till förskolan och den fria leken. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna och ostrukturerade obser-vationer på en förskola med barn mellan ett och fem år.

Dags för kompass. Journalistrollen har aldrig nagelfarits så mycket som nu. I centrum för diskussionen står sociala medier och hur de påverkar journalisters arbete..

Syftet med vår undersökning var att studera olika pedagogiska aktiviteters betydelse för utveckling av elevers sociala kompetenser. Vi genomförde vår undersökning i en klass ett. Eleverna var indelade i fyra grupper med fyra till sex elever i varje grupp. Vi utförde övningar under fem veckor som syftade till att stärka elvernas sociala kompetenser. Resultatet vi kom fram till var blandat.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.