I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas när kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid Världsarvet i Falun. Jag har för att ta reda på detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av världsarvet i text och på plats vid gruvområdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan å ena sidan kulturmiljövården och å andra sidan turismnäringen och samarbete mellan dessa två sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid Världsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt världsarvsråd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur användare av sociala medier förhåller sig till, och varför de väljer att följa företagssidor i sociala medier, vad de förväntar sig av dem samt hur de upplever företagens ständiga närvaro. Vi har undersökt detta utifrån en kvalitativ ansats och har använt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna är semistrukturerade då detta anses vara lämpligt för att fånga in så mycket som möjligt av ämnet samtidigt som deltagarna får möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som används i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumärken och word of mouth i sociala medier.Våra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala medier är för att få tillgång till information och inspiration samt ta del av underhållning. Majoriteten av deltagarna följer även företag för att få någonting tillbaka i form av tjänster, rabatter eller erbjudanden.

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment?I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå:hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelserhur de presenterar och berättar händelserna för elevernavilka motiv de har för undervisningenhur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelsernahur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna.

I denna uppsats studerar vi delningar av artiklar på det sociala mediet Facebook. Syftet är att undersöka informanternas egna tankar, reflektioner och upplevelser av vad de läser och delar med sig av på Facebook. Det vi vill undersöka är användandet av artiklar som opinionsbildande material - så som krönikor, debattinlägg och nyheter. Fokus ligger på att försöka se hur informanternas förhållande till deras åsikter och värderingar påverkas av vad de läser och delar på Facebook, samt hur och varför de använder sig av delningar.Vi har genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med informanter mellan 25-38 år, både kvinnor och män. De övergripande frågeställningar vi ville besvara var; Varför väljer informanten att läsa artiklar på Facebook? Varför väljer informanten att dela/dela vidare på Facebook? Hur ser relationen ut mellan de delningar informanten gör och informantens åsikter?För analysen har vi främst använt oss av teorierna Uses & Gratifications, som vi hämtat från Lee & Ma (2012), samt Kang et al (2013) för att förklara motivet till delningar och Nyhetsvärdering som baseras på Galtung och Ruge´s kriterier för nyhetsvärdering, för att förklara vad de läser.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas.

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Den ökade välfärden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten måste idag göra allt flera överväganden med avseende på olika aspekter då en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utländska produkter har ett särskilt attribut kommit att få större uppmärksamhet, nämligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie är att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Vår uppsats strävar efter att beskriva turisters motivations- och identitetskapande med hjälp av det sociala mediet Facebook. Facebook är idag det största sociala nätverket och unga vuxna är de mest frekventa användarna. Vi kommer således i vår uppsats gå in på en djupare diskussion om deras använde av Facebook vid resande med hjälp av information insamlad genom personliga intervjuer samt litteratur. De intervjuade bestod av svenska unga vuxna i åldrarna 18-25 år. Den specifika åldersgruppen valdes eftersom de tillhör den största användargruppen på Facebook.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemställningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mäta social hållbarhet och jämställa dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi står inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rådande bostadsbristen och urbaniseringen, detta kräver att vi vågar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvärdera, mäta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller måste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser är ?omätbara??Hållbarhet som begrepp har många gånger avfärdats för att vara allt för öppet och vitt. Därför krävs det metoder för att definiera hållbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.

Föreliggande studie inriktar sig på hur jag som student i en viss kulturell och social struktur påverkas inlärningsmässigt och uttrycksmässigt i musikundervisningen av att komma till en musikalisk miljö där andra kulturella och sociala strukturer är normativa. Studien är etnografiskt inspirerad och utgår från en statisk-dynamisk analysteknik där videoinspelningar och loggboksanteckningar ligger till grund för det insamlade material som analyseras. Resultatet behandlar de aktiviteter som spelat stor roll, både negativt och positivt, i min musikaliska, sociala och personlighetsmässiga utveckling och beskriver också hur dessa aktiviteter förändras under studiernas gång. De aktiviteter som spelat stor roll under utlandsstudierna är främst mina trumpetlektioner, med kommunikation, teknik och musikaliska uttryck som underrubriker, det sociala livet i och utanför skolan och min musikaliska resa utanför skolan. I diskussionen tar jag bland annat upp den förvirring och frustration som mina trumpetlektioner skapade och hur mina inledande ensamhetskänslor låg till grund för min personliga utveckling.

Syftet med vår studie var att se hur Sverigedemokraterna genom sitt principprogram konstruerar svenskhet och på så vis skapar en gräns mellan ?oss och de andra?. Metoden för vår studie har varit en kvalitativ text- och diskursanalys. Vårt resultat visar att texten i programmet påverkar och konstruerar sociala kategorier som är avgörande för människors sociala positioner och tillgång till resurser. Partiets konstruktion av svenskhet bygger på en social och nationell likhet som skapar social ojämlikhet.

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Studiens syfte är att redogöra för hur delningskulturen ser ut på Facebook bland studenter. Detta har sin utgångspunkt i spridningen av Kony 2012.Virala kampanjer är idag en etablerad marknadsföringsstrategi där mottagaren av ett budskap blir aktiv i delningen. Sociala medier har bidragit till att plattformen för att uttrycka sig idag är enklare än någonsin. Hur ser delningskulturen ut för högskolestudenter i Halmstad på Facebook? Vilka attityder ligger till grund hos dessa studenter för valet av att sprida ett budskap, en text eller en video på det sociala nätverket?Studien visar på att delningar på det sociala nätverket Facebook har ett värde för den som delar och även andra användare, men om en användare sprider mycket material kan det som denne sprider uppfattas som mindre intressant av flera utav användarens Facebook-vänner.

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga. Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via sociala medier. Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS. Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer..