Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Litteraturen innehåller tre olika områden över hur företag enligt teorin bör agera i de socialamedierna. De tre områden som litteraturen resulterade i var den sociala webben, kommunikationoch marknadsföring. Syftet med undersökningen har varit att utreda på vilket sätt de teoretisktfastslagna områdena relaterar till användarnas upplevelse av områdena. Syftet utreds genom enfallstudie där Nordea har varit undersökningens studieobjekt och sociala medier representerats avFacebook. Syftet resulterade i följande huvudfrågeställning: Hur förhåller sig Nordeas Facebooksidasaktiva användare till Nordeas medverkan på Facebook? Undersökningens empiri samladesin genom en kvantitativ metod som ämnade svara på frågeställningen.

Cochleaimplantat möjliggör att döva kan uppfatta ljud och utveckla talspråk. Begränsningar i den talspråkiga kommunikationen kvarstår även med ett cochleaimplantat. Inga hinder föreligger för utveckling av teckenspråk. Delaktighet i det sociala samspelet är betydande för vårt välbefinnande. Syftet var att undersöka upplevelsen av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat.

Detta a?r en studie av den sociala kulturen och arbetssa?ttet hos ett specifikt rockband. Studien har utfo?rts med element av etnografisk forskningsmetod och ger la?saren en bild av hur det kan se ut och ka?nnas att delta i en rockturne? i Europa. Resultatet ger en inblick i det vardagliga livet och den mellanma?nskliga interaktionen hos deltagarna i turne?n, samt fo?rfattarens egna tankar kring arbetet med att utfo?ra studien..

Den vanligaste rekryteringsvägen är genom informella kontakter och spontanbesök är den näst vanligaste vägen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsväg minskar ständigt och sociala medier används allt mer som rekryteringsverktyg. Många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och vilka sociala medier som används i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin är en fallstudie av Länsförsäkringar Bergslagens rekryteringsprocess.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi ämnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker även huruvida dessa band är en påverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur påverkar motivationen i arbetet. Intresset har också varit att titta på om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende på om respondenterna i verksamheten befinner sig i nära anslutning till varandra eller ej. Dessa frågor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebär att vi inte är ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till är en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrån fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

Uppsatsen fokuserar på informationssökning i sociala nätverk och om vi vet tillräckligt om de resurser som finns i våra nätverk för att det ska kunna kallas socialt kapital. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medvetna gymnasieelever är om potentiella informationskällor inom ramen för deras sociala nätverk, och vidare om den kunskapen i praktiken möjliggör informationssökning i nätverket. Tre frågeställningar har varit centrala för uppsatsen: (1) Hur långt sträcker sig elevernas kunskap om deras respektive sociala nätverk? (2) Kan de lokalisera potentiella informationskällor? Och slutligen (3) vilka faktorer kan eventuellt hindra användning av nätverket som en informationsresurs? Djupintervjuer med fem gymnasieelever visar att respondenterna generellt ser två till tre steg bort i nätverket. I majoriteten av fallen vet även respondenterna tillräckligt om sina nätverk för att lokalisera potentiella informanter i de situationer som diskuterades.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en diagnos som ställs tidigt i ett barns liv. Kännetecknande för AST är stora svårigheter i det sociala samspelet samt i kommunikationen med omgivningen. Ett av de tidigast märkbara symptomen är bristen på spontan och varierad symbolisk lek. Ericastiftelsens behandlingsverksamhet Trasten har utvecklat en egen metod för att behandla barn med AST. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur föräldrar till barn med AST beskriver sitt barns lek i hemmiljö, vilka svårigheter som märks i leken samt om någon förändring kan märkas under och/eller efter behandlingen.

I denna uppsats undersöks hur moral hazard påverkas i grupplån vid frånvaro av sociala band, övervakning, och kontinuerliga krediter. Undersökningen förklarar grupplån i teori men presenterar även empiriskt material från andra författares artiklar. Undersökningen visar att de sociala banden inte har den avgörande betydelsen som teorin förutsätter. Vidare konstateras att nära övervakning och låntagarens behov av framtida lån har stor betydelse för att reducera moral hazard..

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför en del ungdomar begår brott och vilka faktorer som kan ligga bakom. Genom att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex unga män med en tidigare kriminell bakgrund har vi försökt få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjufrågorna har strukturerats in i olika delteman baserade på våra teoretiska utgångspunkter då vi velat fånga respondenternas livshistorier under deras kriminella karriär. Med utgångspunkt från Erving Goffmans (2011) teori om Stigma och teorier om det sociala kapitalets mörka sida har vi analyserat vårt empiriska material. Resultatet visar på hur strukturella och individuella faktorer såsom otrygga hemförhållanden, stigmatisering i skolan och umgänge med andra kriminella inom ett nätverk kan ha en inverkan på en ungdoms brottslighet.

Titel: Röhsska och konsten att marknadsföra sig genom sociala medierFörfattare: Elisabeth Björnram och Michelle LindholmUppdragsgivare: Röhsska museetKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2009Handledare: Ingela WadbringSidantal: 62 sidorSyfte: Syftet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas för Röhsska museet attgenom sociala medier kommunicera med sin publik.Metod: Informantintervjuer, kvalitativ innehållsanalys med ECA?modellen som grund.Material: Intervjuer med Martin Sjögren, Daniella Rogosic, Lennart Hast, AnnicaLjungberg, Anders Mildner och Jerry Silfwer. Dokumentanalys av hur Tate Modern,Museum of Modern Art, Acne, Filippa K, Fifth Avenue Shoe Repair använder sig avsociala medier.Huvudresultat: Studien har resulterat i både övergripande och konkreta råd tillRöhsska museet om hur de bör arbeta med sociala medier. För att en organisation somRöhsska museet ska kunna bygga en relation med sina besökare med hjälp av socialamedier måste de lyssna på sin publik. Sociala medier går ut på interaktion, inteenvägskommunikation.

IT-arkitekterna är ett företag under utveckling och då det sett att socialamedier i dag har stor inverkan på människor vill företaget skaffa enstrategi för att, i den mån det är möjligt och lönsamt, nyttja fördelarnamed dessa kanaler. För att kunna sätta upp denna strategi har enlitteraturstudie samt intervjuer genomförts för att hitta en definition förbegreppet sociala medier. Resultatet visar att sociala medier är då text,bild och ljud används för att kommunicera via Internet. Med hjälp avbland annat teorier om socialt nätverk och socialt kapital harnyckelbegrepp identifierats. Dessa nyckelbegrepp pekade på attpersonalen eftersöker stärkt samhörighet och ökad kommunikationinom företaget.

SyfteUppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur sociala ideella organisationer på lokal nivå kommunicerar vid rekryteringsprocessen av volontärer samt hur de aktivt arbetar med kommunikation för att utarbeta långsiktiga relationer gentemot volontärer. För att besvara uppsatsens syfte formulerades två forskningsfrågor:Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att rekrytera nya volontärer?Hur kommunicerar sociala ideella organisationer för att bibehålla och stärka relationen gentemot befintliga volontärer?MetodFör att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi använts. Denna forskningsstrategi tillät en djupgående analys av teoretisk och empirisk data som samlats in via sekundära källor samt tio personliga intervjuer. Uppsatsarbetet har skett i linje med abduktion då vi har arbetat med insamling av teoretisk  och empirisk data parallellt.SlutsatserDenna uppsats har format en förståelse kring vikten av förtroendeskapande inom sociala ideella organisationers kommunikationsprocess gentemot potentiella samt befintliga volontärer.

In the age group 16-25 years, the Internet is the most powerful source of information. This age group is also the main user of social media. The purpose of this study was to investigate young people's experience of social media and any associations between social media and adolescents health by answering the questions: ?how does young people use social media?, ?what risks can occur in young people's use of social media? and ?how can social media influence young people's lifestyles?. The survey was conducted by a quantitative cross-sectional study using questionnaires.