Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations-och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT, huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål.

Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. För att tydliggöra arbetet kring grundsärskoleeleverna använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Arbetet ger en översikt över aktuell forskning kring inkluderingsbegreppet. Med hjälp av observationer och dokumentforskning gör vi en fallstudie för att vi vill se hur arbetet med inkludering ser ut i en skolmiljö där grundsärskola, grundskola och fritidshem finns. I beskrivningarna av fallstudien använder vi oss av de rumsliga, sociala och didaktiska aspekterna av inkludering.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att om alla tre aspekterna ska bli uppfyllda behöver den rumsliga aspekten ge möjlighet för både den didaktiska och sociala aspekten. Vi ser också att den didaktiska aspekten bidrar till att den sociala aspekten uppfylls.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av det sociala nätverkets betydelse i rehabiliteringsprocessen för kvinnor med förvärvad ryggmärgsskada. Intervjupersonerna bestod av fyra arbetsterapeuter som berättade om ett antal klientfall vardera vilket resulterade i totalt 11 klientfall. Datainsamlingen skedde genom narrativa intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: ?Stöd och förståelse från det sociala nätverket?, ?Motivation till rehabilitering genom det sociala nätverket?, ?Lära sig att utföra aktiviteter på ett nytt sätt genom det sociala nätverket? och ? Stöd från det sociala nätverket med aktiviteter?.

Instagram is one of the most common used social media platforms among teenagers today. It is not only one of the most common used social media platforms, but as well one of the most common places where cyber bullying takes action. By using focus groups, netnographic studies and a questionnary we investigate the meaning of technology regarding how the bullying on Instagram takes shape and the strategies used by teenagers to handle cyber bullying.Our research shows five different ways that cyber bullying takes shape and ten different strategies implemented to handle those. The findings are compared with previous research. The ten different strategies are then discussed from aspects that are found to have a big influence on how those are implemented: gender, knowledge, experience and awareness, presence of parents and other relatives, personal experience, trust in the technical solutions and the weaknesses of those. .

Uppsatsen undersöker dilemman och strategier när minderåriga barn och unga ska få komma till tals i svenska nyhetsmedier, och på vilket sätt myndighetsgränsen ingår som en parameter när mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas på detta område. Frågorna diskuteras ur ett barnrättighetsperspektiv, och utgår från barndomssociologins tankar om barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fällande av anmälda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begås i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer är betydligt färre, och då framför allt när barn får personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgår att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner från vårdnadshavare. Försiktighetsprinciper och målgruppstänkande dominerar över mångfaldsprinciper.

Vårt arbete är ett utvecklingsarbete som vi genomfört i två förskoleklasser. I en tidigare kurs i vår utbildning kom vi i kontakt med två metoder "sociala berättelser och seriesamtal" som används inom neuropsykiatrin till personer med Autism,Asbergers syndrom, AD/HD 0sv. Det är skrivna och ritade små berättelser som förklarar både barnets beteende samt hur andra tänker och känner. Metoderna används för att arbeta bort ett oönskat beteende eller träna barnet i olika sociala sammanhang. Det visuella stödet i berättelserna tydliggör händelser och på så sätt skapar meningsfulla sammanhang för barnet.

Titel: Nyheters outgrundliga vägar ? En kvalitativ studie om nyhetsnavigeringFörfattare: Johan Kildebo och Catrine BladUppdragsgivare: Dagspresskollegiet, JMGKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, JMGTermin: Vårterminen 2011Handledare: Mathias FärdighSidantal: 39Antal ord: 12 774Syfte: Syftet med rapporten är att undersöka hur människor navigerar i nyhetsflödet.Metod: Kvalitativ etnografisk metod, semistrukturerade dagböcker.Material: Dagböcker förda av nio personer åldersgrupperna 16-30 år, 31-50 år samt över 50 år, under en fyradagarsperiod.Huvudresultat: Vår studie visar att mediekonsumtionen och nyhetsnavigeringen skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Den äldsta gruppen följde upp flest nyheter, därefter kom mellangruppen. Den grupp som följde upp minst antal nyheter var den mellan 16-30 år. Ettannat resultat är att medievanorna hade en stor betydelse både för nyhetskonsumtionen ochför hur respondenterna navigerade i nyhetsflödet.

Denna uppsats tar reda på var några ungdomar i årskurs nio har lärt sig att hantera datorn och hur man använder och tänker kring bilder på internet. Jag undersöker hur de pratar och berättar om sitt användande av olika digitala medier som TV, elektroniska spel som TV- och dataspel, mobil och Internet. Jag försöker att fånga det informella lärandet kring bildhantering och deras tolkningar av bilder. Ungdomarna som blev intervjuade valdes ut av sin lärare med hälften pojkar och hälften flickor, sammanlagt åtta stycken. Intervjuerna skedde i tre grupper.

I denna kvalitativa studie har vi valt att undersöka hur gemenskap bildas och underhålls på en arbetsplats med syfte att söka förståelse för gemenskap i förhållande till framförallt företagskultur samt grupper och roller ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Vi har genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer tagit fram ett empiriskt material som gett oss en bild av den upplevda gemenskapen på ett större företag. För att analysera denna empiri har vi använt oss av en teoretisk definition av gemenskap, Goffmans dramaturgiska teori samt teorier om grupper och organisationskultur.Vad som framkommit är att gemenskap och trivsel är viktiga för välmåendet bland de anställda. Resultatet visar även på att gemenskapen på företaget kan förbättras genom större engagemang från ledningen..

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av Sociala medier.

Avsikten med denna studie har varit att kartlägga hur tre svenska tidskrifter riktade till unga kvinnor använder bloggen, dels på hemsidan och dels i den tryckta upplagan. Studien har även syftat till att urskilja om det finns ett samarbete mellan dessa medier och hur detta i så fall tar sig uttryck. Vidare har jag med denna studie velat klargöra vilka skillnader och likheter det finns gällande detta användande de tre tidskrifterna emellan och även tydliggöra hur de redaktionellt skrivna bloggarna används.Denna uppsats har således varit avgränsad till tre av de största tidskrifterna riktade till unga kvinnor i Sverige; ELLE, SOLO och VeckoRevyn. Samtliga tre använder bloggar på hemsidan, har en liknande målgrupp och ligger i ungefär samma prisklass.Studiens referensram tar ett avstamp i Public Relations där det tittas närmare på Co-Creational Perspective och Excellence Theory. Eftersom bloggen är en produkt på Internet, ligger fokus sedan på Public Relations på Internet, även kallat e-PR och Online Public Relations.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av Sociala medier.

Syftet med den här uppsatsen har varit att redogöra för hur fem kommuner har resonerat i valet av riktlinjer för Sociala medier och huruvida den ökade användningen av social media innebär en rörelse mot e-demokrati och e-förvaltning eller inte. Med hjälp av en enkätundersökning har den empiriska delen av uppsatsen besvarats. Fyra frågor: Varför väljer en kommun att ta fram egna riktlinjer? Vad är bakomliggande skäl till en kommuns utformning av riktlinjer? Kan olika val av riktlinjer få negativa konsekvenser? Varför väljer en kommun att synas i Sociala medier? ingick i en enkät som skickades via e-post till Piteå, Halmstad, Norrköping, Eskilstuna och Stockholm stad. Den femte frågan i uppsatsens frågeställning, nämligen: Vad skiljer sig mellan de olika riktlinjerna? har besvarats utifrån kommunernas dokument för uppsatta riktlinjer för social media som publicerats på kommunens hemsida.Social media är en del av statens mötesplats, en plats där vi människor kan ha direkt kontakt med politikerna och föra en diskussion.

AbstractTitel: ?Här är sanningen Sverige!? ? Unga flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och deras relation till medier i identitetsskapandetFörfattare: Nina Gergi Handledare: Eva Åsén EkstrandNyckelord: Identitet, identitetsskapande, flickor, genus, medier, relation, etnicitet, kultur, självuppfattning, syriansk-ortodoxa, kurder, ungdomar, unga, medieinnehåll, medieanvändning, mediepåverkan.SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund och medier. Målet med uppsatsen är att öka medvetenheten om flickornas bakgrundshistoria, det nuvarande levnadssättet och den framtida självbilden i relation till medierna och identitetsaspekten.FrågeställningDen övergripande frågeställningen i den här uppsatsen är:Hur ser relationen ut mellan medier och flickor med annan etnisk och kulturell bakgrund?För att besvara huvudfrågan delade jag in frågeställningen i tre delfrågor.Vilken roll anser flickorna att medierna har när de formar sin identitet? Hur värderar flickorna mediernas beskrivning av deras nuvarande levnadsvillkor och deras bakgrundshistoria? Förstärker eller försvagar medierna bilden av deras liv?Vilken betydelse anser flickorna att medierna har för deras självuppfattning, dvs. hur de förstår sin nuvarande situation och sin framtida möjlighet i Sverige?MetodStudien är kvalitativ och baserar sig på djupintervjuer med sex flickor ? tre flickor från den syriansk-ortodoxa folkgruppen samt tre flickor från den kurdiska folkgruppen, i åldrarna 20?25 år.