Varbergs kommun har en vision. Visionen säger att kommunikationen i kommunen ska kännetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfråga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krävs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande är i ett utvecklingsstadie av visionen, där det saknas specifika riktlinjer och strategier för användandet av Sociala medier.Frågan jag ville försöka besvara är hur olika verksamheter i kommunen förhåller sig till transparens och medborgardialog via Sociala medier. För att svara på detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för användandet av Sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar på en balansgång mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gäller Sociala medier, men som samtidigt måste förhålla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna på en positiv inställning till Sociala medier, vars funktion för kommunen är att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och låter medborgare ta del av information upplever de att de fått ett ökat förtroende.

Studien har växt fram ur de möjligheterna som Sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har länge präglats av en byråkratisk karaktär men med hjälp av Sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner använder Sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att där skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi också hur kommunerna kommunicerar på deras officiella Sociala medier. De frågeställningar som vi med studien besvarat är:Hur beskriver kommunerna att de använder Sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare på Sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna på deras Sociala medier?För att besvara våra frågeställningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer där en respondent från varje utvald kommun fick beskriva hur de använder Sociala medier i sin externa kommunikation och hur de använder dem för att skapa dialog med sina medborgare. Därefter genomförde vi en innehållsanalys på kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar där.Resultatet visar att kommunerna använder Sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via Sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför Sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via Sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka Sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika Sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på Sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via Sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur Sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via Sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika Sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Sociala medier är ett samlingsbegrepp för kommunikationskanaler där individer har möjlighet att integrera med varandra. Sociala medier utgår från en tvåvägskommunikation, vilket innebär att mottagaren har möjlighet att integrera med företag. Denna sorts marknadsföring har utvecklats och utgör en stor del av hotellens marknadsföring, via denna sorts kommunikation kan hotellet utveckla en starkare relation med gästen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur interaktionen via Sociala medier kan stärka relationen mellan gäst och hotell.      Uppsatsen är en litteraturstudie baserad på fem vetenskapliga artiklar, de valdes ut för att besvara uppsatsens syfte. Resultatet tar upp vikten av att vara medveten om möjligheter och risker med Sociala medier för hotell. Sociala medier ger möjligheten till att förmedla sin vision till en bredare publik, och via detta stärka sitt varumärke.

Titel:Kriskommunikation i ett digitalt samhälleOm myndigheters förhållningssätt till Sociala medier i samband med kriskommunikationFörfattare:Susanna ÅkerängUppdragsgivare:Opti-AlertKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Vårterminen 2011Handledare:Marie GrusellSidantal:40 sidor (cirka 16 300 ord)Syfte:Syftet med studien är att belysa hur svenska myndigheter förhåller sig till Sociala medier isamband med kriskommunikationMetod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Åtta stycken kvalitativa intervjuer med informanter från fem olika svenska myndigheterHuvudresultat:Resultatet visar att de undersökta myndigheterna är medvetna om att de måste förhålla sig tillSociala medier. De upplever inte att de har ett direkt behov av de nya medierna, men ser fleramöjligheter med dem. Omvärldsbevakning uppges vara den största möjligheten, men även attkunna sprida information och länka vidare till den egna webbplatsen genom de socialamedierna. Den främsta svårigheten som myndigheterna upplever med Sociala medier är att deär mycket resurskrävande. Jordbruksverket och Sveriges meterologiska och hydrologiskainstitut är de som har kommit längst i sitt arbete med Sociala medier, medan Länsstyrelsen iVästra Götalands län, Miljöförvaltningen Göteborgs stad samt RäddningstjänstenStorgöteborg inte är aktiva inom några Sociala medier ännu.

Ungdomars datoranvändning har ökat de senaste åren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via Sociala medier. Trots att detta är utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det beskrivet att undervisning bör ske utifrån ungdomars egna erfarenheter, varför Sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via Sociala medier. De frågeställningar studien ämnar att ge svar på är vilka Sociala medier ungdomar använder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer åt mellan olika Sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder på Sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via Sociala medier.Åtta ungdomar i årskurs 9 intervjuades där de bland annat beskrev hur Sociala medier fungerar och hur de använder dem, vilka överväganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via Sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna använder flera olika Sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, där nu användare är interaktiva med varandra. Nätverksajten Facebook, en av tjänsterna som ingår i begreppet Sociala medier, har bara funnits på Internet i några år och har redan över 500 miljoner användare runt om i världen. Sociala medier är ett enkelt sätt för att skapa kontakt och tillgänglighet med sina vänner och kan bli ett verktyg för såväl privatpersoner, företag och organisationer att nå sina målgrupper. Även de statliga verksamheterna kan använda Sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmänheten.

Ljuddesign i spel för Sociala medier lider många gånger av en uppenbar kvalitetsbrist och detta arbete syftar till att undersöka hur ljudets funktion i framförallt Facebookspel kan förbättras utifrån de begränsningar formatet presenterar. Bakgrundsdelen avhandlar ljuddesign från ett historiskt perspektiv samt hur det traditionellt sett används idag. Även ämnet Sociala medier som helhet tas upp och kombination av dessa två områden, ljuddesign och Sociala medier, avhandlas. Som ett led till detta genomfördes en enkätundersökning för att undersöka spelarnas upplevelse av ljudet och deras åsikter kring detta. Det praktiska arbetet genomfördes i samarbete med Muskedunder Interactive och involverade att skapa ljud åt ett av deras befintliga Facebookspel, Hello Adventure, samt ljud ett nyutvecklat iPhonespel, Yummy Bear, som i arbetet användes som jämförelse till Hello Adventure..

ABSTRACT TitelDen digitala kaffestugans gråzon- En beskrivande studie om läkemedelsbranschens användning av Sociala medier FörfattareLouise Ottosson & Rebecka Hoberg HandledareEmma Håkansson KursMedie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010 SyfteStudien syftar till att beskriva hur läkemedelsbranschen använder sig av Sociala medier utifrånde förutsättningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger på Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet. MetodStudien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom läkemedelsbranschen. ResultatResultatet tyder på att läkemedelsbranschen har insett att Sociala medier är en viktig del förbranschen i både omvärldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har inteSociala medier en framträdande roll i den dagliga omvärldsbevakningen men Sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I användandet avSociala medier handlar det främst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. På grund av lagen kan inte läkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom Sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sätt attändå föra en dialog med publics. NyckelordPublic Relations, Sociala medier, Issues Management, Läkemedel, Omvärldsbevakning.

Det är inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur användningen av Sociala medier orsakar negativa följder. Detta väckte vårt intresse och utifrån perspektivet Sociala medier, valde vi därför att undersöka var gränserna går mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frågan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket åtföljs av frågorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa gränser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frågor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder på att gränserna är svårdefinierbara och att de är individuellt förankrade.

Den här uppsatsen handlar om Sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. Internetanvändningen har fått en större betydelse. Fler människor är aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, använda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för många.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som Sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara på varför arbetstagare väljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan få. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via Sociala medier om sin arbetssituation genomförts. Därefter har vinjetter utformats utifrån resultatet från intervjuerna samt ett uppmärksammat fall i tidningen om just en sådan här händelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner på situationerna.

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för såväl privatpersoner som företag, något som uppmärksammats och utnyttjats för främjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrågasättas då Sociala medier utgår från en plattare hierarki än tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom Sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom Sociala medier mellan företag och kund belystes därför i denna rapport.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på Sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieåldern använder Sociala medier. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om deras användning av Sociala medier, särskilt utifrån skolan. För att få svar på våra frågor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid Samhällsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vårt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas användning av Sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror främst på pojkarnas tillgång till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgång till egen dator genom ett så kallat en-till-en koncept, vilket gör att de är mer aktiva på nätet.