Webb 2.0 och Sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även Sociala medier och Twitter och Sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och Sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder Sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Sammanfattning/abstract Syfte: Syftet med detta arbete är att få större förståelse kring hur mobbning utspelar sig i dagens skolmiljö, samt att göra människor uppmärksamma på vad mobbning via Sociala medier innebär och vilka åtgärder som möjligen finns tillgängliga. Teori: I arbetet har Olweus (1999) teori om mobbning tillämpats och Dunkels (2007) teori om mobbning som förekommer via Sociala medier. Metod: Metoden som använts har varit anonyma enkätundersökningar med elever i årskurs fem och sex på tre olika skolor, samt en enkätundersökning med organisationerna Friends och BRIS. Resultat/Slutsats: Resultatet som kommit fram i detta arbete visar bland annat att om man kränker någon via internet så kan man vara anonym, samt att det är lättare att kränka någon via Sociala medier då man inte behöver se hur den man behandlar illa reagerar. Utifrån elevenkäterna kunde man tyda att eleverna vill ha bättre vuxennärvaro på internet, och menade bland annat att det ska finnas någon som har uppsikt om i fall mobbning förekommer..

TITEL Makten över samhällsdebatten En fallstudie av relationen traditionella nyhetsmedier och Sociala medierFRÅGESTÄLLNING Hur ser relationen mellan traditionella nyhetsmedier och Sociala medier ut? Vilka teman av nyhetsrapporteringen fokuserar de respektive medierna på? Vilka typer av aktörer är det som ges utrymme i de respektive medierna?BAKGRUND 1968 upptäckte Maxwell McComb m.fl att nyhetsmedierna utövade ett slags makt över publiken. Detta då de fann att de sakfrågor som allmänheten ansåg vara viktigast stämde överens med nyhetsfokus de senast föregående fem veckorna. Sedan dess har stora teknologiska framsteg gjorts vilket förändrat det journalistiska arbetet. Bland annat har det uppstått nya Sociala medier.SYFTE Det övergripande syftet är att bidra med en förståelse för hur traditionella nyhetsmedier interagerar med Sociala medier, och vice versa.

Titel ?Det finns 1000 olika sätt att lyckas? ? En kvalitativ studie av kultur och nöjesbranschens arbete bakom Sociala medierFörfattare Emma Hellberg och Amanda NergeliusKurs Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, GöteborgsuniversitetTermin Höstterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Plyhm KommunikationSyfte Syftet är att kartlägga hur strategier för Sociala medier implementeras i organisationer och eventuella skillnader mellan organisationer som tagit hjälp av PR-konsulter respektive de som inte har gjort det.Metod och material Kvalitativa intervjuer med informanter på elva organisationer i kultur ochnöjesbranschen.Huvudresultat Trots att alla organisationer har idéer och tankar kring hur de vill arbeta med Sociala medier, är det ännu inte självklart att man har dessastrategier nedskrivna, eller ens uttalade för fler än den som arbetar med kommunikation. Det finns en ambition om att inkludera fler anställda i detta arbete, men många är försiktiga då man vill att det ska finnas en genomgående ton i kommunikationen. Av samma anledning är man också vara försiktig med att låta en konsult skapa innehåll för kanalerna. Man ser dock ingen fara i att använda konsulter i en rådgivande roll och tycker inte att de har för mycket makt i kommunikationsprocessen.Sociala medier används främst för att förstärka varumärket genom att ha en dialog med gäster och kunder.

Dagens medielandskap har inneburit en förändring i kommunikationen mellan konsument och företag. Denna kommunikation tar sin form på Sociala medier där företag har möjligheten att etablera ett starkt varumärke genom direktkontakt med konsumenterna. Men Sociala mediers potential är också ekvivalent med utmaningen att utnyttja det effektivt. En bransch som möter fler hinder än andra är alkoholbranschen, som regleras av alkohollagens bestämmelser för hur marknadsföringen får gå till. Vi anser det därför vara spännande och intressant att undersöka hur marknadskommunikationen på Sociala medier ser ut för ett nyetablerat företag inom alkoholbranschen.

I takt med att Internet blir mer och mer tillgängligt och att informationsmängden på Internetkonstant ökar, har ett behov för rekommendationssystem uppkommit. Ett problem på internet äratt veta vem och vad man kan lita på. Ett sätt att komma runt det här tillitsproblemet är attanvända sig av social media. Samtidigt har Sociala medier ständigt ökat i populäritet de senasteåren. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekommendationssystem och socialamedier kan dra nytta av varandra samtidigt som ett praktiskt problem om att fårekommendationer från sina (online) vänner löses.

Titel: Med rätt teknik? en studie av ingenjörers inställning till rekrytering via Sociala medierFörfattare: Siri JagstedtUppdragsgivare: PS PartnerHandledare: Malin SveningssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500Termin: HT-12Antal ord/sidor: 20 000 ord / 50 sidor exklusive bilagaSyfte: Syftet är att undersöka hur ingenjörer ser på arbete och rekrytering i relation till Sociala medier.Metod: Kvalitativa, semi-strukturerade samtalsintervjuerMaterial: Analys av åtta samtalsintervjuer med ingenjörer och ingenjörsstudenter med olika utbildningsinriktning.Huvudresultat: Studien visar att ingenjörerna är positivt inställda till rekrytering via Sociala medier, så länge annonsering och tilltal sker inom vissa ramar, med hänsyn taget till den privata sfären och individuella intressen.För de ingenjörer som har några års arbetslivserfarenhet är det viktigt att skilja på privatliv och yrkesliv. Detta medför bland annat en praktisk uppdelning av kontaktnäten mellan olika sociala nätverk.Arbetsmarknadens stora efterfrågan på ingenjörer gör att få upplever att de aktivt behöver söka jobb. Ingenjörerna försöker däremot hålla sig uppdaterade om arbetsmarknaden, om någon väldigt lockandetjänst skulle dyka upp. För att de skall bli intresserade av en annons krävs att innehållet känns väl anpassat till den personliga profilen samt att annonsen känns exklusiv och lättillgänglig.

Allt fler personer använder sig av Sociala medier, något som också fler och fler företag tycks uppmärksamma.Syftet med denna studie är att ta reda på varför butiker inom två svenska organisationer använder Sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vårt arbete har alltså varit att förstå de uttalade motiv och val som ligger bakom användningen av Sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingår i undersökningen är Sveriges två största matkedjor, ICA och Coop.Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med insatta personer inom de två företagen,och följande fyra frågeställningar har utgjort vårt primära fokus:Vilka motiv och mål uppges styra företagens användande av Sociala medier som marknadsföringskanal?Vilka fördelar anses marknadsföring via Sociala medier ge företagen?Vilken betydelse upplevs Sociala medier ha för skapandet av långvariga relationer med företagens kunder?Vad framhålls som avgörande för valet av kanal?Teoretiska ramverk som har använts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social närvaro och varumärkesbyggande.Resultatet från studien visar att användningen av Sociala medier som marknadsföringskanal utgår från en vilja hos företagen att verka och existera på samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de Sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sätt att nå en stor del av målgruppen på ett kostnadseffektivt sätt.

Titel: Sociala medier - Ännu en kommunikationsform inom marknadsföringBakgrund: Marknadsföringen har många ansikten, det vill säga den ser olika ut och har genomgått förändringar genom tiden. Den förändring som vi uppmärksammar är att marknadsföringen tagit ett steg ifrån transaktionsmarknafsföring till ett relationsperspektiv gentemot sina konsumenter. Den digitala arenan som Internet hjälper företag idag att sprida sitt meddelande och det som uppsatsen fokuserar på är de digitala plattformarna som benämns som Sociala medier, plattformar som exempelvis: Facebook, Twitter och YouTube.Forskningsfråga: Hur kan Sociala medier användas som marknadsföringsverktyg, med fokus på kundengagemanget och dialogen med företagen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för Sociala medier som verktyg inom marknadsföring genom att föra fram och analysera:1. Marknadsföring på Internet och genom Sociala medier2.

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer får stöd av Sociala medier för att fortsätta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av Sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i åldrarna 1856 år. Metoden som användes var enkäter med öppna frågor som delades ut till frivilligt deltagande individer på tre olika friskvårdsanläggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehållsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, Bekräftelse som en klapp på axeln och Möjligheter till förbättring.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förändras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker använder sig av sociala medier för att nå ut till sina väljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot två fiktiva politiker, påverkas av traditionella och Sociala medier. I studien användes en experimentell mellangruppsdesign där deltagarna slumpmässigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems från dels traditionella dels Sociala medier. I undersökningen, som genomfördes på internet, deltog 126 personer. För att mäta deltagarnas attitydförändringar användes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frågeformulär.

Konkurrensen på arbetsmarknaden har tilltagit och idag när människor byter jobb oftare än tidigare har personliga varumärken blivit en strategi för att särskilja sig från konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumärke för att uppnå karriärsmål och uppmuntrar människor att använda Sociala medier för att bygga ett personligt varumärke.Studiens syfte är att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumärket, dess byggande och dess plats i Sociala medier. Forskningsfrågorna var hur det egna personliga varumärket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumärket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumärket i Sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumärke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, språkkunskaper, klädsel och utstrålning är delar av det personliga varumärket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra människor.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar från de två, publikmässigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna använder sig av den nya tekniken som Sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med Sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller använder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och på vilket sätt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning är intressant för att den är aktuell och berör ett ämne som det inte skrivits om i någon större utsträckning..

Studiens syfte var att beskriva och analysera i vilken utsträckning och hur de 50 största svenska företagen använder Sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot studenter och andra potentiella arbetstagare.Det är en beskrivande studie som använt en flerfaldig forskningsstrategi där kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ innehållsanalys och semi-strukturerade intervjuer använts för att uppnå studiens syfte.Resultatet visade att användandet av Sociala medier i arbetet med deras arbetsgivarvarumärke gentemot potentiella arbetstagare är lågt bland Sveriges 50 största företag. Endast 18 av dessa använder någon form av social media i detta syfte, och när det kommer till de företag som endast vänder sig till studenter är det endast 4 företag av 50. Men det står under ständig utveckling, både till antalet företag som använder det och sett till hur det används. Olika typer av Sociala medier bidrar med olika möjligheter för att stärka arbetsgivarvarumärket, vilket stödjer forskning som menar på att en kombination av flera rekryteringsaktiviteter ger bäst effekt.Förslag till fortsatt forskning är att utföra en liknande studie om något år för att kunna följa utvecklingen i detta ämne. Även en förklarande studie för att förklara vilka effekter Sociala medier har för arbetsgivarvarumärket vore av vetenskapligt intresse.Detta är den första beskrivande studien som undersöker i vilken utsträckning och hur Sociala medier används i arbetet arbetsgivarvarumärket gentemot potentiella arbetstagare bland ett större antal svenska företag..

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det är viktigt för unga människor att synas i Sociala medier. Jag har studerat på vilket sätt de kommunicerar och hur stor vikt de lägger vid textskapande på nätet i interaktion med andra. Mina frågeställningar är; Hur beskriver unga människor att de tänker kring huruvida det är viktigt att synas i Sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar på mina frågeställningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolånga uppdragen var utformade så att de antingen skulle hålla sig helt borta från att vara synliga på Sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas på Sociala medier, på så många sätt som möjligt.