Syftet med min studie är att belysa vilken betydelse de sociala banden har för människors ohälsa inom bemanningsbranschen. Uppsatsens centrala frågeställningar är: Hur upplever de bemanningsantällda inom industrin att deras sociala relationer påverkar hälsan? Hur upplever de bemanningsantällda inom skola/förskola att deras sociala relationer påverkar hälsan? Uppsatsen bygger på kvalitativa forskningsintervjuer och Thomas Scheffs teori om sociala band. Det empiriska materialet har insamlats med hjälp av intervjuer och jag har använt mig av grundad teori som analys metod. Genom att läsa tidigare forskning fann jag att det fanns lite fokus på vilken betydelse de sociala banden har för bemanningsanställdas ohälsa.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av det sociala nätverket och dess betydelse för elever med svårigheter att klara matematikämnet på grundskolan. I det sociala nätverket inbegrips konsekvenser av föräldrarnas utbildningsnivå och effekter av konflikter mellan normsystem runt eleven. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och har intervjuat två manliga matematiklärare på grundskolans högstadium. De har lämnat uppgifter om kön, etnisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå samt socialgrupps- tillhörighet för nio stycken elever som i skolår åtta inte uppnådde betyget godkänd i matematik. Resultaten visar sammanfattningsvis att den sociala bakgrunden spelar en stor roll för elevernas arbetsro och kunskapsutveckling. Sociala problem i hemmet har orsakat eller förvärrat elevernas förmåga att tillgodogöra sig matematikundervisningen..

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter med sociala relationer. Jag ville också få svar på om koncentrationsförmågan och förmågan till att etablera fungerande sociala relationer förbättras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete på några av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvärderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och sociala relationssvårigheter och att koncentrationsförmågan och sociala relationer i hög grad förbättrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Detta är en kvalitativ uppsats om hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har även sett på hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lärare på en skola, utifrån dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar på mitt syfte och problemställning. Det har framgått att informanterna får svårare att vara privata i och med användandet av sociala medier som Facebook samt att de är restriktiva i sitt användande på grund av pressen på att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvägagångssätt för att kunna separera på privatlivet och yrkesrollen..

Syftet med denna studie är att ta reda på det sociala arbete som sker i församlingar i Svenska kyrkan, med fokus på det diakonala arbetet. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är:? Hur ser diakonernas sociala arbete generellt ut? ? Vilka är grunderna för det diakonala arbetets utformning? ? Vilka faktorer präglar arbetet; församlingens geografiska kontext, Svenska kyrkans riktlinjer, diakonernas tro, diakonernas egna intressen, etc? Metoden för att studera detta är kvalitativa intervjuer med sju olika diakoner, som arbetar i olika församlingar, med en spridning av den ekonomiska situationen i församlingen och bland dess medlemmar. För att analysera intervjuerna har ad hoc-modellen använts. Genom att göra jämförelser och se vilka mönster som finns har ett resultat framkommit.Resultat i studien är det bedrivs ett stort socialt arbete i församlingarna.

Internet och den interaktiva webben är en naturlig del i dagens kommunikation. Varumärken måste vara där konsumenterna är och allt mer är det online. Företag bör dra nytta av den interaktiva webben och därigenom sociala medier vid uppbyggnaden av varumärket. Forskning har visat att det finns ett samband mellan sociala medier och varumärkesbyggnad. Då relationen mellan företag och konsument har studerats i olika kontexter och sammanhang har det visats att det finns möjligheter med sociala medier vid varumärkesbyggnad.

Arbetsintegrerande sociala företag är en företagsform som på senare år uppmärksammats av beslutsfattare i Sverige, samhällets kunskaper om företagen är dock begränsade. Dessa företag ämnar sätta människan i fokus för deras egna liv genom att integreras på arbetsmarknaden och skapa sina egna arbeten som är anpassade för dem. Det kan vara svårt att ta steget från utanförskapet till arbete och sedan hålla sig kvar, därför är syftet med studien att undersöka i vilken utsträckning de sociala företagen inom området Luleå-Piteå-Boden-Älvsbyn är i behov av stöd och vad som saknas, hur de får detta stöd och om det finns gemensamma behov som kan gå att samordna, vilket kan minska kostnader och göra företagen mer resursstarka. För att besvara syftet har intervjuer med kooperatörer inom den geografiska avgränsningen genomförts med avsikt att belysa problematiken från kooperatörernas och de sociala företagens perspektiv medan tre intervjuer varit med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Coompanion Norrbotten (som initierat studien) vilka avsett belysa hur externa aktörer verkar för att stödja de sociala företagen. För att fördjupa förståelsen och analysen av materialet används begreppet socialt kapital.

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken utsträckning pedagoger i förskolan utnyttjar naturen i arbetet med barns rörelse och motoriska träning samt vad pedagogerna har för kunskaper i ämnet. För att få reda på detta har jag lämnat ut enkäter och i samband med utlämnandet av dessa även personligen besökt förskolorna för att bilda en egen uppfattning om förskolans närhet till naturen. Pedagoger från sex förskolor, sammanlagt 32 stycken, har deltagit i undersökningen. Undersökningen visar att pedagogerna har bra kunskaper och ambitionerna att vistas i naturen är höga, men resurserna räcker inte riktigt till för att möjliggöra vistelse i naturen i den utsträckning som pedagogerna önskar..

Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010).Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag.

Processbeskrivningen syftar till att formge ett gestaltningsförslag av en bostadsgård som stödjer sociala aktiviteter. Med sociala aktiviteter åsyftas enskilda aktiviteter som kan leda till möten och gemensamma aktiviteter, tillfälliga eller planerade. Bostadsgården som jag utgår ifrån i gestaltningsförslaget ligger i stadsdelen Andersberg, Gävle.I bakgrunden presenteras stadsbyggnadsbegrepp som ger en förklaring till utformningen av den sociala och fysiska bostadsmiljön. Sedan redovisas resultat ifrån studier som gjorts om miljonprogramsområden och av stadsrummet. Dessa används i gestaltningsprocessen som verktyg, tillsammans med observationer av bostadsgårdens förutsättningar.

Den här studien handlar om hur ungdomars sociala relationer formas och hur de upplever att deras självkänsla påverkas genom att vara kontinuerligt aktiva i drama. Vi, Zara och Anna, har båda läst Kultur, Medier och Estetik (KME) som huvudämne och har ett intresse i att fördjupa oss hur vida våra kunskaper kan komma till användning i våra framtida yrken som pedagoger. KME grundar sig i att utveckla kunskaper och kommunikativa förmågor genom ett vidgat språkbegrepp, med utgångspunkt i estetisk gestaltning och kommunikation. Lgr 11, läroplan för grundskola, förskolekassen och fritidshemmet, uttrycker att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling genom en varierad och balanserad sammansättning av innehåll och arbetsformer.

Det vi vill undersöka i denna studie är huruvida de nya moderna kommunikationsmetoderna kan hjälpa till att påverka sociala åtgärder som sociala rörelser. Det visar sig att de sociala rörelserna är nära kopplade till användningen av modern kommunikationsteknik såsom exempelvis mobiltelefoni och användning av internet, specifikt sociala nätverkssajter, när vi studerar protesterna som pågår i både Syrien, men även resten av arabvärlden under denna tidsperiod. Detta visades även när vi genomförde våra observationer på webbsidorna som mobiliserar dessa möten. Det resultatet vi fick fram var att de nya kommunikationsmetoderna och den nya utvecklade tekniken har bidragit till de kollektiva åtgärderna mellan individerna, inte minst i Syrien men även resten av arabländerna, om inte resten av hela världen. Dessa tekniska metoder har bidragit till informationsspridningen kring de pågående upploppen i Syrien där de även har fått större möjligheter att organisera, dokumentera, mobilisera och även rekrytera medlemmar till de sociala åtgärderna.

Denna uppsats behandlar sociala mediers betydelse för två webbföretags affärsplattformer. Vidare skapas en djupare förståelse för sociala medier och hur de kan användas av företag på webben.Uppsatsen har en hypotetisk-deduktiv ansats då befintliga teorier inom både sociala medier och affärsplattform finns men aldrig kopplats samman. Den teoretiska referensramen innefattar följande; Klofstens Affärsplattform, segmentering, val av målgrupp och positionering, sociala medier samt informationflödesmodeller.Studiens forskningsfrågor besvaras med hjälp av en fallstudie med två empiriska analyser. Dessa analyser grundar sig främst i empiri som fåtts genom två kvalitativa intervjuer som gjorts med Ashtray och Zion Clothing vilka är två webbföretag som befinner sig i olika delar av livscykeln. Empirisk information har även inhämtats från företagens bloggar, facebooksidor samt webbshoppar.Studien har resulterat i kännedom om hur två företag inom modebranschen använder sig av sociala medier i sin uppbyggnad och utveckling av affärsplattform.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner på grund av sin funktionsnedsättning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, åsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer använder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstå. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar på olika problem som synskadade personer någon gång har upplevt i sociala interaktioner.

SammanfattningI denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstå varför lärare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag också beskriva och förstå vad lärarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lära sig och utveckla genom estetiken, och även hur detta bör gå till, dvs. vilka metoder de använder för att nå målen.Som undersökningsmetod använde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lärare med olika lång erfarenhet inom området.Genom arbetet med detta examensarbete (genom läsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen är delaktiga och får inflytande i sitt eget lärande och sociala utveckling. Estetiken öppnar många dörrar för barnen och de får lära sig att det finns flera olika sätt att lära och ta till sig kunskaper på. I estetiskt lärande är också ofta den lärande processen viktigare än målet, alltså på vilket sätt man får kunskaper.