Titel: KRAV-märkning ur ett varumärkesperspektiv Författare: Sandra Gustafsson, Lina Öhrstedt Handledare: Heléne Tjärnemo Bakgrund: Intresset för och diskussioner kring miljöfrågor har ökat markant i samhället, vilket har lett till att allt fler konsumenter och producenter idag vänder sig mot miljövänligare alternativ av produkter. I samband med det växer marknaden för ekologiskt producerade livsmedel och vi kan se allt fler KRAV-märkta produkter i butikerna. Trots det har vi inte sett någon markant ökning av reklam för KRAV-märkta produkter, vilket får oss att undra varför företag väljer att KRAV-märka sina produkter. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera huruvida en KRAV-märkning kan ha en stärkande effekt på varumärken, samt att se om företag med KRAV-märkta produkter arbetar med miljö i varumärkesstärkande syfte. Teori: För att förstå vilka underliggande faktorer som ligger till grund för ökningen av KRAV-märkta varor, och för att se om företag använder KRAV i varumärkesstärkande syfte, har vi sökt teoribildningar kring varumärkesstrategier samt viss miljöanknuten litteratur.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hållbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att främja en socialt hållbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lätthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frågeställningar; -Vad betyder begreppet socialt hållbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hållbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hållbar utveckling?.

Många människor har husdjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husdjur. Finns det något samband mellan ägande av husdjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husdjur? Känner sig äldre människor med husdjur mindre ensamma än de som inte har husdjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?.

Syftet med det här arbetet har varit att ur ett tidsperspektiv göra en studie av en lärares vardagliga arbete. Detta kommer jag att göra genom att följa en lärares vardag med hjälp av ett fickminne och en avslutande intervju. Arbetet inleds med en litteraturgenomgång där lärarnas arbetsuppgifter, tidsuppfattning, skyldigheter och krav tas upp. Därefter redovisas den dagboken som en lärare vid en grundskola i Linköping fört och en efterföljande intervju av samma lärare. Arbetet avslutas med en diskussion där de frågeställningar jag utgått ifrån utgör grunden till jämförelsen mellan litteraturgenomgången och resultatet av studien.- Vilka arbetsuppgifter har en lärare i skolan?- Hur fördelas en lärares tid mellan de olika arbetsuppgifterna?- Hur uppfattar läraren tidfördelningen i sitt arbete?- Vilka krav har en lärare på sig utifrån samhället och inifrån skola.

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien.

Många företag är idag aktiva med sina varumärken på det bildbaserade sociala mediet Instagram. Varumärken som marknadsförs där påverkas av att Instagram i egenskap av ett web 2.0-medium ger användare möjlighet att interagera med andra användare och själva styra över vad, när, vart och hur de vill konsumera information.Marknadsföring som bygger på att övertala genom avbrott, upprepning och en påträngande närvaro har därmed blivit allt mer ineffektiv. Därför måste företag för att nå konsumenter med sin marknadsföring engagera Instagram-användare att följa och fortsätta följa deras varumärken. För kunna skapa fördelaktigt resultat för varumärket måste företag förstå konsumenterna och vad deras beteenden grundar sig i. Denna studie ämnar därför undersöka hur Instagram kan användas för att skapa varumärkesvärde utifrån faktorer för konsumenters beteenden på tjänsten.Teorier som använts som grund för denna studies datainsamling och analys rör kundbaserat varumärkesvärde, mänskliga behov och motiv till användning av sociala medier.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Goda arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Syftet med avhandlingen var att få fram konkreta förslag på hur svenska dagligvaruföretag kan arbeta med Facebook i sin marknadsföring för att öka både befintliga och nya kunders varumärkeslojalitet till företaget.Teorikapitlet innehåller teorier kring ämnena varumärke, märkeslojalitet, kommunikation, Internet, sociala medier och Facebook. Ytterligare information har även samlats in genom intervjuer med tre experter inom sociala medier för att styrka teorierna kring sociala medier.Studien visade att svenska dagligvaruföretag idag inte använder sig av Facebook i dess fulla kapacitet. Genom att använda sig av en kombination av grupper, sidor, applikationer och event kan företag stärka sina kunders varumärkeslojalitet. Det handlar om att använda dessa olika verktyg för att skapa en relation med kunden och en kanal för dialog. Kan företaget sedan besvara kundens frågor och funderingar på ett bra och snabbt sätt genom denna nya mediekanal kan en långvarig relation skapas mellan kunden och företaget som i sin tur leder till varumärkeslojalitet hos kunden. .

Allt högre krav ställs på en vetenskapligt grundad praktik inom det sociala arbetet, en så kallad evidensbaserad praktik. Studiens syfte är att undersöka evidensbasering i det sociala arbetets praktik. Detta uppnås genom en undersökning av arbetsmetoder och synen på evidensbaserat arbete hos fältassistenter verksamma i Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. Studien genomförs med hjälp av intervjuer vilka analyseras tillsammans med olika dokument och ställs mot det teoretiska ramverket. Dokumenten utgörs av en populärvetenskaplig artikel och två arbetsplatsannonser samt skriftlig information från fältassistenterna.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebär.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka hur en resursskola kan arbeta för att eleverna ska nå upp till skolans olika mål; kunskapsmål och sociala mål. Vad vi blev extra nyfikna på var om de olika målen har samma prioritering. Studien syftar även till att undersöka hur viktigt det är att samarbetet mellan resursskola, hemskola och föräldrarna fungerar. För att genomföra studien så valde vi att utföra intervjuer med en lärare, en specialpedagog och områdeschefen som alla är kopplade till den här resursskolan. Empirin från intervjuerna har vi sammanställt i en resultatdel utifrån tre teman; skolans mål, miljöer för lärande och samverkan/relationer.

Högstadieelever kan antas uppleva skolrelaterade prestationskrav och forskningen tyder på att höga krav hos unga kan hänga samman med ökad risk för psykisk ohälsa (Rose & Perski, 2008). Syftet var att få en bild av upplevda skolrelaterade prestationskrav hos barn i år 8 samt möjliga uppkomst- och vidmakthållandefaktorer avseende dessa krav. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer med 20 elever från skolor i områden med hög socioekonomisk status och bearbetades genom omväxlande induktiv respektive deduktiv tematisk analys. Analysen resulterade i teman kring barnens egna upplevda prestationskrav samt möjliga uppkomst- och vidmakthållandefaktorer, såväl externa som individrelaterade, till dessa krav. Det faktum att barnen befinner sig i tonåren uppfattades som en etablerande omständighet.

I denna uppsats undersöks designmönster. Tidigare, erkända designmönsterbibliotek har använts som grund för att ta fram en ny designmönstermall. Sedan har sex designmönster identifierats och skapats från sociala medier med hjälp av mönsteridentifikation, dessa är: gilla-knapp, hashtag, dela, kommentera, lägga upp bilder och nyhetsflöde. Vidare har intervjuer med sju respondenter från olika Stockholmbaserade webbyråer genomförts för att undersöka huruvida de identifierade mönstren från sociala medier påverkar deras webbdesign. Centralt för undersökningen var dessutom att ta reda på om webbyråer idag överhuvudtaget använder sig av designmönster när de bygger en webbplats.

Internet är en del av vardagslivet och har fått ett stort inflytande på hur människor idag lever sina liv. E-handeln är en del av helheten som bidragit till förändringar i konsumenternas beteende; hur de handlar och söker information. Företagen utformar sin strategi utefter detta för att kunna hantera olika moment i köpprocessen. Resultatet av ovan nämnda förändringar är tillkomsten av nya tjänster samt förändringar i användningen av sociala medier och andra marknadsföringskanaler, både från kunders- och företags perspektiv.Sociala medier används idag i stor utsträckning och företag försöker marknadsföra sig genom dessa kanaler för att nå sina befintliga och potentiella kunder. Den typen av marknadsföring uppskattas inte alltid av alla kunder och ställer då krav på företagen att de använder sig av de sociala medierna på ett gynnande vis för alla parter.