Denna uppsats syftar till att nÀrmare undersöka hur flickor i 18-ÄrsÄldern förhÄller sig till normativ femininitet i sociala medier, detta genom att nÀrmare studera vilka sociala mekanismer som kan tÀnkas ligga bakom deras upprÀtthÄllande av stereotypa könsroller i sociala medier och vidare belysa dess potentiella efterverkningar. Tidigare forskning och den teoretiska referensramen tar sin utgÄngspunkt i Giddens teori om individens identitetsskapande och den reflexiva sjÀlvidentiteten, och utforskas vidare i förhÄllande till Goffmans dramaturgiska perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ förÀndrade villkor för intrycksstyrning i form av de möjligheter till strategisk sjÀlvpresentation som erbjuds i sociala meder. Vidare beaktas detta i relation till betydelsen av grupptillhörighet och social identitet genom att belysa unga tjejers situation i sociala medier utifrÄn traditionella interaktionistiska perspektiv pÄ reproduktion av genus. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en kvalitativ metodansats och datamaterialet bestÄr av information insamlat frÄn Ätta semistrukturerade intervjuer med gymnasietjejer frÄn tvÄ olika skolor i Stockholms lÀn. Resultatet tyder pÄ att olika sociala medier kan förstÀrka sterotypa idealbilder genom olika statusmarkörer som följer med in i det virtuella livet, samt att unga tjejer i sociala medier mÄnga gÄnger tycks upprÀtthÄlla en fasad, pÄ sÄ sÀtt att den ursprunliga identiteten förskönas, eller till och med ersÀtts av en ny ?online?-identitet.

Ungdomsbegreppet fÄr olika innebörd beroende pÄ vem som anvÀnder det och i vilken situation det anvÀnds. DÄ vi anser att sprÄket bestÀmmer hur vi tÀnker om olika fenomen anser vi att det Àr viktigt att reda ut hur det inom socialt arbete talas om de ungdomar de arbetar med.Det ursprungliga syftet med studien var att redogöra för de innebörder av ungdomsbegreppet som lyfts fram i utvecklingspsykologiska och sociologiska verk samt vilken relevans det har för det sociala arbetet med ungdomar. Ytterligare ett syfte har under studiens gÄng utkristalliserats, att urskilja de centrala teman som Äterfinns i diskursen kring ungdomar i artiklarna frÄn det sociala arbetets fÀlt.VÄra teoretiska utgÄngspunkter tas i de biologiska, utvecklingspsykologiska och sociala definitioner av ungdomsbegreppet som vi skapat utifrÄn tidigare forskning. De biologiska definitionerna utgörs av den fysiska utveckling som sker under puberteten. De utvecklingspsykologiska definitionerna utgörs av de utvecklingsfaser adolescenten genomgÄr.

The purpose of this study was to examine how the foster parent's need of support is provided. The study was built upon a qualitative method with interviews with ten foster parents. More specifically, its aim was too find out how the foster parents themselves looked upon how their need of support, and from whom the support was provided. According to the law, it is the social services obligation to provide the foster parents with all the support they could need. The picture the media sends out is different from what it should be because according to them, the social services fall short in the follow-up and also the support of the contact with the foster parents.

Namnet web 2.0 refererar till ett relativt nytt sÀtt att kommunicera och dela information pÄ Internet. Utvecklingen av web 2.0 har lett till en uppkomst av sociala nÀtverk pÄ Internet, sÄ som de populÀra nÀtverken Facebook och myspace. Med över 130 miljoner anvÀndare Àr facebook utan tvekan det största och mest kÀnda sociala nÀtverk som finns idag. Vi tror, och vet, att det finns kommersiella intressen inom denna nya genre, PR industrin Àr ett exempel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan företag och deras kunder ur ett sociala medier perspektiv.

Syftet: Syftet med denna uppsats var att se hur Nordiska Afrikainstitutet anvÀnder sig av sociala medier och hur de tillÀmpar den information som organisationen kommunicerat via de sociala medierna.Teoretisk ram: Uppsatsen utgÄr ifrÄn teorier som ger överblick i hur traditionella och moderna kommunikationsredskap fungerar. DÀrutöver har ett analytiskt instrument anvÀnts som kartlÀgger kommunikationsprocesser i organisationer samt hur dessa tar tillvara pÄ ny kunskap. Den teoretiska referensram bestÄr av följande teorier: Media Richness modellen samt de tvÄ artiklarna On using organizational knowledge capabilities to assist organizational learning samt Virtual worlds as platforms for communities of pratices frÄn antologin Knowledge management and organizational learning.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom respondentintervjuer, dessa bestod av telefonintervjuer samt epostkorrespondens. För att urskilja respondenterna har ett snöbollsurval anvÀnts. Intervjuerna har dÀrefter analyserats utifrÄn den teoretiska referensramen.Resultat: Resultatet av undersökningen visar att bÄde traditionella och sociala medier anvÀnds vid institutet dÀr de traditionella medierna anses trovÀrdiga men inte alltid flexibla. De sociala medier som anvÀnds Àr Facebook, Twitter och institutets egna forum kallat NAI-forum.

El Salvadors drogproblematik Àr ett utbrett problem och flera studier visade pÄ att majoriteten som konsumerade droger var den yngre generationen. Syftet med studien var att undersöka drogkonsumtion bland universitetsstudenter i La Universidad Centroamericana ?José Simeón Cañas? (UCA), i San Salvador, El Salvador och dess relation till kontextuella faktorer sÄsom familj, vÀnner, skola, samt attityder till lagar och regler. Hirschis sociala bandteori valdes till analysering av resultatet för att teorin tog upp sociala aspekter som kunde tillÀmpas pÄ mina frÄgestÀllningar och syfte. Genomförandet av studien gjordes med hjÀlp av en kvantitativ forskningsansats.

Bakgrund: Genom historien har personer med allvarlig psykisk störning ofta tvingats leva avskilda och utstötta frĂ„n samhĂ€llet, en stigmatisering som finns kvar Ă€n idag.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med allvarlig psykisk störning upplever sin sociala situation samt hur dessa personer upplever att sociala relationer pĂ„verkar Ă„terhĂ€mtningen frĂ„n allvarlig psykisk störning.Metod: Till studien eftersöktes kvalitativa artiklar i relevanta databaser, nio stycken artiklar som passade studiens syfte valdes ut. Artiklarna genomgick manifest innehĂ„llsanalys, tvĂ„ huvudkategorier och ett flertal underkategorier kunde urskiljas.Resultat: I litteraturstudien framgick att personer med allvarlig psykisk störning kĂ€nner sig utstötta frĂ„n samhĂ€llet och upplever fördomar riktade mot sig. SvĂ„righeter med sociala kontakter leder till ensamhet. Önskan om meningsfulla aktiviteter fanns för att fĂ„ en mer meningsfull vardag och lĂ€ttare kunna knyta kontakter med andra. De sociala relationernas betydelse för Ă„terhĂ€mtningen frĂ„n allvarlig psykisk störning framkom tydligt i litteraturstudien.

Forskning har pĂ„visat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. TillĂ€mpning av metoden Ă€r dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning pĂ„ omrĂ„det.Syftet var att utifrĂ„n systemteori med fokus pĂ„ Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlĂ€rningsteori teori beskriva och studera den ART- trĂ€ning som ingĂ„r i grundsĂ€rskolans undervisning pĂ„ Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. UtifrĂ„n att en ny mĂ„lgrupp med sĂ€rskilda behov har identifierats Ă€r det angelĂ€get att erhĂ„lla information om metodens eventuella effektivitet.Författarna har valt att basera det empiriska materialet pĂ„ kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-trĂ€ningen pĂ„ Engelbrektsskolan.

Studien undersökerhur sociala medier pÄverkar vÄra respondenter och hur stort behov de har av det i dagens samhÀlle. Till en början av undersökningen har vi endast behandlat ett intresseomrÄde som Àr sociala medier. I och med att vÄr mÄlsÀttning har varit att gÄ in sÄ förutsÀttningslöst som möjligt samt komma nÀra vÄr undersökningsgrupp har vi anvÀnt oss utav grundad teori som metodologiskt angreppssÀtt. I motsvarighet till grundade teorins grundidéer har vi lÄtit vÄr frÄgestÀllning vÀxa fram ur datamaterialet. DÀrför har frÄgestÀllningen kommit att Àndras i takt med studiens utveckling dÀr frÄgestÀllningen har grundats utifrÄn materialet vi har haft.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra hur mÀnniskor socialt kan konstruera och omkonstruera sin identitet. FrÄgestÀllningen vi arbetat utifrÄn Àr: Hur kan serber, kroater och bosniaker i Sverige socialt konstruera och omkonstruera sin identitet? FrÄgestÀllningen Àr framlyft ur teorin som anvÀnds i uppsatsen, konstruktivismen. Teoridelen behandlas utifrÄn detta synsÀtt, dÀr centrala aspekter vid identitetsskapandet tas upp. Dessa Àr att identiteter: Àr sociala konstruktioner, enbart Àr meningsfulla i kontext, motiverar till gemensam handling, Àr multipla och flerdimensionella och betonas i grÀnsytan mellan vi och dom.

Studien har som syfte att undersöka hur unga tjejer (13-15 Är) kommunicerar i samband med publicering av personliga fotografier pÄ Facebook. Interaktionen har under en och en halv mÄnads tid observerats nÀt-etnografiskt och jÀmförs med Fanny Ambjörnssons (2004) etnografiska observationer av gymnasietjejers kommunikation kring utseende offline. Materialet analyseras med stöd i teorier kring mÀnskliga samspel och ?sociala ansikten?, samt genom internets förÀndrade möjligheter till sjÀlviscensÀttning. Resultatet visar att en uppskattande, tillmötesgÄende och exemplarisk social jargong Àr ett mycket vanligt beteende i samband med uppladdning av personliga fotografier hos unga tjejer, vilket kan hÀrledas till Facebooks potential att upprÀtthÄlla sociala ansikten samt pröva och handla med sociala vÀrden.

Synen pÄ barns sociala nÀtverk och socialt nÀtverksarbete har förÀndrats över tid mot att de resurser som finns i barnets omgivande nÀtverk alltmer tillvaratas. Ofta har det funnits brister i det omgivande sociala nÀtverket hos barn som socialarbetare inom olika fÀlt mött. Syftet med föreliggande studie var att fÄ fördjupad kunskap om socialarbetares yrkeserfarenheter och reflektioner avseende professionellt socialt arbete med barn och deras omgivande sociala nÀtverk. Syftet var ocksÄ att spegla socialarbetares yrkeserfarenheter av det sociala nÀtverkets betydelse för barns livssituation. Studien Àr kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialarbetare med lÄng yrkeserfarenhet inom omrÄdet.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 Är som Àr diagnostiserade autism. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr, att med inriktning pÄ vardagliga situationer dÀr barn och ungdomar diagnostiserade autism ingÄr i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstÀrker ett avvikande beteende. Jag vill sÀtta fokus pÄ deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta pÄ situationer dÀr pragmatiska svÄrigheter, bÄde nÀr det gÀller den kommunikativa och den samspelsmÀssiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frÄgor har jag velat ha svar pÄ: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvÀrligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstÀrker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma Ät detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.