PrimÀr hypotyreos Àr i Sverige en folksjukdom som frÀmst drabbar kvinnor i alla Äldrar. Sjukdomens symtom Àr omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hÀlsa om sjukdomen inte upptÀcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar pÄverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar Àr att frÀmja patientens livskvalitet genom att bland annat hjÀlpa individen med anpassningen till de förÀndringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur primÀr hypotyreos pÄverkar livskvalitet hos vuxna individer.

PrimÀr hypotyreos Àr i Sverige en folksjukdom som frÀmst drabbar kvinnor i alla Äldrar. Sjukdomens symtom Àr omfattande och kan ge allvarliga konsekvenser för patientens hÀlsa om sjukdomen inte upptÀcks och behandlas i tid. Symptom som sjukdomen uppvisar pÄverkar patientens livskvalitet. Sjuksköterskans ansvar Àr att frÀmja patientens livskvalitet genom att bland annat hjÀlpa individen med anpassningen till de förÀndringar som sjukdomen medför. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa hur primÀr hypotyreos pÄverkar livskvalitet hos vuxna individer.

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Varje Är drabbas cirka 35000 svenskar av hjÀrtinfarkt varav 11000 dör. Det Àr lika mÄnga dödsfall bland kvinnor som mÀn. Patienter som drabbas av sin första hjÀrtinfarkt Àr med om en upplevelse som innebÀr att livet förÀndras ur mÄnga perspektiv. Det Àr dÀrför viktigt med kunskap gÀllande de mentala reaktioner som uppkommer för att kunna möta patienten i hans tankar och kÀnslor och pÄ sÄ vis ge en vÄrd som prÀglas av trygghet. Syftet med studien Àr att beskriva patienters erfarenheter av livet efter en hjÀrtinfarkt.

Det samhÀlle vi lever i idag Àr pÄfrestande och allt fler barn och ungdomar lider av psykisk ohÀlsa och mÄnga av dem har svÄrt för att anpassa sig sÄvÀl i hemmet som i skolan. Detta visar att Àven om det handlar om barn som lever i ett vÀlmÄende samhÀlle, Àr det mÄnga som inte har en bra uppvÀxt, vilket ger brister i barnets utveckling. FörskolelÀrare har stor betydelse för barnet och dess utveckling. Vi skapar en god relation med barnen och har dÀrför oftast lÀtt att se om de mÄr bra eller inte. Barns hÀlsa kan pÄverkas av olika faktorer.

Titel: Vad fort det gÄr! ? en studie av offentliga verksamheters instÀllning och lÀrande av krishantering i sociala medierFörfattare: Jesper Franke och Johanna LyngarthUppdragsgivare: Bengt Johansson, JMGKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, institutionenför journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias A. FÀrdighSidantal: 43Antal ord: 12 163 (exl. abstract, executive summary och bilagor)Syfte: Att undersöka svenska, offentliga verksamheters instÀllning till socialamedier samt vad de har lÀrt sig av att ha hanterat kris i dem.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer av respondentkaraktÀr.Material: Tio respondentintervjuer med representanter frÄn sex olika offentliga verksamheter.Huvudresultat: Resultatet visar att de intervjuade offentliga verksamheterna har registrerade konton i sociala medier, men att kvalificerad nÀrvaro dÀr krÀver resurser. De verksamheter som avsatt mindre resurseranvÀnder plattformarna som envÀgskanaler, dÀr man inte kan utnyttja deras interaktiva fördelar.

Kritik Àr ett begrepp som inte har fÄtt lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den hÀr studien visar pÄ dess betydelse för relationer mellan lÀrare pÄ en gymnasieskola. UtifrÄn teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krÀvs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den hÀr studien hittat en del saker som Àr relevanta nÀr det gÀller hur personer förhÄller sig till kritik, exempelvis pÄ vilket sÀtt den bör framföras och tas emot.

Att sÀkert navigera ett fartyg in till eller ut frÄn en hamn Àr ett av de svÄrare momenten inom sjöfarten. För att underlÀtta uppgiften har man under lÄng tid anvÀnt sig av lotsar ? erfarna sjömÀn med hög grad av lokalkÀnnedom som assisterar fartygets ordinarie besÀttning med navigering och andra uppgifter relaterade till en sÀker passage genom farleden och hamnen.Ny teknik, tillsammans med ekonomiska och sÀkerhetsmÀssiga övervÀganden, har lett fram till frÄgan om det i nÄgon mÄn Àr möjligt att bedriva lotsning frÄn andra platser Àn frÄn fartyget sjÀlvt, s.k. fjÀrrlotsning. Att överföra lotsningsfunktioner frÄn en fartygsbrygga till ett landbaserat kontrollrum Àr emellertid ingen trivial frÄga.

Bakgrund och problemformulering: TillgÄng till information Àr en naturlig och nödvÀndigkomponent för en vÀl fungerande ekonomistyrning inom företag. Sociala medier företrÀder enny vÄg av informationsflöde i form av ostrukturerad data. Denna ökade mÀngd ostruktureraddata har kommit att stÀlla krav pÄ hantering och analys av denna, vilket i sin tur förÀndrarförutsÀttningarna för ekonomistyrning inom företag. Företag som kan hantera information pÄett effektivt sÀtt kan utveckla strategiska konkurrensfördelar. Dock finns det begrÀnsadkunskap om hur information frÄn ostrukturerad data kan och ska hanteras inom företag.Företag som inte anammar nya tekniker för att hantera och analysera stora mÀngderostrukturerad data riskerar att gÄ miste om viktiga konkurrensfördelar.Syfte: Att identifiera, undersöka och analysera hur information frÄn sociala medier pÄverkarentreprenörsföretags ekonomistyrning.Metod: Undersökningsmetoden utgörs av en avslöjande singel casestudie.

Denna studies huvudsakliga syfte har varit att undersöka och kartlÀgga hur unga vuxna frÄnkristna minoritetsförsamlingar i VÀsterbotten och Norrbotten upplever religiösa krÀnkningarpÄ sociala medier. Som bakgrund till denna studie ligger forskning kring sociala medier ochinternets nya status, web 2.0. Metoden för studien har varit kvalitativa forskningsintervjuer,en enskild intervju och tvÄ fokusgruppsintervjuer. Till hjÀlp under intervjuerna har memesanvÀnds som material. Resultatet av intervjuerna har framstÀllts med ett fenomenologisktteoriperspektiv och visar pÄ att dessa unga kristna upplever religiösa krÀnkningar online, mensÀllan gör nÄgot Ät det.

I denna studie har fokus legat pÄ sociala insatsgrupper i fyra omrÄden i Stockholms lÀn. Sociala insatsgrupper Àr en strukturerad samverkan pÄ individnivÄ mellan i första hand socialtjÀnst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlÀtta avhopp frÄn kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte Àr att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar pÄ socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgÄngsrikt projekt, men ocksÄ att det rÄder ett spÀnningsförhÄllande mellan en behandlingslogik och en straffrÀttslig logik som polis och socialarbetare mÄste förhÄlla sig till i samverkan kring ungdomen.

Detta examensarbete handlar om hur nÀrvaron pÄ sociala medier ser ut för svenska morgonprogram pÄ radio. Hur mycket interagerar de med sina lyssnare? Studien Àr till för att delvis ge radiokanalerna en medvetenhet om hur de arbetar, men ocksÄ att lÀra att det inte bara Àr att skriva nÄgra inlÀgg ibland utan att det krÀvs en strategi för att vinna hem sina lyssnare. Undersökningen görs genom insamling av data frÄn sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram som dÀrefter jÀmförs i diagram. Med en utgÄngspunkt i Shannon och Weavers kommunikationsmodell som idag har utvecklats till en tvÄvÀgskommunikation tittar författarna nÀrmre pÄ hur morgonprogrammen interagerar med sin publik.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

I vÄrt tolkningsarbete ser vi att vÄrt fallföretag, genom sina sociala aktiviteter, stimulerar till en ökad sammanhÄllning och som uppmuntrar till mÄngfald och interna stridigheterna, tÀvlingar, karriÀrstegar och konkurrens, mellan medarbetarna. Det framkommer tydligt för medarbetarna att det naturliga urvalet, de starkaste och mest kompetenta, ska ligga till grund för vem eller vilka som ska leda framtidens ?byslagsmÄl? om marknadsandelarna. Genom de sociala aktiviteterna frÀmjar ledningen pÄ ett naturligt sÀtt sÄvÀl framvÀxandet av och acceptansen för hierarkier och normerande strukturer inom företaget samtidigt som de garanterar tillvÀxten och bereder vÀgen för de nya ledarna..