Sociala medier anvÀnds allt oftare som en plattform för smÄ företag för att nÄ ut till sina nuvarande och önskade kunder. Samtidigt blir det allt lÀttare för konsumenterna att nÄ de sociala medierna vart man Àn Àr, vilket gör det lÀttare för företagen att snabbare nÄ ut till sina kunder. AnvÀndandet av sociala medier ökar för varje dag som gÄr. Genom att sociala medier för det mesta Àr kostnadsfritt Àr detta ett perfekt forum för mindre företag, som inte har sÄ stor budget, att lÀtt marknadsföra sig. Genom denna studie ska man se vad företagen har för uppfattning om de största riskerna, kostnaderna och möjligheterna som finns med sociala medier och dÄ frÀmst Facebook, samt Àven se varför vissa men inte andra anvÀnder sig av sociala medier. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och anvÀndaregenererat innehÄll, till exempel chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum.

Denna uppsats a?r inriktad pa? att underso?ka hur fo?ra?ldraskapet pa?verkar de sociala relationer som pappor a?r aktiva inom. Uppsatsen underso?ker a?ven hur den nya papparollen inverkar pa? de ko?nsroller som fo?ra?ldrarna har i hemmet. Fo?r att underso?ka detta har fokusgrupper genomfo?rts, dessa genomfo?rdes pa? ett fo?ra?ldrakooperativ med ett antal pappor som fritt fa?tt diskutera och reflektera kring sto?rre och mindre teman som bero?r sociala relationer, familj och prioriteringar, ka?nslan av medlemskap samt ko?nsroller.

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta upp olika problem som barn som vÀxer upp i en miljö med missbruk stÄr inför i livet. Barnen fÄr ofta problem med sjÀlvkÀnsla och tillit till andra mÀnniskor och detta tar individerna med sig upp i vuxen Älder. Förnekelsen och tystnaden Àr stark pÄ grund av att individerna skÀms för att förÀldern Àr missbrukare. Uppsatsen Àr ocksÄ kopplad till skolan och vad personalen dÀr kan göra för att upptÀcka om ett barn far illa i ett hem med missbruk. För att fÄ en bild av problematiken har fyra individer som vÀxt upp med en eller tvÄ missbrukande intervjuats, och i frÄgan om skolans roll har tvÄ kuratorer intervjuats.

LÄngvarig smÀrta Àr ett av Sveriges stora folkhÀlsoproblem. Detta gör smÀrtlindring till en central uppgift i sjukvÄrden. SmÀrtan pÄverkar den fysiska kroppen men Àven individens tankevÀrld och det sociala samspelet med andra mÀnniskor. Traditionell behandling riktas oftast in pÄ tvÄ delar, symtomatisk behandling och rehabilitering. Sjuksköterskan har idag fÄ verktyg, förutom de farmakologiska, att lindra patientens smÀrta.

Föreliggande kandidatuppsats Àr en kvalitativ studie som syftar till att studera vilken betydelse sociala nÀtverk har pÄ arbetsmarknaden utifrÄn sex rekryterares perspektiv. Vi har genomfört sex intervjuer med personer som arbetar med att anstÀlla personal pÄ sex olika företag. Tre frÄgor som undersöks nÀrmare i denna uppsats Àr i vilken mÄn rekryterarna anvÀnder sitt sociala nÀtverk i sitt arbete, anvÀnder de frÀmst nÀra relationer eller bekanta i anstÀllningsprocesser, samt vilken betydelse och vilka konsekvenser anser de att anvÀndningen av sociala nÀtverk vid rekrytering har pÄ arbetsmarknaden. Vi utgÄr frÄn Lins teori om socialt kapital och hur det kan leda till social skiktning samt Granovetters teori om starka och svaga lÀnkar. Det framkommer i vÄra intervjuer att rekryterarna pÄ de olika företagen anvÀnder sina sociala nÀtverk vid tillsÀttning av tjÀnster i olika stor utstrÀckning.

Earlier studies and research on the subject of perception and social media during the working process resulted in a change of the problem. At first the focus of the study was to examine how social media affects the perception of a brand although later on the problem had to be developed to instead examine if social media reflects the perception of a brand. The purpose of this study is to figure out if social media reflects consumer?s perception of a brand. This will contribute to company?s knowledge on how important social media is in their branding and will give pointers on how many resources that is necessary to spend on branding in social media.

Tidigare forskning visar att utrikeskorrespondenter inom svensk public service inte rutinmÀssigt anvÀnder sociala medier i sitt arbete och att det ökade kravet pÄ multikompetens kan gÄ ut över journalistiken (Bogar, 2011, Nygren & Hvitfelt, 2008a & 2008b). Denna studie undersöker just dessa tvÄ teman: kravet pÄ multikompetens, och anvÀndandet av sociala medier för utrikeskorrespondenter pÄ SVT och SR, samt hur dessa tvÄ teman pÄverkar arbetsrutiner, nyhetsvÀrdering och kÀllkritik.Genom kvalitativa samtalsintervjuer med tio verksamma utrikeskorrespondenter pÄ SVT och SR har vi kommit fram till att kravet pÄ multikompetens ökar och att det, av journalisterna, förvÀntas öka Àven i framtiden i takt med att medieföretagen tvingas till ekonomiska nedskÀrningar. Utvecklingen upplevs ha negativa effekter för journalistiken och öka arbetsbelastningen för utrikeskorrespondenterna.Det rÄder ingen tydlig samstÀmmighet bland utrikeskorrespondenterna i frÄgan om hur de stÀller sig till anvÀndandet av sociala medier i sitt arbete.De flesta korrespondenter vi pratat med upplever ett krav eller önskan frÄn arbetsgivaren att vara aktiva i sociala medier, men Àn saknar de rutiner och metoder för att kunna anvÀnda det som ett effektivt verktyg i sitt arbete. De Àr ocksÄ försiktiga med att uttrycka kontroversiella Äsikter i sociala medier. Personliga intressen pÄverkar de tillfrÄgade korrespondenternas nyhetsvÀrderingen mer Àn vad sociala medier gör.De tillfrÄgade korrespondenterna upplever en förÀndring av yrkesrollen, med ökade krav pÄ multikompetens, nÄgot de Àr skeptiska till eftersom de tycker att journalistiken drabbas negativt av det.Nyckelord: multikompetens, public service, sociala medier, utrikeskorrespondent..

Den hÀr uppsatsen behandlar huruvida det gÄr att mÀta marknadsföringsaktivitet i sociala medier eller inte. Idag anvÀnds Return of Investment (ROI) mÀtningar för att mÀta vilken avkastning en marknadsföringssatsning ger. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att klargöra för de begrepp och mÀtmetoder som anvÀnds, samt deras tillförlitlighet. För att besvara de framtagna frÄgestÀllningarna har omfattande datainsamling gjorts i form av skriven litteratur och intervjuer. Det har Àven gjorts egna observationer genom mÀtningen av en marknadsförd kampanj i de sociala medieverktygen Facebook och Twitter.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

E-utbildning ligger i tiden. För individen som vill förkovra sig Àr e-utbildningar lÀttillgÀngliga och för företaget som vill hÄlla sin personal uppdaterad Àr de effektiva och relativt resurssnÄla. De Àr tids- och rumsoberoende och kan genomföras i den takt som passar individen. I denna studie har en e-utbildning pÄ ett stort svenskt möbelföretag undersökts. Utbildningen Àr obligatorisk pÄ företaget och utbildningens mÄlgrupp Àr dÀrför vÀldigt omfattande.

Syftet med min uppsats var att studera ifall man kan anvÀnda sig av Sociala Media som Facebook och Twitter i vÄr undervisning, vilka för och nackdelar det kan medföra, vilka risker som finns och hur vi ska anvÀnda oss av verktyget pÄ bÀsta sÀtt. FörbÀttrar anvÀndandet kommunikation och interaktion? Jag har utgÄtt ifrÄn Lev Vygotskijs, John Dewey och Bakhtins olika teorier om kommunikation, dialog och interaktion. Jag har ocksÄ behandlat begrepp och verktyg som Sociala Media, Facebook, Twitter och IT i sprÄkundervisning. Jag anvÀnde mig av intervjuer med aktiva lÀrare för att samla material till min analys och sammanstÀllde materialet i diskussion och slutsats..

Amie L. Thomasson kritiserar i Foundations for a social ontology1 John R. Searles teori om hur vÄr sociala verklighet Àr uppbyggd och konstruerad2. Thomasson argumenterar för att Searles teori Àr för snÀv för att kunna fÄnga hela vidden av vÄr sociala tillvaro. För att visa att Searle inte har tÀckning för sitt ansprÄk att teorin Àr fullödig inriktar Thomasson sin kritik i huvudsak pÄ tvÄ av Searles stÄndpunkter: att alla institutionella fakta bottnar i fysiska fakta och att alla institutionella fakta Àr sjÀlvrefererande.

Syftet med detta arbete Àr att studera ett undervisningssÀtt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken Àr att anvÀnda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. UndervisningssÀttet som ska studeras ska genomsyras av en strÀvan efter att eleverna ska nÄ nÀsta utvecklingszon med hjÀlp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. UtgÄngspunkten i detta examensarbete Àr ett socialkonstuktivistiskt perspektiv dÀr det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk Àr framskrivet och ger kriterier för vad lÀrarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktÀr har för betydelse i strÀvan att nÄ en individualiserad matematikundervisning med hjÀlp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssÀttet. En grupp bestÄende av 12 stycken elever pÄ det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfÀllen.

Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ vad arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer anser varaproblematiskt med internet och sociala medier i arbetslivet. Vi vill söka svar pĂ„ hur enskilda arbetstagare och arbetsgivare kan förhĂ„lla sig till utvecklingen i arbetslivet samt vilkariktlinjer arbetsgivar- och fackförbund uppmanar sina medlemmar att anvĂ€nda.Den teori och tidigare forskning som tagits del av berör problematiken gĂ€llande att skilja pĂ„ privatliv och arbetsliv samt vilka konsekvenser det kan fĂ„ för bibehĂ„llandet av grĂ€nsen mellan de olika sfĂ€rerna. Kravet pĂ„ flexibilitet för enskilda arbetstagare har ökat och samtidigt beskrivs dagens samhĂ€lle som ett risksamhĂ€lle. Tilliten i anstĂ€llningsförhĂ„llandet blir viktigare i och med att den kan hantera den ökade risken. Även styrning pĂ„ avstĂ„nd tas upp, vilket bland annat innebĂ€r att staten delegerar ut mer och mer ansvar till de enskilda medborgarna i olika sammanhang.Studiens genomförande och metod Ă€r av kvalitativ art dĂ€r intervjuer utgör det empiriska underlaget.