Sökresultat:
10310 Uppsatser om Sociala fällor och tillit - Sida 29 av 688
Ăntligen matte - inte matte nu igen : Vilka faktorer ger elever motivation och lust att lĂ€ra matematik?
Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka faktorer i undervisningen och den sociala skolmiljönsom ger elever motivation och lust att lÀra matematik. Arbetet beskriver motivation och lust tillmatematikÀmnet ur ett lÀrar- och ett elevperspektiv.Undersökningen utförs genom intervjuer med fyra pedagoger som undervisar i matematikÀmneti skolÄr 1-6. Utöver detta sÄ sker intervjuer med tvÄ elever ur varje pedagogs klass. SammanlagtÄtta elever ingÄr i undersökningen.Resultatet visar att elevens förstÄelse och tillit till den egna förmÄgan Àr centrala motivationsfaktorerför att lÀra matematik. Enligt samtliga deltagare i undersökningen Àr ett varierat arbetssÀtten viktig faktor för att skapa motivation.
Sociala mediers pa?verkan i fotografbranschen : skillnaden mellan reklam- och bro?llopsfotograf
I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.
Sociala medier : en studie om det offentliga, det privata och arbetslivet
Det Àr inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur anvÀndningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta vÀckte vÄrt intresse och utifrÄn perspektivet sociala medier, valde vi dÀrför att undersöka var grÀnserna gÄr mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frÄgan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket Ätföljs av frÄgorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa grÀnser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frÄgor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder pÄ att grÀnserna Àr svÄrdefinierbara och att de Àr individuellt förankrade.
?Ska vi leka?? - Om sociala möten och relationer mellan sÀrskolebarn och grundskolebarn
Denna uppsats fokuserar pÄ huruvida sociala möten och relationer finns mellan sÀrskolebarn och grundskolebarn, och hur de i sÄ fall fungerar. För att fÄ en förstÄelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de bÄda skolformerna pÄ tre olika skolor.Uppsatsen innehÄller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom vÄra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och sÀrskolebarn inte förekommer sÀrskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen fÄr ökad förstÄelse och acceptans för varandra..
Att arbeta i nya miljöer : En undersökning av svenska företags varumÀrkeshantering i sociala medier
Sociala medier har fÄtt allt större betydelse nÀr det gÀller kommunikation mellan mÀnniskor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit bÄde möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna dÀr de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strÀvan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara pÄ sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fÄtt namnet social commerce. Social commerce Àr ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försÀljning av varor och tjÀnster via sociala medier. VÄrt mÄl med denna studie Àr att undersöka anledningarna till varför nÄgra svenska företag har valt att anvÀnda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det Àr som gör att sociala medier Àr en lÀmplig plattform för e-handel.
Sociala relationers pÄverkan pÄ anstÀllda - En kvalitativ arbetsplatsundersökning
Bakgrund: Sociala relationer pÄ arbetsplatsen har en visad pÄverkan pÄ trivsel och vÀlbefinnande hos de inom arbetsplatsen. Det har i tidigare forskning setts ett samband mellan lojala underordnade som stannar lÀngre inom företaget, med överordnade som uppskattar sina underordnade. Syfte: Studien belyser forskningen angÄende de sociala relationernas pÄverkan pÄ trivsel, vÀlmÄende och delaktighet. Hur man undviker och bemöter konflikter inom arbetsplatsen och hur detta pÄverkar deras upplevelse pÄ arbetsplatsen. Metod: Det Àr en kvalitativ fallstudie med sju informanter, bÄde mÀn och kvinnor i Äldern 20 till 60 Är. Studien genomfördes pÄ ett företag i Mellansverige. Resultat: I resultatet kunde vi se att de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen hade en stor pÄverkan pÄ de anstÀlldas vÀlbefinnande och arbetstillfredsstÀllelse.
Strategisk kriskommunikation 2.0? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier
Titel: Strategisk kriskommunikation 2.0? ? En uppsats om strategisk kriskommunikation i sociala medier. Författare: Joseph Borenstein. Uppdragsgivare: Cohn & Wolfe. Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap.
Motivationen hos ledare i sociala företag ur tre olika perspektiv : sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism : hur pÄverkar de motivationen hos ledare i sociala företag?
Syfte: VÄrt syfte Àr att öka förstÄelse för hur de olika motivationsfaktorerna sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism (i samhÀllsfrÄgor) Àr motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser frÄn empirin har vi anvÀnt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptÀckte vi olika sÀtt hur de tre teman pÄverkade ledare i sociala företags motivation. Vi sÄg Àven att gemenskap Àr den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i ett socialt företag pÄ flest sÀtt, följt av sjÀlvförverkligande och sedan altruism (i samhÀllsfrÄgor). Resultatet var förvÄnade dÄ tidigare forskning mer föresprÄkar altruism som den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i sociala företag i störst utstrÀckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag Àn vad tidigare forskning har visat. VÄrt resultat skapar en större och djupare förstÄelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..
FörvÀntningar, förestÀllningar och andra förklaringar : En undersökning av normbegreppet i normkritisk pedagogisk verksamhet.
Syftet med denna studie Àr att synliggöra den förstÄelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. HÀr studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. FrÄgestÀllningarna som utforskas Àr: Hur anvÀnds normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstÄs i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförstÄelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter anvÀnds en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgÄngspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.
Sociala medier en ventileringskanal? : en kvalitativ studie som behandlar arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via sociala medier samt vilka konsekvenser detta kan fÄ.
Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara pÄ varför arbetstagare vÀljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan fÄ. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. DÀrefter har vinjetter utformats utifrÄn resultatet frÄn intervjuerna samt ett uppmÀrksammat fall i tidningen om just en sÄdan hÀr hÀndelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner pÄ situationerna.
"Jag skulle inte lita pÄ ett företag som jag inte vet sÄ mycket om" : En kvalitativ studie om unga konsumenters tillit till internetföretag
Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvĂ„righeter pĂ„ fritidshemmet. DĂ„ fritidshemmen har förĂ€ndrats, barnÂgrupperna har blivit större och personaltĂ€theten minskat uppstĂ„r frĂ„gan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredstĂ€llas. Barn med koncentrationssvĂ„righeter Ă€r en grupp som pĂ„verÂkas av dessa omstĂ€ndigheter. Det Ă€r viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov.Genom en intervjustudie, dĂ€r fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvĂ„righeter. AnvĂ€ndandet av öppna frĂ„gor, i en sĂ„ kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar pĂ„ studiens frĂ„gestĂ€llningar.Resultatet som Ă€r intervjupersonernas reflektioner kring studiens frĂ„gestĂ€llningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrationsÂsvĂ„righeter.
Lindra barns rÀdsla vid undersökningar. - Kan barns upplevelser pÄverkas av information frÄn sjuksköterskan vid undersökningar bl.a. röntgen?
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser i samband med sjukhusvistelse och röntgenundersökning samt vilken betydelse sjuksköterskans information har för att skapa trygghet för barn och förÀldrar i denna situation. Röntgensjuksköterskan kan ge information till barn innan, under och efter undersökning. Denna information Àr minst lika viktig att ge till barnets förÀldrar/anhöriga. Uppsatsen Àr baserad pÄ 12 artiklar som hittades i Cinahl samt genom manuell sökning. I artiklarnas resultat fann vi tvÄ teman, barn och sjukhusvistelse och hur sjuksköterskan informerar och förbereder barn utifrÄn utvecklings och ÄldersnivÄ.
Förvaltning av k-mÀrkta fastigheter i Stockholms innerstad -Hur möter man hyresgÀstens behov samtidigt som man vÀrnar om fastigheten?
Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Ălvstaden i Göteborg,Vivalla i Ărebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Ărebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..
Ljudmiljön i musiksalen : trummornas ljudvolym
Introduktion: VÄrd i livets slutskede Àr nÀr döden vÀntar inom veckor eller dagar och syftar till symtomlindring och en förbÀttrad livskvalité för patienten och de nÀrstÄende.NÀrstÄende upplever palliativ vÄrd ofta som en frÀmmande situation och pÄverkas fysiskt, kÀnslomÀssigt och socialt. De nÀrstÄende spelar en stor roll för vÀlbefinnande och trygghet för patienten i den palliativa fasen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur nÀrstÄende till patienter i palliativ vÄrd upplever trygghet. Metod: Metoden var litteraturstudie och utgick frÄn Polit & Beck (2008) niostegsmodelll. Sökningar gjordes i CINAHLoch PubMed efter utformning av lÀmpliga sökord.
Sociala fotografer : En studie av bilddelning pÄ sociala medier
Dagens teknik erbjuder en mÀngd olika sÀtt för mÀnniskor att kommunicera och interagera med varandra. Denna uppsats Àr en studie i bilddelning pÄ sociala medier med fokus pÄ amatörfotografers anvÀndande av tekniken i syfte för att nÄ ut med sina fotografier. Huvudfokus lades pÄ vad för strategier de anvÀnde sig av, men Àven pÄ anvÀndarnas olika mÄlsÀttningar. Med hjÀlp av tidigare forskningsarbeten och djupgÄende intervjuer har vi lyckats Äterkoppla den egna empirin med vÄra teoretiska utgÄngspunkter och dragit slutsatsen att anvÀndandet av sociala medier i syftet för att nÄ ut med sina bilder till andra mÀnniskor varierar vÀldigt stort frÄn person till person. Hur tekniken anvÀnds för detta syfte Àr dÀrmed unikt för den individuelle anvÀndaren, dock har vi lyckats identifiera vissa likheter i anvÀndandet av sociala medier i dessa syften. .