Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga fem lÀrares arbetssÀtt kring lÀsförstÄelse i förskoleklass upp till skolÄr 3. Samt frÄga om hur lÀrarna resonerar kring begreppet inkludering vilket avser att alla elever, oavsett socioekonomisk bakgrund, ska ges lika chanser att uppnÄ de mÄl som krÀvs för att klara av hela skolgÄngen. Dessutom har lÀrarnas tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de vÀljer skönlitteratur undersökts för att pröva kopplingen till lÀsförstÄelse. Ett centralt begrepp i undersökningen Àr inkludering som tagits upp för att se vad lÀrarna lÀgger för innebörd i begreppet. SÀrskilt intressant har det varit att undersöka hur lÀrarna ser pÄ förhÄllandet mellan inkludering och jÀmlikhet, dÄ det genom PISAS (2009) undersökning framkommit att Sverige tappar sin topposition vad gÀller jÀmlikhet i skolundervisningen.

KrÀnkande behandling och mobbning Àr nÄgot som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad hÀnder nÀr dessa krÀnkningar och mobbning förekommer pÄ internet och i de sociala medierna dÀr lÀrarna och skolan inte har insyn?Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i mellanstadiet och rektor pÄ en skola uppfattar att de arbetar med denna form av krÀnkande behandling och mobbning samt hur eleverna pÄ mellanstadiet uppfattar att deras lÀrare hanterar detta om det skulle intrÀffa.I den hÀr studien ligger fokus framförallt pÄ lÀrare, rektor och elevers uppfattningar om krÀnkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig Ät.Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lÀrare utom en pÄ mellanstadiet, varav en lÀrare Àven arbetar med fritidsverksamhet, samt med rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkÀtstudie som besvarades av de flesta elever pÄ mellanstadiet i Ärskurs 4-6.Resultatet av dessa tvÄ undersökningar visade framförallt pÄ ett stort kunskapsglapp mellan lÀrare och elever nÀr det kommer till de sociala medierna, dÀr eleverna Àr de som kan mest nÀr det kommer till vad som sker pÄ de olika siterna som de rör sig pÄ, medan lÀrarna har mer generell kunskap om sÀkerheten. En annan sak som framkom tydligt Àr att samtliga lÀrare uttryckte starka önskemÄl om att fÄ mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör nÀr de befinner sig i denna cybervÀrld. För det stÄr klart att Àven om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervÀrld sÄ gör inte eleverna det.

Syftet med studien var att undersöka hur fysiskt aktiva individer fÄr stöd av sociala medier för att fortsÀtta vara fysiskt aktiva. Inom ramen av sociala medier inkluderades Facebook, Instagram, Twitter, Youtube, bloggar, forum och hemsidor. Sammanlagt deltog 30 fysiskt aktiva individer i Äldrarna 1856 Är. Metoden som anvÀndes var enkÀter med öppna frÄgor som delades ut till frivilligt deltagande individer pÄ tre olika friskvÄrdsanlÀggningar i norra Sverige. Insamlat textmaterial analyserades med en manifest innehÄllsanalys som resulterade i fyra huvudkategorier; Framsteg ger motivation, Inspiration, BekrÀftelse som en klapp pÄ axeln och Möjligheter till förbÀttring.

Denna kvalitativa fallstudie utgÄr frÄn det teoretiska ramverket om teorin och metoden 'de förtrycktas teater'. Augusto Boal formade 'de förtrycktas teater' utifrÄn tanken om att teatern skulle vara ett vapen för folket i förÀndring av samhÀllets strukturer och normer. Teorin och metoden appliceras pÄ fallet; Antanas Mockus teatrala aktioner för förÀndring i Bogotå. FrÄgestÀllningen gÀller Hur teater kan fungera som metod för att skapa samhÀllsförÀndring? och PÄ vilket sÀtt Antanas Mockus har anvÀnt 'de förtrycktas teater' i sitt arbete för samhÀllsförÀndring i Bogotå? Resultatet nÄr en diskussion om att deltagande Àr vitalt i skapandet av samhÀllsförÀndring och det specifikt genom teater som metod.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förÀndras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker anvÀnder sig av sociala medier för att nÄ ut till sina vÀljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot tvÄ fiktiva politiker, pÄverkas av traditionella och sociala medier. I studien anvÀndes en experimentell mellangruppsdesign dÀr deltagarna slumpmÀssigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems frÄn dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes pÄ internet, deltog 126 personer. För att mÀta deltagarnas attitydförÀndringar anvÀndes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frÄgeformulÀr.

Titel: Digitala avtryck ? en del av omvĂ€rldsförstĂ„elsenFörfattare: Louise Bergetoft och Linnea ThorĂ©nKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VĂ„rterminen 2013Handledare: Marie GrusellSidantal: 58 inklusive bilagorAntal ord: 16452Syfte: Att undersöka hur företag förhĂ„ller sig till samt bevakar information skapad i sociala medier.Metod: Flervalsmetod. Kvalitativa samtalsintervjuer och kvantitativ webbenkĂ€t.Material: Åtta intervjuer med personer som jobbar internt i företag med bevakning av sociala medier. Tre intervjuer med personer som jobbar externt med att hjĂ€lpa andra företag att bevaka sociala medier.

Uppsatsen avhandlar Rapid Dominance genom Shock and Awe. En teori utvecklad av författarna Ullman och Wade som publicerades i ett paper 1996. Papret vid namn Shock and Awe, Achieving Rapid Dominance var Àmnat att utveckla ett nytt sÀtt för den amerikanska militÀren att planera och genomföra operationer pÄ. Efter det kalla krigets slut skulle oundvikliga förÀndringar av den amerikanska militÀrens resurser ske. För att hantera denna förÀndring ville författarna utveckla ett koncept som skulle kunna fungera som en doktrin i framtiden.

Vi har i vÄr studie inriktat oss pÄ att undersöka fastighetsbolag dÄ de genom olika tolkningar av RedovisningsrÄdets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar. Syftet med vÄr uppsats har varit att förklara varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vÄr undersökning Àr agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgÄr ifrÄn att aktörer handlar utifrÄn ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners pÄverkan pÄ kollektivets beteende. Med utgÄngspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för vÄra statistiska tester utifrÄn vilka vi förklarar varför företag vÀljer att klassificera sina fastigheter som anlÀggningstillgÄngar alternativt omsÀttningstillgÄngar.VÄr undersökning har utgÄtt ifrÄn sekundÀrdata som frÀmst Àr hÀmtad ur Ärsredovisningar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur leken kan anvÀndas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att fÄ fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med vÀrdefull information som visar pÄpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sÀtt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de stÀllde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar pÄ olika sÀtt att arbeta med leken, framgÄrpedagogernas positiva syn pÄ leken i olika utstrÀckning.

Bakgrund: Internet och sociala medier Àr idag en naturlig del av mÀnniskors vardag och företag lÀgger allt mer av sin marknadsföringsbudget pÄ att synas i digitala plattformar. Sociala medier har blivit en viktig marknadsföringskanal för e-handelsföretag, vilket har visat sig innebÀra bÄde möjligheter och hinder. Vidare har tidigare forskning lyft fram goda kundrelationer som en viktig komponent för företags framgÄng. Samtidigt som det har framkommit att det finns en skillnad mellan hur e-handlare gentemot den traditionella butikshandeln kan skapa relationer med sina kunder, dÄ köpare och sÀljare aldrig fÄr möjlighet till att mötas ansikte-mot-ansikte.Syfte:Avsikten med denna studie Àr att analysera hur e-handelsföretag anvÀnder sig av sociala medier och huruvida dessa medier möjliggör för e-handlarna att skapa och utveckla kundrelationer. Syftet med studien Àr Àven att bidra med rekommendationer för hur e-handelsföretagen kan skapa och utveckla kundrelationer via sociala medier, samt att identifiera och analysera de hinder som begrÀnsar e-handlares anvÀndning av sociala medier.Metod:Författarna för denna uppsats har valt att anvÀnda sig av en kvalitativ forskningsmetod för att generera en djupare kunskap och analys för forskningsomrÄdet.

Konkurrensen pÄ arbetsmarknaden har tilltagit och idag nÀr mÀnniskor byter jobb oftare Àn tidigare har personliga varumÀrken blivit en strategi för att sÀrskilja sig frÄn konkurrenterna. Forskare betonar vikten av ett personligt varumÀrke för att uppnÄ karriÀrsmÄl och uppmuntrar mÀnniskor att anvÀnda sociala medier för att bygga ett personligt varumÀrke.Studiens syfte Àr att undersöka personers uppfattningar och erfarenheter av det egna personliga varumÀrket, dess byggande och dess plats i sociala medier. ForskningsfrÄgorna var hur det egna personliga varumÀrket uppfattas, individers erfarenheter av byggandet av det egna personliga varumÀrket samt individers erfarenheter av det egna personliga varumÀrket i sociala medier.Data samlades in genom intervjuer med privatpersoner och analyserades i flera steg. Personligt varumÀrke beskrivs som en samling styrkor och personliga egenskaper. Utbildning, sprÄkkunskaper, klÀdsel och utstrÄlning Àr delar av det personliga varumÀrket och i stort handlar det om hur man uppfattas av andra mÀnniskor.

Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgÄr frÄn forskningsomrÄdet strategisk politisk kommunikation. DÀrutöver anvÀnds Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvÄstegshypotes samt Habermas offentliga sfÀr. Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda frÄn Sundsvalls och TimrÄs kommunfullmÀktige. IntervjutillfÀllena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.

AnstÀllningsbarhet Àr ett begrepp som fÄtt allt större plats inom sÄvÀl arbetsmarknadspolitiken som massmedia och forskning. Det utgÄr ifrÄn att mÀnniskor fÄr och bibehÄller arbete sÄ lÀnge de har rÀtt kompetens. Den kompetensen innefattar allt frÄn utbildning och fÀrdigheter till mer personliga egenskaper som social förmÄga, mÄlmedvetenhet och engagemang. Fokus ligger sÄledes idag pÄ individens ansvar att hÄlla sig anstÀllningsbar. Att medvetet arbeta med sina sociala kontakter och nÀtverk uppges vara ett sÀtt att investera i sin karriÀr.

Denna studie undersöker hur idrottsföreningar frĂ„n de tvĂ„, publikmĂ€ssigt största sporterna i Sverige, fotboll och ishockey, arbetar med sina medie- och kommunikationskanaler. Med det menar vi hur idrottsföreningarna anvĂ€nder sig av den nya tekniken som sociala medier och andra mediaformer för att utveckla sina föreningar och deras matcharrangemang. Är klubbarna interagerade med sociala medier som Facebook, YouTube och Twitter eller anvĂ€nder de sig av andra mediaformer som videoklipp, ljudfiler med mera? Hur försöker klubbarna locka publik till sina matcher och pĂ„ vilket sĂ€tt arbetar de med sin arena och matcharrangemang? Vi tycker denna undersökning Ă€r intressant för att den Ă€r aktuell och berör ett Ă€mne som det inte skrivits om i nĂ„gon större utstrĂ€ckning..

VÄrt syfte var att undersöka hur ungdomar i Angered och BiskopsgÄrden pÄverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus pÄ mediernas makt och skildringar. Vi anvÀnde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med ungdomar frÄn Angered och BiskopsgÄrden i Äldrarna sexton till tjugotvÄ Är. Vi genomförde en meningskoncentrering av vÄrt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjÀlp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stÀmpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stÀmplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen Àr att ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.