Syfte: VÄrt syfte Àr att öka förstÄelse för hur de olika motivationsfaktorerna sjÀlvförverkligande, gemenskap och altruism (i samhÀllsfrÄgor) Àr motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag.Metod: Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod och vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer dÀr 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser frÄn empirin har vi anvÀnt oss av tematisk analys och öppen kodning.Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptÀckte vi olika sÀtt hur de tre teman pÄverkade ledare i sociala företags motivation. Vi sÄg Àven att gemenskap Àr den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i ett socialt företag pÄ flest sÀtt, följt av sjÀlvförverkligande och sedan altruism (i samhÀllsfrÄgor). Resultatet var förvÄnade dÄ tidigare forskning mer föresprÄkar altruism som den motivationsfaktor som pÄverkar en ledare i sociala företag i störst utstrÀckning. Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag Àn vad tidigare forskning har visat. VÄrt resultat skapar en större och djupare förstÄelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra den förstÄelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. HÀr studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. FrÄgestÀllningarna som utforskas Àr: Hur anvÀnds normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstÄs i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförstÄelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter anvÀnds en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgÄngspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Trots att mÀnniskor intresserat sig för moral och etik sedan antikens Grekland sÄ verkar vi inte kommit nÀrmare konsensus i en enda frÄga. Förklaringen till detta kan vara att moral Àr subjektivt. En teori som stödjer detta subjektiva synsÀtt Àr CAD-teorin (Community, Autonomy & Divinity). Den sÀger att vissa kÀnslor Àr kopplade till olika typer av moraliska brott, och att vi anvÀnder moralen som ett sÀtt att förklara dessa kÀnslor. Enligt teorin sÄ finns det tre stycken moraliska ?system?.

Det utvecklas dagligen mĂ€ngder av nya webbsajter i försök att bli den nya Facebook eller YouTube. Folket har insett de stora potentialer som finns att med vĂ€ldigt enkla medel starta en webbsajt för att sedan vĂ€xa, bli stora och enormt inkomstdrivande. Det enda som tycks behövas Ă€r oftast bara en bra idĂ©. Är det emellertid sĂ„ enkelt? Den hĂ€r studien försöker ta reda pĂ„ om det finns nĂ„gon modell man som webbutvecklare kan relatera till och viktiga faktorer man bör ta hĂ€nsyn till för att bli framgĂ„ngsrik.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara pÄ varför arbetstagare vÀljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan fÄ. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. DÀrefter har vinjetter utformats utifrÄn resultatet frÄn intervjuerna samt ett uppmÀrksammat fall i tidningen om just en sÄdan hÀr hÀndelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner pÄ situationerna.

Denna rapport ger en bild av vilka olika saker byggherrar i SverigeanvĂ€nder sig av idag för att öka den sociala hĂ„llbarheten. De projektsom studerats Ă€r Bygga om Dialogen i Malmö, Älvstaden i Göteborg,Vivalla i Örebro och föreningen Byggemenskap.Genom att intervjua en person frĂ„n varje omrĂ„de studeras likheteroch skillnader i hur man arbetat med den sociala hĂ„llbarheten vidbyggnation. I Malmö och Örebro studeras arbetet med att öka densociala hĂ„llbarheten vid renoveringsobjekt, hur fĂ„r de hela omrĂ„densom lĂ€nge haft ett dĂ„ligt rykte att bli socialt hĂ„llbara dĂ€r stort fokusligger pĂ„ att anstĂ€lla lĂ„ngtidsarbetslösa.I Göteborg och i föreningen Byggemenskap fokuserar man pĂ„ attföra in den sociala hĂ„llbarheten vid nybyggnation och hur vi kan byggahyresrĂ€tter som har en lĂ€gre hyra Ă€n nybyggda lĂ€genheter i dagslĂ€gethar..

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Dagens teknik erbjuder en mÀngd olika sÀtt för mÀnniskor att kommunicera och interagera med varandra. Denna uppsats Àr en studie i bilddelning pÄ sociala medier med fokus pÄ amatörfotografers anvÀndande av tekniken i syfte för att nÄ ut med sina fotografier. Huvudfokus lades pÄ vad för strategier de anvÀnde sig av, men Àven pÄ anvÀndarnas olika mÄlsÀttningar. Med hjÀlp av tidigare forskningsarbeten och djupgÄende intervjuer har vi lyckats Äterkoppla den egna empirin med vÄra teoretiska utgÄngspunkter och dragit slutsatsen att anvÀndandet av sociala medier i syftet för att nÄ ut med sina bilder till andra mÀnniskor varierar vÀldigt stort frÄn person till person. Hur tekniken anvÀnds för detta syfte Àr dÀrmed unikt för den individuelle anvÀndaren, dock har vi lyckats identifiera vissa likheter i anvÀndandet av sociala medier i dessa syften. .

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för sÄvÀl privatpersoner som företag, nÄgot som uppmÀrksammats och utnyttjats för frÀmjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrÄgasÀttas dÄ sociala medier utgÄr frÄn en plattare hierarki Àn tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes dÀrför i denna rapport.

Relationen mellan riskkapitalist och företagsledare kan hÀrröras till industrialismens genombrott i början av 1900-talet, vid den tidpunkten Àgde uppdelning av Àgare och företagsledning rum. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och öka förstÄelsen för grunden i relationen mellan en riskkapitalist och en företagsledare. NÀr Àgandet och styrningen Àr uppdelat kan konflikter uppstÄ vilket gör det intressant att Àven beskriva och öka förstÄelsen för nÀr de bÄda aktörerna i relationen kan ha differentierad riskattityd. I den teoretiska referensramen beskrivs tvÄ teorier som kan anses ligga till grund för ekonomiska relationer, principal ? agent teorin och tillits teori.

Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieÄldern anvÀnder sociala medier. Syftet med vÄrt arbete Àr att bidra med kunskap om deras anvÀndning av sociala medier, sÀrskilt utifrÄn skolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid SamhÀllsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vÄrt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas anvÀndning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror frÀmst pÄ pojkarnas tillgÄng till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgÄng till egen dator genom ett sÄ kallat en-till-en koncept, vilket gör att de Àr mer aktiva pÄ nÀtet.

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ gitarrlÀrares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier anvÀnds i gitarrundervisningen pÄ musikutbildningar pÄ olika nivÄer. För att uppnÄ detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlÀrare. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lÀrare, med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, fÄr fler kÀllor att inhÀmta lektionsmaterial ifrÄn och att informationen Àr mer lÀttillgÀnglig nu Àn förr. Det framkommer ocksÄ av resultatet att lÀttillgÀngligheten kan vara nÄgonting negativt och kan lÀmna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna Àr att lÀrare anser att undervisningen blir bÀttre med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt..

Den hÀr uppsatsen undersöker om etnisk komposition i gymnasieskolan pÄverkar skolprestationer. FrÄgestÀllningarna i uppsatsen Àr: Samvarierar kontextuella skillnader i skolprestationer med avseende pÄ elevens etniska bakgrund, eller Àr skolprestationer knutna till selektion hos elever? Varierar kontextuell effekt för olika undergrupper sÄsom flickor och pojkar? Teorin utgÄr frÄn socialt kapital och kontextuella effekter sÄsom epidemilogisk modell, kollektiv socialisation och institutionell modell. Datamaterialet Àr registerdata frÄn Skolverket och metoden som anvÀnds för analysen Àr multilevel analys. Resultaten visar att det finns en negativ kontextuell effekt att gÄ en skola med hög etnisk komposition.

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förÀndras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker anvÀnder sig av sociala medier för att nÄ ut till sina vÀljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot tvÄ fiktiva politiker, pÄverkas av traditionella och sociala medier. I studien anvÀndes en experimentell mellangruppsdesign dÀr deltagarna slumpmÀssigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems frÄn dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes pÄ internet, deltog 126 personer. För att mÀta deltagarnas attitydförÀndringar anvÀndes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frÄgeformulÀr.