Syftet med denna studie är att undersöka om det finns några skillnader mellan tillverkningsföretag x och rekryteringsföretag y, i vad som påverkar rekryterarens intryck vid en anställningsintervju och hur detta hanteras, utifrån vissa givna aspekter? Dessa aspekter är: Intryck, sociala regler, kroppsspråk, attityder, intuition och halo/devil effekten. Tyngdpunkten i studien ligger på intryck. Studien bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav tre genomfördes på tillverkningsföretag x och fyra genomfördes på rekryteringsföretag y. Författarna använder sig av en hermeneutisk analysmetod för att bearbeta studieresultatet.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka attityder till sociala medier hos yrkesverksamma gymnasielärare. Jag har utgått från vad lärarna själva säger om sociala medier och därefter försökt skapa en bild av hur de ser på sociala medier i undervisning och som verktyg i elevers lärande. Jag har använt mig av en forskningsmetod där jag genomfört kvalitativa intervjuer. Metoden valde jag då jag ville försöka förstå och tolka ett mer komplicerat innehåll. Eftersom sociala medier som lärande verktyg i undervisningen ger intryck av att variera starkt mellan olika skolor och mellan olika lärare, har jag för min undersökning valt intervjupersoner i olika åldersgrupper, med olika erfarenhet och på olika skolor.

Efter en cervixcancer blir livet aldrig riktigt det samma. Sjuksköterskor är i en unik position för att hjälpa kvinnorna med anpassningen till de förändringar som sjukdomen drar med sig. Syftet med denna studie är att belysa kvinnors upplevda fysiska och psykiska förändring efter cervixcancer och sjuksköterskans roll i arbetet med dessa kvinnor. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva veten¬skapliga artiklar. Analysen resulterade i fem teman: sexuella aspekter, fysiska problem, psykiska besvär, Sociala aspekter och sjuksköterskans roll.

I denna uppsats undersöks hotell i Stockholms innerstad för att få en bild av hur hotell arbetar med sociala medier. Där fokus ligger både på hur arbetet är organiserat bakom och hur arbetet går till i praktiken med deras uppdateringar på sociala nätverk. Då sociala medier är ett relativt nytt fenomen ville vi undersöka hur hotellbranschen i Stockholm hanterar detta. För att få en inblick i detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med de ansvariga för sociala medier på sex hotell i Stockholm och även kvantitativ datainsamling av deras aktivitet på sociala medier för att hjälpa till i analysen. Med hjälp av en teoretisk referensram utifrån tidigare forskning kunde vi påvisa ett antal brister hos hotellen där det främst handlade om att det är lågt prioriterat bland hotellen, det skulle behövas mer resurser och också tydligare riktlinjer och mål från ledningen hur arbetet ska gå till i praktiken..

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

Bakgrund: Fibromyalgi är en muskelsjukdom med oklar etiologi som definieras av smärta med hög intensitet och lång duration. Symtom vid fibromyalgi karaktäriseras av smärta och fatigue.  Många individer upplever att sjukvården och samhället inte har tillräcklig kunskap och förståelse kring sjukdomen leder det till negativa upplevelser för den drabbade. Syfte: Att beskriva hur upplevelsen av fibromyalgi påverkar individens liv och dennes familj. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 10 artiklar med kvalitativ ansats som valdes ut och analyserades. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier: Det dagliga livet och Mötet med vården.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

BakgrundJag har fått i uppdrag av Sapa Profiler AB att ta fram konkreta förslag på hur de skulle kunna använda sig av sociala medier i sitt varumärkesbyggande.SyfteGe Sapa Profiler AB konkreta åtgärder på hur de kan använda sociala medier i sitt varumärkesbyggande.MetodJag har använt mig av kvalitativa intervjuer, benchmarking, netnografi och dokumentanalyser av Sapa Profiler AB:s eget material.ResultatJag har gett olika förslag på hur Sapa Profiler AB kan använda sig av sociala medier för att stärka sitt varumärke..

Målet med denna studie var att i ett första steg undersöka om sociala egenskaper förekom i arbetsannonser och därmed vilken vikt som lades vid dem i den inledande rekryteringsprocessen. Efter en granskning av 80 olika annonser gick det att utläsa ett medelvärde på 1,4 sociala egenskaper per annons. Det som ansågs viktigast var att personen hade lätt för att samarbeta och kunde leverera bra kundservice. I ett andra steg genomfördes en studie för att utröna om antalet sociala egenskaper i en annons påverkar de sökande. 24 studenter fick granska tre annonser formade för detta tillfälle med olika egenskaper efterfrågade.

Sjuksköterskan bör ha kunskap om begreppet livskvalitet för att kunna bemöta patienter som genomgått en levertransplantation, då den upplevda livskvalitén är betydelsefull för patienterna. Syftet var att beskriva livskvalitet hos patienter som genomgått en levertransplantation. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet visar att den upplevda livskvalitén hos levertransplanterade patienter är relativt god men det finns delar av livskvalitén som påverkas negativt efter levertransplantationen. Livskvalitén påverkas av fysiska, psykiska och Sociala aspekter.

Idag är det mycket uppmärksammat av både akademiker och användare att information från traditionella finansiella redovisningar inte är tillräckliga för att motsvara de krav som både externa och interna intressenter ställer på mer innehållsrika rapporter. Marknad och intressenter efterfrågar information om ekonomiska, miljömässiga och Sociala aspekter, vilket har lett till att allt fler företag upprättar en hållbarhetsredovisning. Hållbarhetsredovisning syftar till att skapa en hållbar utveckling och ses som ett verktyg eller en möjlighet för företag att lämna information om dessa tre aspekter och det leder till ett ökat förtroende för företaget och dess verksamhet. Syftet med denna uppsats var att beskriva hur företag inom basindustrin i Norrbotten tillämpar hållbarhetsredovisning. Studien genomfördes genom en fallstudie av fyra företag för att beskriva hur de tillämpar sin hållbarhetsredovisning.

Vår uppsats syftar till att skapa en bild av hur sociala medier påverkar en turistupplevelse. Teknologi är idag ett fenomen som har integrerats i det vardagliga livet och har även blivit en del av dagens resande. Sociala medier utgör en stor del av dagens teknologiska användande och används idag frekvent av många människor under en turistupplevelse. Vi anser att sociala mediers alltmer inflytelserika roll i människors resande skapar en möjlighet för oss att studera detta relativt outforskade område. Genom en empirisk utgångspunkt i form av djupgående intervjuer har vi skapat en tydlig uppfattning av hur sociala medier påverkar en turistupplevelse.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och rekrytering, så kallad social rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social rekrytering samt hur de använder social rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan rekrytering och sociala medier.

Genom att studera relationen mellan upplevt psykologiskt arbetsklimat och anställdas användande av sociala media i arbetet söktes stöd för studiens huvudsyfte: om anställda använder sig av sociala media i arbetet om arbetsklimatet inte upplevs som positivt, samt om sociala media används, hur anställda då uppfattar sociala media som hjälp och stöd i arbetet. Genom en webbaserad enkät samlades data in från deltagarna (N = 27), vilka härrörde från tre IT-avdelningar i en kommunal organisation i Mellansverige. Analyser av ackumulerad data skedde till övervägande del genom Spearmans korrelationstest och Mann-Whitney U-test. Resultatet indikerade stöd för två av studiens tre hypoteser vad gäller samband mellan upplevelse av psykologiskt arbetsklimat och användande av sociala media, samt skillnader mellan anställdas upplevelse av relationer till kollegor offline och användande av sociala media. Däremot hittades inga signifikanta skillnader för hur anställda, beroende på hur de ser på kunskap, tar stöd från relationer online och offline..