Sociala medier har fått allt större betydelse när det gäller kommunikation mellan människor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit både möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna där de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strävan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara på sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fått namnet social commerce. Social commerce är ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försäljning av varor och tjänster via sociala medier. Vårt mål med denna studie är att undersöka anledningarna till varför några svenska företag har valt att använda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det är som gör att sociala medier är en lämplig plattform för e-handel.

Finansiella mått har traditionellt sett använts som indikator på värde. Behovet att inkludera fler dimensioner av värde har resulterat i verktyget Social Return on Investment (SROI), vilket uttrycker sociala och miljömässiga investeringar i monetära termer. SROI är under utveckling och det finns olika perspektiv på användningsområden. Syftet med uppsatsen är att undersöka positiva och negativa aspekter med SROI, relaterat till intern styrning samt extern kommunikation. Undersökningen utgjordes av tre metoder för datainsamling.

Uppsatsens syfte var att få en bild av föreställningar, beskrivningar och reflektioner kring begreppet skam. Studien är uppbyggd kring en fokusgrupp bestående av fem professionella socialarbetare i Stor- Stockholm. Som gruppintervju ger fokusgrupp en bredare skala av idéer än i en individuell intervju då beskrivningarna av begreppet växer fram genom en mellanmänsklig dynamik. De yttre ramarna för fokusgruppen var att diskussionen skulle beröra relevans för det sociala arbetet, uttryck för skam, kön, och kulturella aspekter. Definitioner inom psykologin, socialt arbete, socialpsykologin och en funktionalistisk distinktion mellan skam och skuld har använts.

Kritik är ett begrepp som inte har fått lika stort utrymme som feedback i forskning om sociala relationer. Den här studien visar på dess betydelse för relationer mellan lärare på en gymnasieskola. Utifrån teorier som Scheffs sociala band, Asplunds problemlösning, Meads ?I? och ?Me? med flera, belyser vi kritikens olika aspekter och vad som krävs för att den skall tolkas som positiv kontra negativ. Vi har under den här studien hittat en del saker som är relevanta när det gäller hur personer förhåller sig till kritik, exempelvis på vilket sätt den bör framföras och tas emot.

Synen en individ har på arbete och tron på sin förmåga inom yrkeslivet formas i många fall redan under tonåren. Anknytningsrelationerna till föräldrarna och det sociala stödet inom en familj påverkar den enskilda individens karriärsidentitet och framtida yrkesval. Studien syftar till att belysa aspekter av hur den upplevda synen på tonåren i efterhand gällande familjerelationer, skolgången och synen på arbete har spelat roll för enskilda individers nuvarande yrkesval, karriärsidentitet, och tron på den egna förmågan. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer av en grupp chefer (med 5 chefer och 4 icke-chefer), och visade bland annat på att cheferna upplevde ett större socialt stöd från sin familj under tonåren, jämfört med icke-cheferna. Resultatet diskuteras utifrån aspekter som berör det sociala stödet betydelse för framtida karriärsval, och vikten av skolans betydelse för framtida yrkesval och karriärsidentitet.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas.

Den ökade välfärden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten måste idag göra allt flera överväganden med avseende på olika aspekter då en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utländska produkter har ett särskilt attribut kommit att få större uppmärksamhet, nämligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie är att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Slutsatserna är att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan påverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svåra att mäta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt för organisationerna är att de tar reda på vilka fördelar som påverkar kassaflödet och när dem påverkar och hur mycket de kan påverka. Detta behöver göras för att kunna beräkna investeringar i sociala medier..

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av. .

Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljöligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor ochinformanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitivaaspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse avundervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiskaaspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relateratstill didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter avfrågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar tillfrågesituationens unicitet och komplexitet..

?????.

Syftet med denna undersökning är att utifrån studerandes perspektiv, skaffa vetskap om hur kunskap blir meningsfull för den distansstuderande under lärandeprocessen. Denna undersökning är en kvalitativ studie som består av fyra intervjuer med två kvinnor och två män, personer som studerar eller har nyligen studerat på distans. En av intervjuerna genomfördes över datorkommunikation och resterande genomfördes enskilt med personerna. De personliga intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare för att kunna ägna respondenterna största möjliga uppmärksamhet. Under intervjuerna användes en intervjuguide med några huvud-frågor och ett antal stödfrågor.

Intresset för företagens sociala ansvarstagande och dess bakomliggande faktorer har på senaretid ökat snabbt och många olika aspekter har studerats. Vi har i denna uppsats undersökt hurföretags ägarkoncentration, storleken på deras största ägare samt ägande av finansiellainstitutioner påverkar kvalitén på företagens sociala ansvarstagande i ett svenskt kontext. Denmetod som använts är en multipel linjär regression där sambandet mellan ovan nämndavariabler och kvalitén på företags sociala ansvarstagande testats. Resultaten visar inte pånågot signifikant samband mellan ägarkoncentration och kvalitén på företags socialaansvarstagande medan storleken på den största ägaren visar sig ha en negativ inverkan ochägande av finansiella institutioner en positiv inverkan på kvalitén av det socialaansvarstagandet. Då resultaten gällande storleken på den största ägaren ochägarkoncentrationen skiljer sig från resultat i andra länder skulle det kunna implicera attSveriges institutionella bakgrund påverkar storägares inställning till socialt ansvarstagande..

Uppsatsens frågeställning handlar om att beskriva hur konsumenter använder sociala medier inför ett köpbeslut. Syftet är därmed att beskriva de olika sätt som konsumenter använder tjänster i sociala medier i denna process och hur de värderar det innehåll som de väljer att ta del av. Arbetet har en induktiv ansats utifrån tankarna att användandet av sociala medier är ett nytt ämne där det saknas utförlig forskning. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes 10 intervjuer där respondenterna utgjordes av ett bekvämlighetsurval bestående av studenter på Örebro universitet i åldrarna 21 till 30. Respondenterna valdes utifrån premissen att de använder sociala medier och urvalet blir således inte representativt för samtliga konsumenter, oavsett om de använder sociala medier eller ej.Utifrån intervjusvaren har en modell konstruerats där konsumenter delas in i fyra olika typer av användare utifrån två aspekter.

Sociala nätverk har fått en alltmer betydande roll i våra liv och samhällen. Nya sätt för människor och organisationer att interagera skapas och förnyas hela tiden med hjälp av sociala nätverk och Web 2.0-teknologier.Företag förväntas numera ha en närvaro inom sociala medier där de erbjuder information eller deras företagstjänster, de största av dessa sociala plattformar är i dagsläget Facebook och Twitter. Utvecklingen och framgången av de sociala nätverken har lett till att flera studier[1][2][3] genomförts för att bättre förstå hur människor fungerar i kontexten av sociala nätverk. I detta examensarbete har en webbapplikation utvecklas samt en tävling genomförts inom Facebook -plattformen för att utreda hur människor beter sig inom sociala nätverk, arbetets hypotes baserar sig i att utreda om arketyperna connectors, salesmen och mavens går att identifiera inom Facebook..