Sök:

Sökresultat:

24652 Uppsatser om Social utveckling och Demokrati - Sida 50 av 1644

Kunskap inom socialtjänsten: en studie om kunskapssynen inom IFO i en medelstor svensk kommun.

The purpose of this study was to examine knowledge within the social services. We narrowed the study down from general knowledge to scientifically produced knowledge and how the social workers relate to such knowledge. We aimed to see how the social workers perceive different knowledge and how they relate to the different sources of knowledge. We also examined the different factors that will enable and motivate social workers to stay updated with scientifically produced knowledge that is relevant to their work. We also examined what limits the ability or motivation for renewing ones knowledge.

Social Lojalitet i Resebyråbranschen

Det är oerhört viktigt, i synnerhet på en konkurrensutsatt marknad, att använda sig av lojalitetsfrämjande åtgärder som sticker ut och skiljer sig från mängden. Lojalitetsåtgärderna ska vara av en sådan art att de inte ska kunna kopieras av konkurrenter. Med benämningen ?Social Lojalitet? kombineras ickemonetära belöningar som incitament för att skapa en sant lojal kund, med funktionell kvalitet samt kundens egna sociala nätverk..

Barnperspektiv : En kvalitativ studie om hur handläggare i två kommuner beaktar barnperspektivet inom ekonomiskt bistånd

The purpose of this study was to examine social workers working process in social assistance with focus on the child´s perspective. We were interested in learning about the existence of variations in approach and attitude between two municipalities. Question to be answered about what methods and approaches used by social workers to include the child´s perspective in the process of social assistance. Another question to be answered about what the manner in which social workers took into account the child´s perspective when the families apply for social assistance in relation to the operations and requirement. To fulfill the purpose, qualitative methods were used.

Bortom det praktisk-estetiska - en undersökning av de praktisk-estetiska ämnena i grundskolan

Vi har i det här arbetet inriktat oss på att ur ett elevperspektiv undersöka tendenserna till barns och ungas utveckling i kommunikation och samarbete i de praktisk-estetiska ämnena. Vi har valt att undersöka detta ur ett sociokulturellt perspektiv av den orsaken att vi anser att det är en teori som redan finns inom det praktisk-estetiska fältet. Vår undersökning har grundat sig i följande frågeställningar: Vad betyder begreppen kommunikation och samarbete enligt eleverna? Hur kommunicerar och samarbetar eleverna i dessa ämnen? Kan dessa ämnen bidra till elevernas utveckling i samarbete och kommunikation och i så fall hur? Dessa frågeställningar har vi undersökt med hjälp av enkäter, intervjuer och observationer på två skolor inom Malmö kommun. I undersökningen kom vi fram till att de praktisk-estetiska ämnena har en betydande roll för elevernas utveckling i kommunikation och samarbete. Med stöd av det sociokulturella perspektivet bekräftar vi de praktisk-estetiska ämnenas plats i grundskolan.

Tre klassers upplevelser av och tre lärares arbete och uppfattning om elevinflytande

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

Rättvis stadskärna: en jämförelsestudie av stadsform mellan norrcity och södercity i Örebro

Den rättvisa i staden är en utopi, något som alltid bör eftersträvas och prioriteras vid stadsplanering. Genom att analysera staden och dess utveckling utifrån stadskvalitéerna demokrati, mångfald och rättvis fördelning så kommer också de beslut som tas få mer rättvisa utfall. Örebro stadskärna har sedan 70-talet och framåt behandlats som två skilda områden, norr- och södercity. Detta har under åren förstärkts och majoriteten av resurserna har lagts på södercity, stadens handelscentrum. Nu pågår ett utvecklingsarbete där Örebro kommun tillsammans med fastighetsägarna vill utveckla norrcity till en mer attraktiv stadsdel som kan komplettera södercity.

Corporate Social Responsibility and Nongovernmental Organizations

Background: Corporations are established and organized in order to create economic values for their owners and the main aim of every business enterprise is to be profitable and satisfy the financial expectations of their shareholders. However, corporate social responsibility focuses on the ethical aspects of corporate business in order to achieve the balance between the profitability and social responsibility. Nongovernmental organizations through their activities promote the respect for human rights and environmental care within the corporate world. Purpose and Scope: To make an in-depth study about the role of nongovernmental organizations regarding corporate social responsibility in order to increase the understanding of corporate social responsibility. Methodology: We used literature research for our thesis and we analysed the secondary data related to the corporate social responsibility.

Arbetsmiljöns betydelse för kreativt tänkande och utveckling av kunskap

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tänkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett värdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemärkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgår att eroderas. På så sätt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrämjas till en värdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssättet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrån två fallstudier av verksamheterna Växthuset och Designcentrum. Slutsatser: Vår slutsats beträffande den fysiska miljön är att rekvisit som ljus och ljussättning, ljud samt luft och temperatur har en direkt påverkan på välbefinnandet och kreativt tänkande, medan naturinslag och färg påverkar indirekt och är mer beroende av individuella förutsättningar.

Designa in, designa ut : social exkludering i det offentliga rummet : en fråga för landskapsarkitekter

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för städer att genom upprustning ordning attrahera investerare, invånare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska städer ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvärde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas på offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att människor vistas för länge på platser tas bänkar bort eller utformas bänkar som det inte går att ligga på.

Social hållbarhet inom fysisk planering

Social hållbarhet handlar om att skapa ett samhälle där alla människor kan leva sina vardagsliv utifrån sina egna behov. Det ska vara jämställt, tryggt och demokratiskt och finnas möjlighet för möten mellan människor. Samhällsstrukturen spelar en avgörande roll för hur våra vardagsliv ser ut och den fysiska planeringen har ett ansvar när det gäller att forma socialt hållbara miljöer. I arbetet analyseras begreppet social hållbarhet och hur planeraren kan arbeta med frågor som rör jämställdhet, medborgardeltagande, mötesplatser och trygghet. Olika metoder som ortsanalys och sociala konsekvensbeskrivningar beskrivs och ett exempel på hur en kommun kan arbeta med den sociala aspekten i planeringen ges, i det här fallet Karlshamn kommun. I den avslutande delen diskuteras utvecklingen av orten Asarum norr om Karlshamn, sett utifrån den fysiska planerarens roll och ett socialt hållbarhetsperspektiv. Arbetet vänder sig främst till de som studerar eller arbetar med samhällplanering av något slag, men kan även vara av intresse för kommuner eller den enskilde som vill veta mer om sociala aspekter inom fysisk planering..

Vinster i vardagen : lokal utveckling i bolagsform

Medias rapporter om nedskärningar i välfärd och service, inte minst på Sveriges landsbygd, kommer allt tätare. Allt fler bygder väljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb). I denna kandidatuppsats inom ämnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstås i förhållande till det senmoderna samhället. Frågan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmländska Stavsjö där engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell träff för så kallade svb-bolag.

Socialarbetares tolkning och tillämpning av LVM: ur ett genusperspektiv

The law (1988:870) concerning care of substance abusers is constructed in a way that gives the social workers room to interpret and apply the law individually. This may contribute to differences in treatment between female and male substance abusers. The purpose of the essay was to investigate whether the client's gender had any significance to how the social worker interpret and apply the law (LVM).The specific questions we worked around were:- What significance does the client's gender have in the decision-making?- Does the social worker's opinion about the law have any significance?- What factors can effect the social worker's interpretation and application of the law?- What importance do the social workers attach to prevailing norms about men and women when they interpret and apply the law?We chose to use a qualitative method to answer the above questions. Six social workers were interviewed and 39 LVM sentences were analysed.

Elevinflytande: elevers uppfattning om elevinflytande vid projektarbete

Sverige är sedan länge en demokrati där medborgarna deltar efter demokratiska principer. Skolan har som huvuduppgift att förbereda elevens deltagande i samhällslivet, därmed är skolan en verksamhet för elevens eget inflytande och ansvarstagande. Undervisningen ska bedrivas under demokratiska former där eleven ska kunna vara med och påverka. Elevinflytande betonas i skolans styrdokument. Olika studier har visat att eleverna har fått ett ökat inflytande i skolan men inte i den utsträckning som förväntas i en fungerande demokrati.

?Social utveckling i skolan? ? en studie om hur gruppen kan påverka individen

I skolan arbetar varje dag lärare med elever sammansatta i olika grupper. För att skolarbetet ska kunna flyta på och kunskap införskaffas krävs det att eleverna i de olika grupperna ska fungera bra tillsammans. Lpo 94 skriver om hur skolan ska sträva efter en levande social gemenskap där man känner trygghet. Socialisationsprocessen är den process där individen anpassas efter gruppens och samhällets krav, där ibland finns regler, attityder samt beteendemönster. Individen ska också kunna anpassa sig efter andra regler och beteende i situationer som kräver detta.

Elevers och pedagogers syn på Social och Emotionell Träning i skolan

Idag finns social och emotionell träning (SET) som ett särskilt ämne på en del skolor med egna tilldelade timmar på schemat. Det vi ställt oss frågande till är vad det är som gör att vi har tagit in social och emotionell träning som ett eget ämne på schemat i grundskolans tidigare år och vi frågar oss även om det behövs särskilda lektioner för detta? Genom att intervjua tre lärare och tio elever samt att göra observationer under dessa lektioner har vi försökt finna svaren på våra frågor..

<- Föregående sida 50 Nästa sida ->