Syftet med detta arbete var att jämföra den officiella bilden av demokrati i Kuwait, såsom den beskrivs i konstitutionen från 1962, med den bild som externa oberoendeaktörer ger vad gäller demokrati i landet. Den externa bilden hämtades från olika FNrapporter, Human Rights Watch, Amnesty International och The Bureau ofDemocracy, Human Rights and Labour. Dessa kompletterades sedan med en analysav det politiska systemet i Kuwait. Arbetet grundade sig på en demokratiskanalysmetod som utarbetats av International IDEA (Institute for Democracy andElectoral Assistance).Det visade sig att konstitutionen innehöll många demokratiska och individuellarättigheter och garantier ofta i linje med IDEA:s principer. Konstitutionen beskrevinte en fullvärdig demokrati, men många av dess komponenter fanns ändå där.

Det råder delade meningar om hur den Europeiska unionen kommer att utvecklas i framtiden. Skeptiker menar att den kommer utvecklas i riktning mot en federation och undergräva medlemsstaternas suveränitet, medan andra menar att det europeiska samarbetet främst är en frihandelsförening. Syftet med min uppsats är att undersöka hur det inom EU:s institutioner resoneras kring frågor rörande EU:s framtida integration, samt kring frågor rörande demokrati. Det material jag analyserar är ett urval av EU-dokument, där jag med kvalitativ textanalys, utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av tre stycken integrationsteorier, försöker förstå hur EU:s institutioner ser på unionens framtida integration samt frågor rörande demokrati. Resultatet av undersökningen gav en mångfacetterad bild av hur det resoneras kring dessa frågor på högsta EU-nivå.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur verksamma gymnasielärare har för uppfattning av de mänskliga rättigheternas ställning i ämnet samhällskunskap och om läraren anser att undervisningen om de mänskliga rättigheterna utvecklar elevernas demokratiska kompetens. Uppsatsen tar även upp hur mänskliga rättigheterna framträder i styrdokumenten. Det framgår att dess position har förändrats över tid och har i de nya kurs och läroplanerna fått en allt mer tydlig position. Undersökningen skedde med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare.Samtliga lärare som jag har intervjuat anser att demokrati och mänskliga rättigheter är något som hör ihop med demokrati och att undervisning om mänskliga rättigheter utvecklar elevernas demokratiska förmåga. Kvantiteten och typ av undervisningen varierar mellan lärarna men ingen av lärarna undervisar mänskliga rättigheter på regelbunden basis.Det vanligast förekommande är att undervisningen sker i samband med att läraren undervisar om demokrati. .

Vår uppsats diskuterar hur skolan och föreningar bidrar med en demokratisk fostran av barn och ungdomar. Vi driver tesen att föreningar kan komplettera skolan i att förmedla demokratiska ideal. Med demokratiska ideal menar vi värnandet om alla människors lika värde och förmågan att samarbeta med andra i en demokratisk anda. Vi har utgått från Dahl's institutionella demokratikriterier, den deliberativa demokratiskolan och det sociala kapitalet.Vi har använt oss av tidigare empirisk forskning kring hur skolan respektive föreningar förvaltar den teori vi utgått från. Vi har sedan jämfört resultaten för att se vari olikheterna ligger och om föreningar kompletterar skolan.Resultatet vi fått fram är en verifiering av vår hypotes.

Uppsatsen undersöker byggnationen av Sågenområdet i Knivsta med syftet att kritiskt analysera den fysiska planeringen utifrån ett demokrati- och maktperspektiv. Utifrån intervjuer samt genom textanalys av media och offentliga dokument undersöker uppsatsen den kritiska diskursen som riktats mot planeringen, de diskurser kring hållbar utveckling som präglat planeringen samt i vilken utsträckning planeringen har påverkats av neoliberalism. Neoliberalism används som uppsatsens teoretiska ramverk och som analytiskt verktyg för att förklara prioriteringar och beslut som fattats i planeringsprocessen. Undersökningen finner att den typ av hållbar utveckling som förespråkas av kommunen präglas av neoliberalism samt att de kritiska diskurserna inte getts inflytande i planeringen i stor utsträckning. Att kritiken inte getts inflytande i planeringen kan till viss del förklaras utifrån neoliberala tendenser, till exempel att beslut fattats genom stängda förhandlingar mellan kommun och privata aktörer och att politiskt laddade begrepp som hållbar utveckling och exploatering avpolitiserats.

This study examines whether social media had an influence on the revolution in Egypt. Social media was an important tool for the revolution since the president Hosni Mubarak and the Egyptian regime strictly controls the media. However social media was not the determining factor for the revolution, the revolt evolved due to many underlying factors. Social media facilitated communication, made the mobilization effective and, spread information to the inhabitants and to the rest of the world. The authors are discussing this theme from the new institutionalism perspective, democracy- and revolutionary theories and based on six selected interview persons; activists, researchers and journalists..

Genom att undersöka implementeringen av tre delar av Guatemalas fredsavtal som vi anser ha stor betydelse för uppbyggnaden av en rättvis och fungerande demokratisk stat försöker vi utvärdera huruvida det råder demokratisk fred i landet. Traditionellt bygger teorin på att två demokratiska stater löper mindre risk att hamna krig med varandra, men den är även gällande för interna stridigheter i samma avseende att en stabil demokrati är fredligare. Således borde freden vara hållbar i Guatemala om det råder demokratisk fred vilket är fredsavtalets mål. Genom en kvalitativ studie prövar vi fredsavtalets mål mot tillståndet i dagens Guatemala och kommer fram till att om än demokrati existerar är den inte stabil..

Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor.

Sanningskommissioner är organ som har använts i länder efter inbördes kriser för att göra upp med det förflutna, men som inte har juridisk makt. En sanningskommission kan ses som ett led i en demokratiseringsprocess och är således ett steg på vägen till konsoliderad demokrati.Vi har gjort en komparativ studie mellan Argentina och El Salvador, eftersom båda dessa länder har använt sig av varsin sanningskommission. Resultatet av kommissionernas arbete fick olika följder i de båda länderna. I Argentina har man gått vidare till domstol medan man i El Salvador tillämpar en amnestilag. Denna skillnad beror bla.

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser på barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan ställa motfrågor. Därför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, där vi tror på det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet får inflytande över sin vardag. I läroplanen för förskolan står det att förskolläraren ska se till att barnen får ett reellt  inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll. Syftet med vårt examensarbete är att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sätta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Undersökningen behandlar demokratins framväxt i skolan samt lärarnas syn på vad det innebär att arbeta på ett demokratiskt sätt med elever. Syftet med undersökningen är att lyfta fram och följa läroplanernas utveckling och betydelse för skola och demokrati för att se om det finns något samband till demokratins utveckling i skolan. Vi har även lyft fram Deweys teorier i arbetet för att koppla till dagens skolutveckling. Till vår hjälp har vi använt oss av kvalitativ undersökning Vi har intervjuat åtta pedagoger om hur de uppfattar demokratin i skolan. I undersökningen börjar vi med att presentera de olika läroplaners historia.

FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

This thesis is a study of social movements and their possibilities to effect politics by infuencing values in society through framing. I've looked upon social movements from a functionalistic-structuralistic perspective, as if they were carriers of values from people that otherwise won't be represented in the political life. The values that the social movements are struggling for can affect both the opinion and the decision-makers since the social movements in an active way are trying ti influence the society. The thesis examines the political opportunities that social movements hav to mobilise and grow. I have looked at different factors that either improve or make the political opportunities worse.

Mitt syfte med den här studien är att beskriva och ge en förståelse för hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och vad det innebär för arbetet i barngruppen. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer och en videofilmningsobservation som metod. Intervjuerna genomfördes med fyra förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkommer det att förskollärarna har stora kunskapsskillnader vad gäller hållbar utveckling, även intresse och engagemang varierar bland förskollärarna. Hållbar utveckling och lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp som förskollärarna tolkar och förstår på olika sätt.