Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgått en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. Utifrån tidigare forskning formulerar vi åtta hypoteser som vi i vår analys prövar på våra analysobjekt. Vår analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men däremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

According to the curriculum the Swedish school system should aim to let the democratic values permeate the school as a whole, and the school should assume each student's individual abilities in teaching. (Lpo -94) Democratic education is what the pragmatist John Dewey strongly encourages in his book Democracy and Education, which is why he stands for the theoretical framework of the concept of democracy in the school context. This study aims to examine whether and if so, the social roles in a classroom can affect students' opportunities for learning. The main research questions asked were:How can the social roles affect students' opportunities for learning in a classroom? How do students perceive that the social roles in the classroom affect their opportunities for learning? This has been investigated by two complementary perspectives.  Partly thru a student perspective to raise the students 'own experiences, and partly from an outside perspective to show how I, as an observer can see that social roles affect students' opportunities for learning.

Uppsatsen har till syfte att belysa sydafrikanska ungdomars syn på demokrati och jämföra denna med ungas syn på demokrati under 70-talet, när de stod i främsta ledet i kampen mot apartheid. Genom att intervjua ett litet antal ungdomar i Kapstadens förorter har jag fått en aning om hur de tänker omkring det nya politiska system som styr Sydafrika idag. Jag har jämfört dessa intervjuer med material från litteratur om ungdomars kamp mot apartheid för att försöka se om synen på demokrati förändrats något medan landet gått från apartheid till demokrati. Utifrån intervjuerna tycker jag mig kunna se ett missnöje med den demokrati som vuxit fram i Sydafrika efter apartheid. Efter tio år kan man se att processen har börjat men också att det går väldigt långsamt, något som är frustrerande när man är ung.Under kampen mot apartheid fanns en fiende, den rasistiska vita maktstrukturen, som man med alla medel försökte förgöra.

Med hjälp av postmodernistisk och sociokulturell teori, understödd av forskning kring begreppen demokrati och elevinflytande har ett fritidshem, med metoderna intervju och observation, studerats under fyra dagar. Studien har ämnat hitta svar på frågor kring vad elever tycker om sitt inflytande, den demokrati som erbjuds i verksamheten samt personalens arbete med demokrati och elevinflytande. I analysen ser vi att eleverna blivit så pass invaggade i fritidshemmets dominerande verksamhet, den fria leken, att andra moment - till exempel råd och demokratiska samtal - blir till ett hinder för just den fria leken, snarare än till något intressant och berikande. Detta identifierar vi som problematiskt då fritidshemmet i likhet med skolan ska förbereda eleverna för det demokratiska samhället. Vi kommer fram till att eleverna bör tränas i demokrati, men att denna träning även bör präglas av faktisk demokratisk makt för att ge demokratiska moment relevans och lust för eleverna..

Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt.

Studiens syfte är ungdomars erfarenheter och upplevelser av demokrati i deras vardag samt hur det tar sitt uttryck. Flera författare har belyst att ungdomar tar lättvindigt på demokrati och att de inte ser demokrati som mer än valdeltagande och politik, och att de med andra ord inte ser demokratins värde. En kvalitativ metod valdes och det empiriska materialet samlades in genom fem individuella intervjuer samt fyra observationer vid olika fritidsgårdar. Frågorna i intervjuerna handlade om hur ungdomar upplever delaktighet och inflytande samt hur demokrati utförs och genomförs i deras livsvärldar såsom skolan, fritiden, familjen, vänner och media. Studien visade att ungdomarna upplevde delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det var viktigt för dem, då det innebar möjlighet att göra deras röster hörda men de var samtidigt omedvetna om den demokrati som fanns på andra arenor i deras vardag.

Det här är en uppsats som behandlar demokratisynen hos deltagare vid European Social Forum 2008 i Malmö. Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns samband mellan erfarenheter av politiska handlingar, identifiering med den globala rättviserörelsen och synen på hur demokratiska beslut i allmänhet bör fattas. Individer inom den globala rättviserörelsen kan ses som handlande subjekt inom utvecklingen av demokratiska system, då rörelsen formulerar en kritik mot globalisering och odemokratiska beslutsformer och strävar efter att möjliggöra en annan form av globalisering och en annan form av demokrati. Teoretiskt tar undersökningen avstamp i tre idealtypiska demokratiformer: deltagardemokrati, deliberativ demokrati och representativ demokrati, som har tre skilda utgångspunkter när det gäller former för beslutsprocesser. Även politiskt handlande går att skilja åt teoretiskt, i form av kollektivt och individuellt politiskt handlande.

Denna uppsats utgör en analys av tre olika läromedel som används i ämnet samhällskunskap och dess A-kurs inom teoretiskt och praktiskt program på gymnasienivå samt vuxenutbildning. Genom att studera hur de olika läromedlen tar upp och lär ut demokrati och värdegrund utifrån gällande styrdokument, har en jämförelse slutligen kunnat visa huruvida materialet ger en grundläggande kunskap om hur demokrati och medborgarskap i samhället fungerar. Studien visar att det finns brister i läroböckerna vid beskrivandet av demokrat samt att det i två av läroböckerna saknas en samlad bild av de grundläggande demokaratiska värderingarna som knyter an till den kulturella mångfald som styrdokumenten eftersträvar..

Syftet med arbetet är att se vilka skäl det finns för att bedriva ämnesintegration och hur detta kan appliceras på hållbar utveckling. Målsättningen var även att undersöka hur en skolas lärare och skolledare arbetar med ämnesintegration, hållbar utveckling och de två gemensamt. För att få svar på frågorna har det utförts en enkätundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hållbar utveckling är inte detta något som i allt för stor grad undervisas om på den undersökta skolan. Begreppet är svårtolkat och i en del fall bedriver lärarna omedvetet en undervisning om hållbar utveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och ta reda på vilka typer av demokrati framställs i avsnitten om demokrati i ett urval läroböcker i samhällskunskap avsedda för årskurs 7-9. De teorier, som är centrala i uppsatsen, är teorier kring demokratimodeller. I uppsatsen är det främst tre demokratimodeller som är centrala: valdemokrati, deltagardemokrati och samtals-demokrati. Det är dessa tre modeller, som vår analys bygger på. I analysen presenterar vi citat från läroböckerna följda av en förklaring av vilka/vilken modell som framkommer i citatet.

Hållbar utveckling behandlas i det här arbetet utifrån ett undervisnings perspektiv. Hur och vad ska man undervisa om för att främja hållbar utveckling? Naturvetenskapliga kunskaper räcker inte för att få en hållbar samhällsutveckling. Det krävs även andra kunskaper och färdigheter, vilka är enligt myndigheten för skolutveckling demokratisk bildning och medborgerlig delaktighet. I undervisningen sätts processen i centrum och genomlevande av demokrati.Syfte med vårt arbete är att undersöka hur man jobbar i skolan för att utveckla demokratisk kompetens hos elever, och om den kan ge eleven handlingskompetens inför framtiden för att lära och förstå vad en hållbar utveckling kräver.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av sex lärare som undervisar i de senare åren på grundskolan.Resultaten visar att lärarna har en processinriktad och kvalitativ kunskapssyn, vilket ger eleverna en djupinriktad kunskap, handlingskompetens och kritisk tänkande inför framtiden.

Det händer mycket i den svenska skolan just nu. Sommaren 2011 börjar en ny läroplan gälla med allt vad det innebär av förändringar. Men vad har egentligen förändrats sedan den förra läroplanen från 1994? I världen runtomkring oss sker saker som mer och mer påverkar oss här hemma i Sverige. Vi har under våren kunnat följamedierapporteringen om uppror för demokrati i Nordafrika och Mellanöstern och om kärnkraftskatastrofen i Japan.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi har valt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor. Vi har följande frågeställningar: #1; Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? #1; På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga verksamheten? #1; Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersökta förskolorna? Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på två förskolor som tillhör våra partnerområden.

The aim was to explore how the first page of a student newspaper has been changed over time since it was founded in the 1960´s.This thesis explores how the front page of the student newspaper Lösnummer has been changed since it was founded in 1966. It concerns the location and frequency of elements and it is based on theories of layout, the first page and visual communicationIn addition, the thesis develops a new kind of method for determining the location of elements on the type area. The method is based on the hexadecimal number system. It is formed as a grid which is placed on the first page to determine the location of the elements.It concludes that the frequency of elements had its peak during the 1970´s and has ever since decreased gradually. Image placement has gone from being scattered all over the front page to be centered and increase in size. .

Reklambrus och mediebrus är begrepp som blivit aktuella inom reklambranschen under de senaste åren. Den privata lika väl som den offentliga sfären är ständigt under attack av reklammakarnas tunga budskapsartilleri. Medborgarna har börjat bli immuna mot reklam och reklammakarna måste hitta nya vägar för att nå fram till dem. Med mer och mer reklam omkring är risken stor att övrig kommunikation inte når fram. Den kommunikation vi författare ser i det offentliga rummet är främst marknadskommunikation i form av reklam.