Sökresultat:
15144 Uppsatser om Social trygghet - Sida 14 av 1010
Social fobi i gymnasieskolan
I detta arbete rapporteras hur vanligt det är att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs även den hjälp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lärare bemöter dessa elever. För formulering och utvärdering av enkäterna har den inom psykiatrin använda definitionen av social fobi, DSM-IV, använts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi känner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnå kriteriet för social fobi.
Att känna trygghet i förskoleklassen : Hur några pedagoger arbetar med att skapa trygghet för barnen i förskoleklassen
My purpose with this study was to research how a few teachers work with the children in preschool class to achieve a group that the children feel safe and comfortable with. Every human being has got the need to feel safe and with this study I want to illustrate the importance about working to achieve safety for children in preschool class, and environment that is new to them. In order to try to get answers to my research questions I have interviewed five preschool class teachers. The results showed that the teachers work in a way that makes the children feel safe by helping them establish the daily routines and common rules for the preschool class. They also let the children in the preschool class get to know each other and other children in the school by play and shared activities.
Sociala mediers påverkan på ungdomars hälsa
In the age group 16-25 years, the Internet is the most powerful source of information. This age group is also the main user of social media. The purpose of this study was to investigate young people's experience of social media and any associations between social media and adolescents health by answering the questions: ?how does young people use social media?, ?what risks can occur in young people's use of social media? and ?how can social media influence young people's lifestyles?. The survey was conducted by a quantitative cross-sectional study using questionnaires.
"Man vill ju att det ska bli bra" : en kvalitativ intervjustudie om pedagogers uppfattning av inskolning.
Inskolningen är en stor omställning för förälder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut på olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer på två förskolor belysts genom att undersöka pedagogers föreställningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på två förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebär att målet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning.I analysen av materialet framkom hur två olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmärksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och föräldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktäriseras av en balansgång mellan lärande och omsorg.
Ett bra bemötande med en döende patient : Ur sjuksköterskans perspektiv
Bakgrund: Varje dag möter sjuksköterskor patienter som drabbats av en sjukdom. Under sjukdomsförloppets sista tid är patienten känsligare och mer sårbar. Bemötandet blir då en viktig aspekt i en bra vårdrelation mellan sjuksköterskan och den döende patienten som bygger på tillit, trygghet och respekt. Syfte: Syftet med studien är att belysa ett bra bemötande med en döende patient ur sjuksköteskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie utifrån nio kvalitativa artiklar.
Socialt kapital genom Föreningsengagemang? : Föreningsengagemanget betydelse för det sociala kapitalet
This study examines the connection between social capital and involvement within voluntary associations; involvement is defined either as being a member in an association or a member who has some kind of assignment in an association. The study also examines if there is a difference between two social economic groups regarding the attainment and transformation of social capital through being involved in a voluntary association.Social capital is defined as social trust and the willingness of collective action.The result of the research shows there is a slight connection between the involvement in voluntary associations and social capital. It shows that people who are members of a voluntary association often have higher social capital than those who are not members of any voluntary association at all. The study also shows that there is a difference in attainment of social capital between those who have some kind of assignment in a voluntary association and general members.When studying social capital and involvement in voluntary associations it is also of interest to take social class into the analysis, because the study shows that people with a lower education had increased social capital when they were members in an association compared to the members with a higher education..
Socialarbetares syn på datorspelande ungdomar : En intervjustudie om socialarbetares problematisering av ett nytt fenomen
The purpose of our study is to describe and understand whether, and if so, how social workers in school and in social services construct computer gaming adolescents as a social problem. We chose social workers who encounter adolescents with different problems. We have conducted qualitative interviews with vignettes to capture the social workers' reasoning about computer gaming adolescents and how they handle this in their work. The study shows that all social workers we interviewed had encountered adolescents with troubling computer gaming habits. In the study, all agree that computer gaming becomes a problem when it leads to deviant behaviour such as not going to school, staying up all night and so on.
Hur arbetar socialarbetare med prostitution? En fallstudie om socialt arbete i arbete med prostitution och om socialarbetares syn på sexköpslagen.
HOW DO SOCIAL WORKERS WORK WITH PROSTITUTION?
A case study on social work in the work with prostitution and perspectives on the sex purchase law from social workers.
PERNILLA ELOFSSON
MARIA AHLQVIST
Elofsson, P. & Ahlqvist, M. How do social workers work with prostitution?
A case study on social work in the work with prostitution and perspectives on the sex purchase law from social workers.
Att vara barn till en förälder som har cancer : En litteraturöversikt
Bakgrund: Barn som besökare på sjukhus accepterades först på 1980-talet då man tidigare ansåg att barnet kunde utsättas för psykologiskt trauma. Numera vet man att det är viktigt att inkludera barnet i vården. En förälders sjukdom påverkar hela familjen och dagens sjuksköterska ställs därför inför utmaningen att vårda patienten och samtidigt se till barnets behov. Sjuksköterskans skyldighet att beakta barns behov som anhörig är tydlig i lagstiftningen. Syfte: Att beskriva barns behov samt strategier barnet använder för att hantera en situation när dennes förälder har cancer.Metod: En litteraturstudie om barns (6-12 år) behov och strategier för att hantera situationen har genomförts.
Hiv - En förstummande sjukdom? : socionomstudenters och socialsekreterares attityder till hiv-positiva
The aim of this study is to examine social workers' and social work students' attitudes towards people living with hiv in Sweden. I will also examine if there is a connection between knowledge and attitudes. The questions at issue are how social workers' and social work students' attitudes can assume to influence on their professional practice and what causes can affect their attitudes towards people living with hiv. The study is based on a qualitative method. The methods have been: conversational interviews with five social workers, who work with family issues and integration, and a focused group interview with four social work students.
Att leva i glesbygd: vilka möjligheter och hinder finns det?
Detta är en D-uppsats inom ämnet sociologi och syftet är att undersöka hur människor i glesbygdskommuner i Norrbottens län ser på de möjligheter och hinder som finns. Varför väljer människor att bo i glesbygdskommuner trots en nedåtgående befolkningstrend? De frågeställningar som jag har använt mig av är: Vilka hinder och möjligheter när det gäller att leva och verka ser medborgare i glesbygdskommuner? Hur ser glesbygdens framtid ut? Varför väljer människor att bo i glesbygd? På vilket sätt kan glesbygdskommuner öka sina möjligheter och minska de hinder som finns för att få fler människor att flytta dit? Jag har valt att undersöka Överkalix kommun som är en av de hårdast drabbade kommunerna i Norrbottens län. Metoden som jag har använt är kvalitativ metod och intervjuer med tio informanter. I det teoretiska ramverket har jag bland annat använt mig av begreppen tillit, ontologisk trygghet, anonymitet och det mänskliga medvetandet.
Familjehemsvård - En studie om kontakten mellan familjehem och handläggare på socialtjänsten
The aim of this study was to understand the contact between foster homes and social workers, by doing a comparison of the social workers and the foster homes experiences of the cooperation that is between them. We started from three main questions to get an answer to our aim, how the foster homes and the social workers experience the organization of the foster care in the Social Service as an impact of the cooperation, what does the foster homes and the social workers experience as a important fact of a successful placement and finally, how does the foster homes and the social workers experience the supporting and controlling contact that is between them. To get our results we based our study on interviews whit four foster homes and whit four social workers. The analysis was based on one theoretical perspective, Skaus (2007) analytical approach for power and help. As a conclusion we have found out, that the organization of the Social Service has significance for the contact between social workers and foster homes.
Trygghet genom gestaltning : Västerledstorg, Enköping
Att känna sig trygg i sin omgivning är en förutsättning för att trivas och må bra. Trygghet är en känsla som innebär frihet från oro eller hot. I dagens samhälle är otrygghet ett utbrett problem och många människor känner sig otrygga i sitt bostadsområde efter mörkrets inbrott. Otryggheten gör att man väljer omvägar eller stannar inne vilket hotar rörelsefrihet och isolerar människor från varandra. Trygghetskänslan påverkas i hög grad av utformningen av den fysiska miljön vilket gör ämnet relevant för landskapsarkitekter.
Patienter med avancerad cancer och deras uppfattning av trygghet i samband med vård i hemmet
För de patienter som behandlas för obotlig cancer har det blivit allt vanligare att vården ges i hemmet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som medverkar till att patienter med avancerad cancer kan känna trygghet i samband med vård i hemmet. Litteraturstudiens resultat utgår från 15 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Resultatet beskrevs i fyra teman; hoppfullhet trots sjukdom, familjens betydelse, symtomkontroll och omvårdnad.Resultatet visade att patienter med avancerad cancersjukdomi stor utsträckning önskar att få vård i hemmet. För att möjliggöra detta krävs professionellt stöd tillsammans med närståendes insatser.
Den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för det sociala arbetet : En kvalitativ studie av socialsekreterares upplevelser
The study aims to gain insight into how social workers perceive their psychosocial work environment and examine whether this effects the performance of their duties. The study mainly addresses the shortcomings of the psychosocial work environment of Social Services and the implications it entails for social workers health and wellbeing. The psychosocial work environment includes physical and psychological factors therefore the study's interpretive framework consists of organizational theoretical and social psychological concepts and previous research on the subject. We examined the organizational and social psychological connections to social workers perception of their work environment with a qualitative approach. The empirical data was collected through interviews with four social workers in a municipality in central Sweden using a semi-structured interview guide.