Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns några organisationsformer som genom att underlätta och förbättra arbetet, är att föredra för biståndsorganisationer när det gäller genomförande av hjälparbete i u-länder. Därmed syftar uppsatsen också till att producera tips som kan vara användbara för biståndsorganisationer vid organisationsutveckling. Uppsatsen resulterade i en lista över de olika sätt som en hjälporganisations struktur påverkar dess arbete samt tips på vilka åtgärder som kan tas, under rubrikerna: arbetssätt, ledning, anställda, kunskapsarkivering och projektarbete. Enligt denna lista borde hjälporganisationer anpassa sin struktur enligt följande kriterier:· väldefinierad verksamhet· effektiva kommunikationskanaler· ta till vara på drivkraft, kunskap och erfarenheter· tydlig ansvarsfördelning.

År 1996 avreglerades den Svenska elmarknaden vilket innebar att elpriset övergick från att vara reglerat till att bli konkurrensutsatt. I denna uppsats analyseras elmarknaden och dess förändring i struktur och prisbildning sedan avregleringen. Detta görs genom en Structure-Conduct-Performance analys där marknadsprestationen ses ha ett samband med marknadsstrukturen. Marknadsprestationen belyses närmare genom en analys av konsument och producentöverskottet. Våpr slutsats är att inga välfärdsvinster har uppstått till följd av avregleringen utan snarare tvärtom, och det verkar inte heller bli en mer konkurrenskraftig marknad i framtiden..

Syftet i studien är att belysa möjligheter och hinder för struktur och organisation i förskolans dagliga verksamhet, både på verksamhetsnivå, ledningsnivå och politisk nivå. Den teoretiska utgångspunkten finns i studier som behandlar förskolan som en institution, med egen organisation, struktur och ledning. Ansatsen i studien är etnografisk och narrativ analys används. Undersökningsmetoder i studien är observationer, fokusgruppsintervjuer och enskilda intervjuer. Resultatet kan delas upp i två grupper; förskolans verksamhetsnivå och förskolans styrning och ledning..

Rapporten är sjuksköterskans arbetsverktyg för att erhålla information om patienterna inför sitt arbetspass. En rapport som är bristfällig i sin struktur eller sitt innehåll riskerar äventyra patientsäkerheten. Denna studies syfte var att belysa allmänsjuksköterskans uppfattning om innehållet i en muntlig skiftbytessrapport. Fem sjuksköterskor intervjuades på en kirurgisk avdelning och materialet analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys. På frågan vad en rapport innehåller på avdelningen framträdde tre huvudkategorier (patientinformation, organisering och vård) med sex underkategorier. Under frågeställningen hur den ideala rapporten ser ut sågs de två huvudkategorierna struktur (med fyra underkategorier) och innehåll (med fem underkategorier). Rörande vad som var hinder och möjliggörare ansågs hinder finnas inom miljö, struktur, engagemang och organisation ? medan möjliggörare fanns inom struktur, engagemang och omgivning.

The dog (Canis lupus familiaris) is the first species ever domesticated. They can develop a close bond towards other dogs, almost like a relationship among siblings, which can be a high valuable resource for good relations and cooperation?s. Dominance in dogs is sometimes used to explain undesired behaviors and explained as a personality trait. Dominance though, is not a trait in a dog or a source for undesired behaviors, but can rather be explained as a relationship between individuals, were one of them receives more submissive signals from the other.

The purpose of the thesis Masculinities ? Gender and its Impact on the Social conditions of individuals is to perform a critical study of how gendered norms influence the social conditions of individuals. This has been done by a problematization and the attempt to answer the question of how the hegemonical masculinity can be analyzed as a discourse, and how the structural aspects of this discourse inflict on the social conditions of masculinities.The question was divided into the analytical themes: the boarders of the discourse, the institutionalization of the discourse, the actuation of the discourse and the agents of the discourse. The theoretical frame is constituted by the theory of discourse by Michel Foucault, the theory of the hegemonical masculinity by R.W. Connell and a subversive identity theory by Judith Butler.

Syftet med uppsatsen är att analysera Företag A och Företag B, spegla teorier om strategi och struktur mot verkligheten och utifrån det ge förslag på hur företagen normativt kan strukturera sin verksamhet efter företagsförvärvet. Vi har använt oss av en deduktiv metod och vi har gjort en kvalitativ undersökning. Vi har utgått från två teorier om företags strategi samt teori om två ytterligheter av företags struktur. Vår empiri är baserad på intervjuer med personer från de studerade företagen. Det som idag är Företag B bör integreras i Företag A för att gemensamt bilda en ny organisation.

En studie av struktur- och interaktionsförändringar i en familj som genomgått Intensiv familjeterapiFörfattare: Johanna Andersson, Kajsa Sjöblom och Josefine StrömbergHandledare: Marianne Freyne-LindhagenSammanfattningStudiens syfte är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv undersöka om Intensiv familjeterapi (IFT) påverkar strukturen och interaktionsmönstret i en familj utifrån varje familjemedlems upplevelse. För att göra syftet mer konkret och överskådligt lyftes följande frågeställningar fram:? Hur ser familjesystemets struktur ut, nu jämfört med före påbörjad behandling?? Har interaktionen förändrats mellan de olika systemen i familjen efter genomförd behandling?Studien grundar sig på en kvalitativ forskningsmetod där respondenterna utgjordes av en familj bestående av tre familjemedlemmar. Materialet har bearbetas utifrån en systematisk analys där relevant litteratur har kopplats till studiens huvudteman, struktur och interaktion. Resultaten visar att det skett en strukturell förändring i familjesystemet efter IFT- behandlingen, vilket samtliga respondenter uttrycker.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar Social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

Nyckelord: Förskola, Måltiden, Regler, Socialisation Måltiden på förskolan är en social situation, likaså måltider i samhället. Många individer deltar i en samling som präglas av interaktion. Men denna situation innehåller också specifika regler och normer, vad som är accepterat vid ett matbord finns det begränsningar för. Till skillnad från många andra sociala situationer i samhället och på förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. Många av samhällsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Karlsson, S., Wallin, O. (2012) Balansens betydelse mellan struktur och frihet för organisationer. En kvalitativ studie beträffande tre ledares uppfattningar om fenomenet. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi.

Nyckelord: Förskola, Måltiden, Regler, Socialisation Måltiden på förskolan är en social situation, likaså måltider i samhället. Många individer deltar i en samling som präglas av interaktion. Men denna situation innehåller också specifika regler och normer, vad som är accepterat vid ett matbord finns det begränsningar för. Till skillnad från många andra sociala situationer i samhället och på förskolan existerar regler som kan verka omotiverade i sitt sammanhang. Många av samhällsmedlemmarna i Sverige har deltagit i förskolan som institution och befunnit sig under dessa regler.

Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

Oskuldsnormen är ett begrepp som står för att bevara sin oskuld fram till äktenskapet och är ett överordnad värde inom hederstraditioner. Vissa motsägelser och föreställningar har kretsat kring strukturen av mödomshinnan. I denna studie ville man undersöka svenska gymnasieelevers attityd till oskuldsnormen och sambandet mellan mödomshinnans struktur. Deltagarna bestod av 93 gymnasieelever i åldrarna 17-21. En enkätundersökning genomfördes, där attityden till oskuldskraven och föräldrars förväntningar på oskuldsnormen tillfrågades även kunskapsnivån om mödomshinnans struktur.