Sökresultat:
12863 Uppsatser om Social och ekologisk hćllbarhet - Sida 8 av 858
We all have a role to play : En studie om CSR, kommunikation och varumÀrke.
Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
Samband mellan Social hÄllbarhet och Byggnadsarkitektur: ett konkretiserande genom utformning av en förskola
Dimensionerna av hÄllbar utveckling (ekologisk, ekonomisk och social) Àr inbördes beroende av varandra och arbetet kring dessa bör ske pÄ alla nivÄer i samhÀllet. DÄ oklarhet kring begreppet social hÄllbarhet rÄder inom byggsektorn samtidigt som begreppet Àr en viktig del i strÀvandet mot ett hÄllbart byggande, syftar detta examensarbete till att utreda sambanden mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur Ät SkellefteÄ kommun och projektet TrÀstad 2012. Examensarbetet öppnar Àven upp för en fortsatt diskussion kring vad social hÄllbarhet pÄ en byggnadsnivÄ kan innebÀra och konkretiserar den sociala dimensionens inverkan pÄ byggnadsarkitektur genom utformning av en planerad förskolebyggnad i SkellefteÄ. Arbetet bygger med litteraturstudier upp en teoretisk grund kring begreppen, vilken sedan Àr utgÄngspunkten för konkretiserandet. Kopplingen mellan social hÄllbarhet och byggnadsarkitektur hÀrleds frÄn begreppens förenande i att tillfredstÀlla mÀnskliga behov.
Miljö- och humanpÄverkan av svavel som fungicid vid ekologisk Àppelodling
Svavel som fungicid Àr sedan lÄngt tillbaka mycket kÀnt och anvÀnds mycket runt om i vÀrlden. Det fÄr anvÀndas i mÄnga olika grödor och Àven i ekologisk odling, dÄ den bland annat anses vara en naturlig substans. I detta arbete som Àr en litteraturstudie vill jag försöka fÄ svar pÄ om svavel som fungicid har en pÄverkan pÄ mÀnniskan och miljön.
Preparatet Kumulus DF Ă€r godkĂ€nt i Sverige med svavel som verksamt Ă€mne och innehĂ„ller 80 vikt-% elementĂ€rt svavel. DĂ€rför har bruksanvisning och sĂ€kerhetsdatablad till Kumulus DF studerats. Ăven vilka lagar och regler som styr bland annat godkĂ€nnande av ett vĂ€xtskyddsmedel.
Svaren pÄ frÄgan Àr att det elementÀra svavlet i sig inte har nÄgon pÄverkan pÄ mÀnniska och miljö.
Behöver vi en förÀndring? : olika perspektiv pÄ hÄllbart jordbruk
Debatten om ekologisk kontra konventionell odling har blossat upp allt mer, föresprÄkare frÄn bÄda synsÀtt har sagt sitt genom slagfÀrdiga debattartiklar och diskussionen har sedan fortsatt vid middagsborden runt om i landet.
Denna kandidatuppsats i Àmnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka vilka drivkrafter som kan ligga bakom olika aktörers engagemang i jordbruksfrÄgor och hur de ser pÄ vad som Àr en hÄllbar livsmedelsproduktion. Uppsatsen syftar Àven till att utforska hur informanterna framstÀller sig sjÀlva och andra aktörer i debatten som förts kring ekologisk kontra konventionell odling.
Vem bÀr enligt informanterna ansvaret för jordbrukets utveckling? Behövs en radikal omstÀllning i hela livsmedelsproduktionen för att nÄ mer hÄllbarhet eller rÀcker det med att enbart göra smÄ justeringar? Det empiriska materialet bestÄr till största del av fyra informanters syn pÄ dessa och liknande frÄgor. Detta material har sedan analyserats med inspiration frÄn Erving Goffmans teori om intryckskontroll och Ulrich Becks teori om risksamhÀllet..
Vad pÄverkar valet av insats? : Om socialsekreterares bedömningar i missbruksÀrenden
The purpose of this essay was to investigate affecting factors concerning social workers in social services assessments with cases of abuse. We wanted to see if social workers in social services tend to make different assessments of the need of substance abusers care. Our survey was carried out as a vignettesurvey with complementary interviews as means to deepen the outcome results.Our survey showed that the included social workers in social services in some senses make different assessments when it comes to choice of effort put in for the client. We shed light on different factors and circumstances, which could bear meaning for the social workers in social services assessments. Examples of factors were the social workers in social services age, gender, working experience and attitude towards substance abusers..
Grön Flagg i förskolor : Hur arbetar förskolor med Grön Flagg?
HÄllbar utveckling delas upp i tre omrÄden, ekologisk hÄllbarhet, social hÄllbarhet och ekonomisk hÄllbarhet. Dessa tre kompletterar och stödjer varandra. Grön Flagg Àr ett verktyg som Àr till stor hjÀlp för pedagoger pÄ olika nivÄer inom förskolan och skolan för att öka barnens förstÄelse för sambandet mellan naturen och ett hÄllbart samhÀlle i framtiden. MÄlet med min undersökning var att ta reda pÄ hur förskolorna arbetar med Grön Flagg.Rapporten handlar om hur erfarna pedagoger hjÀlper barn i förskoleÄldern förstÄ naturens möjligheter genom lek och övningar, samt förstÄ sambandet mellan naturen och ett hÄllbart samhÀlle..
Pedagogiska kullerbyttor och barns syn pÄ det osynliga
Uppsatsen behandlar sex och nioÄriga barns tankar om materians byggnad och omvandling efter att de givits möjlighet att delta i en gemensam undervisningssekvens. Barnens tankar har belysts i förhÄllande till ett i uppsatsen redovisat skolutvecklingsprojekt. En intervju med vardera Ätta barn har genomförts och analyserats. Studiens resultat visar de sex- och nioÄriga barnens kvalitativt skilda sÀtt att förstÄ grundlÀggande begrepp för en ekologisk förstÄelse. Partikelbegreppet, dvs.
Samha?llsplanering med BREEAM Communities : Certifieringsverktygets pa?verkan med ha?nsyn till miljo?ma?ssig ha?llbarhet
I takt med urbanisering och samha?llstrender har utvecklingen och samha?llsplaneringen av sta?der blivit allt viktigare. BREEAM Communities a?r ett relativt nytt, brittiskt, certifieringssystem fo?r stadsdelar och fungerar som ett verktyg samt bedo?mningsunderlag fo?r samha?llsplanerare. Verktyget fungerar som ett systematiskt underlag fo?r att kunna bygga ha?llbara stadsdelar och tar sa?ledes ha?nsyn till alla tre dimensioner av ha?llbarhet; sociala, ekonomiska och ekologiska.I Sverige har stadsdelscertifiering pa? senare a?r uppma?rksammats.
HÄllbart Hemsedal : En hÄllbar turismutveckling för att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl?
SammanfattningHemsedal Àr en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision Àr att vara Skandinaviens mest attraktiva resmÄl för fjÀllsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hÄllbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lÀmpliga verktyg, anser författarna Àr av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra ansprÄk pÄ titeln Skandinaviens mest attraktiva resmÄl, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt lÄngsiktigt hÄllbar.
Ekologisk dagvattenhantering med biodiken : teknik, utveckling och inspiration
De traditionella dagvattensystemen med underjordiska ledningsnÀt innebÀr stora komplikationer i form av översvÀmningar och en mycket negativ miljöpÄverkan. Genom att istÀllet efterlikna naturens kretslopp renar och fördröjer de ekologiska dagvattensystemen vattnet pÄ dess vÀg mot det mottagande vattendraget, recipienten, och avlastar samtidigt ledningsnÀtet. Denna uppsats syftar till att informera, argumentera och inspirera till en utökad anvÀndning av dessa system och att sÀrskilt belysa biodikets roll och funktion.Biodiken, eller bioswales, Àr grunda, vegetationsbeklÀdda diken med svag lutning som renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet och kan exempelvis anvÀndas lÀngs vÀgar, pÄ parkeringsplatser eller bostadsgÄrdar. De Àr flexibla som gestaltningselement och effektiva ur reningssynpunkt, men de krÀver rÀtt utformning och dimensionering. DÀrför beskrivs i detta arbete tekniken och de viktigaste parametrarna man bör tÀnka pÄ vid planering och anlÀggande av biodiken.
Social hÄllbar utveckling
HÄllbar utveckling bestÄr av tre grenar: ekonomisk, ekologisk och social. Tidigare forskning tyder dock pÄ att fördelningen mellan dessa Àr mycket ojÀmn inom livsmedelsbranschen. De ekonomiska och ekologiska aspekterna vÀger oftast tyngre Àn de sociala. En jÀmn fördelning beskrivs vara det mest optimala, men appliceringen av detta anses problematisk. FortsÀttningsvis menar forskning att, alla aktörer i livsmedelskedjan ansvariga att bidra till hÄllbar utveckling.
VaddÄ socialt arbete? : socialarbetare och den vetenskapliga diskursen om begreppet och praktiken socialt arbete
Social work is a social phenomenon, existing in most societies, that has given rise to a multitude of special organizations and professions. For that reason social work is dealing with a complex identity. The purpose of this study is to illustrate how social workers and the scientific discourse interpret the concept of social work. In addition to that the study intends to show similarities and differencies. The research process containes two studies, one based on qualitative interviews with five social workers and the other consisting a surway of academic litterature.
Det ekologiska steget : En studie kring hinder och drivkrafter för lantbrukares val att bedriva ekologisk livsmedelsproduktion i Ăstergötland
Denna studie syftar till att identifiera vad det Ă€r som driver eller hindrar lantbrukare i Ăstergötland att stĂ€lla om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade pĂ„verkningsfaktorerna skiljer sig Ă„t mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; GĂ„rdsspecifika förutsĂ€ttningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hĂ€lsa samt Produktionsteknik. En jĂ€mförelse mellan de bĂ„da grupperna genomförs och det empiriska materialet stĂ€lls mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.
Ekologisk nötköttsproduktion i GÀvleborgs lÀn :
The objective of this study was to make an inventory and a potential analysis of the organic beef
production in the region of GĂ€vleborg, Sweden. A survey was conducted, where a questionaire
was sent to all farmers in the region who had environmental subsidies concerning organic
cropping systems in 2001. In total, there were 701 farmers, of which 46 % participated in the
study. Three slaughter houses were interviewed to get their pictures of the development of
organic beef production. The study shows that there are potentials and interests in the region to
increase the production of organic beef.