Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer.

BakgrundTidigare forskning inom lek och interaktion mellan individer kommer att presenteras. Leken tas upp som ett viktigt moment i förskolans och förskoleklassens verksamhet och genom barnens interaktion skapas en utveckling hos barnen då de delade med sig av sina erfarenheter till varandra. Läroplanerna tas även upp eftersom det är styrdokument som verksamma pedagoger är skyldiga att följa i sitt pedagogiska arbete. Avslutningsvis sammanfattas avsnitten som uppkom i bakgrunden.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur barn interagerar i fri lek.MetodObservationer var den metod som valdes för att få svar på vårt syfte. Löpande protokoll användes som verktyg för att få med så mycket information som möjligt under observationerna.

The results and the analysis of this essay are based on an empirical study of women groups in Babati District in Tanzania from 2005. The study has shown that the reason for women in Babati to organize themselves is to overcome traditional and structural obstacles that restrict women?s economical integration. Through the creation of social networks and a common source of income within the group, women are trying to strengthen their position within the household and in society. The significance of empowerment on an individual level is the sense of abilities in everyday life and the feeling of increased options.Social mobilization means that individuals come together and with united strengths and according to a common interest are trying to fulfil articulated goals.

AbstractThe purpose of this study is to examine how children interact with each other and what social positions they assume when using the learning pad. The social positions reffered to is the Owner, the Participant and the Spectator, defined by Ljung Djärf (2004). According to Ljung Djärf (2004), the Owner is defined as the one in control of the mouse and keyboard. The Owner is expected to be in charge of what is happening on the screen. The Participant is typically found on a chair near the computer.

The purpose with the essay is to illuminate four former clients? personal stories about the meeting with the authority in the Swedish welfare system and the institutionalization theywent through. The questions being asked in the essay focus on communication, the relationship concerning power and the former clients attitude towards the institutionalization as a treatment. Four interviews were held with former clients who were institutionalized sometime between the ages of 15-25. The results were then analyzed by theories focusing on communication as a way to gain power and how social interaction may influence the individual attitudes towards authorities.

This thesis is concerned with political mobilization and the construction of a collective andsocial identity. The main purpose of the study is theoretical which emphasize their interaction.In order to do this I study the two phenomenons by seeing them as cases of each other. Wecannot understand one of the two phenomenons without taking into account the other as well.In addition, the secondary aim of my thesis is empirical. I use the political transformationduring the 70th and 80th on the eastern seaboard of Nicaragua to relate my theoretical analysisof political mobilization and the construction of identities. Nicaragua will provide mytheoretical analysis with new insights.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv på vardagliga sociala processer utifrån teorier om identitet, relationer och Social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv används som en röd tråd genom arbetet och är grundläggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i ålder fyra till fem år. Hälften av dessa par har bestått av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstås, dels utifrån det barnen själva säger och dels utifrån sättet de säger det på.

Problem: Vi anser att socialt samspel och en dialog krävs för att ett formulering organisatoriskt lärande ska ske. Idag blir organisationer allt mer distanserade och kommunikationen sker mer och mer elektroniskt. Tekniken för detta finns men hur arbetar medarbetarna i organisationerna med tekniken för att säkerställa lärandet? Syfte: Med denna uppsats vill vi bidra till andra människors lärande så väl som till vårt eget lärande. Vi vill skapa förståelse för elektroniska kommunikationsmedel i lärande organisationer. Metod: Som metod för insamling av vårt empiriska material har vi valt att först göra en förstudie där utvalda organisationer har svarat på ett formulär på Internet.

I detta examensarbete behandlas synskadade personers upplevelser kring sociala interaktioner. Synskadade personer kan uppleva olika problematiska situationer i sociala interaktioner på grund av sin funktionsnedsättning. Syftet var att, via en kvalitativ metod och intervjuer med tio synskadade personer, ta del av deras tankar, åsikter och erfarenheter och kunna finna strategier, som dessa personer använder sig av för att hantera och förebygga de problem som kan uppstå. Vidare, hur synskadade personer upplever sitt eget och andras bemötande i sociala interaktioner, vilka problem de eventuellt har upplevt i dessa situationer samt hur de har hanterat dessa problem undersöktes. Resultaten visar på olika problem som synskadade personer någon gång har upplevt i sociala interaktioner.

I föreliggande beteendestudie har hästarna på Skansen i Stockholm studerats med avseende på de treviktigaste huvudgrupperna av beteenden - födosök, rörelse och Social interaktion. Totalt ingick åttahästar som var indelade i tre grupper i studien. I ett antal 30-minuterspass per häst registrerades olikabeteenden för att kartlägga hästarnas tidsbudget med avseende på hur stor del av den vakna tiden somägnades åt födosök, åt att stå still/vila och åt sociala interaktioner. Därtill registrerades vilka övrigabeteenden som utfördes och i vilken utsträckning. Resultaten har sedan jämförts med frilevandehästars tidsbudget.

Detta arbete handlar om några valda lärares syn på elevinteraktion, vilket fått större utrymme i styrdokument på senare tid. Kvalitativa intervjuer med behöriga lärare verksamma på grundskolans senare år genomfördes med syftet att undersöka hur de arbetar för att uppnå de mål i styrdokument som berör interaktion. Intervjuerna har gett oss ett material av lärarnas uppfattningar som visar på hur de använder sig av elevinteraktion, elevinteraktionens påverkan på lärande samt nivågrupperingens påverkan på elevinteraktionen. Vårt resultat bekräftar till viss del tidigare forskning och våra hypoteser om interaktionens frånvaro i undervisningen. En slutsats som vi kan dra är att majoriteten av lärarna lägger stor vikt på att uppnå de individuella målen i styrdokumenten, vilket medför att målen som berör interaktion hamnar lite i skymundan..

My aim is to provide knowledge about ways of understanding Intranet as a communication artifact. Today organizations plan to update their technology so as to make the communicative functions of Web 2.0 come true. With this objective in mind organizations will be prepared to meet social demands among staff. After interviewing intranet managers I have compiled qualitative data in categories. My approach is influenced by a phenomenographic approach.

I takt med den digitala utvecklingen och dess framfart är det relevant att som butik förstå konsumenters interaktion med digitala bildskärmar och hur dessa bildskärmar kan förmedla information, som i slutändan kan locka till sig konsumenter. Det är i och med detta också väsentligt för butikerna och dess medarbetare att få en förståelse kring köpprocessen då vi anser att denna går hand i hand med konsumenters interaktion av skyltning genom digitala bildskärmar. I denna uppsats presenteras det hur konsumenters interaktion med digitala bildskärmar sker och hur konsumenten tar till sig den information som flödar via detta medium. Vidare presenteras köpprocessens alla steg och där en fördjupning i steget informationssökning kopplas till konsumenters interaktion med digitala bildskärmar. Med hjälp av kvalitativa studier där intervjuer varit en central del besvaras den forskningsfråga som presenteras och som i samband med uppsatsens syfte ska ge svar på det centrala i uppsatsen såsom köpprocessen, informationssökning och digitala bildskärmar i butik.Hur går konsumenters köpprocess till och hur påverkas konsumenten i ett informationssökande skede vid interaktion med bildskärmar i butik?Uppsatsen fann en tydlig koppling till en konsuments interaktion till digitala bildskärmar i butik och där en konsuments köpprocess hade stor betydelse för interaktionen.

Denna studie visar hur kärlekspar skiljer sig i interaktion och presentation av relationen/partnern på socialamedier. Skillnaderna tycks bero på att männen och kvinnorna interagerar utifrån föreställningar om maskulinitet och femininitet. Studien visar att kvinnorna är mer aktiva än männen på sociala medier, samt att de uttrycker ett större behov av att presentera relationen online. De tolkas därför i enlighet med den rådande genusordningen som relations-orienterade i sin interaktion. Männen framstår som oberoende och autonoma i deras användande av sociala medier och tycks inte visa något intresse för att presentera relationen.

The purpose of this study is to understand encounter by individual depictions of meetingsperceived by social workers and clients in social services. Thus, we want to understand moreabout how clients and social workers as actors encounter each other in meetings in the socialservices. The study also aims to understand how the two actors affect each other in this typeof interaction and whether there are other influencing factors. We conducted a qualitativestudy by interviewing informants with semi-structured interview questions. The informantswere comprised of three social workers and eight clients.