Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga..

Under senare år har svenska skolungdomars konsumtion av alkohol minskat medan konsumtionen av narkotika har ökat. Syftet med denna studie har varit att ge möjliga förklaringar till de skiftande konsumtionstrenderna genom att undersöka betydelsen av normalisering och kulturell förändring för svenska skolungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Studiens första problemställning undersöker huruvida normalisering har betydelse för ungdomars narkotikakonsumtion utifrån teorier om normalisering av lättare narkotika genom populärkultur och sociala förändringar i samhället. Studiens andra problemställning undersöker huruvida kulturell förändring genom etnicitet har betydelse för ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika utifrån teorier om den kulturella förändring som ökad immigration har fört med sig där etnicitet har en påvisad effekt på framförallt alkoholkonsumtion. Genom statistisk analys av Stockholmsenkäten 2008 har studiens två problemställningar besvarats.

Syftet med studien var att skapa ett underlag för hur en organisations hälsofrämjande arbete kan utvecklas samt vilka eventuella möjligheter som finns till en framtida integrering med andra områden inom organisationen. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och omfattade sex strategiskt utvalda informanter, fyra män och två kvinnor, på ledande positioner inom Peab. Resultatet visade att den hälsofrämjande verksamheten som bedrivs inom konceptet Peab Fritid upplevdes positiv, men det förekom vissa önskemål om utveckling, bland annat vad gäller aktivitetsutbud kopplat till mer vardagliga områden. Vidare framkom att uppfattningen kring en framtida integrering med övriga verksamhetsområden skilde sig åt mellan informanterna. De menade att det faktum att de hälsofrämjande insatserna är förlagda till fritiden, och inte till arbetstid, kunde försvåra ett möjliggörande av en integrering.

Syftet med det här arbetet har varit att välja ut och integrera en lämplig fysikmotor med öppen källkod i simuleringsprogramvaran EWSim på Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI). EWSim är ett ramverk för duellsimulering i olika telekrigsscenarier. Teorin bakom fysikmotorer och några vanliga tekniker för fysiksimulering har beskrivits kortfattat. Tre fysikmotorer har presenterats och utvärderats med avseende på lämplighet för integrering i EWSim.Fysikmotorn Bullet valdes ut och integrerades i simuleringsprogramvaran. En av de huvudsakliga slutsatserna av arbetet är att fysikmotorer som Bullet mest kan bidra med ökad visuell realism i EWSim.

Syftet med min studie är att beskriva arbetsgivares upplevelser och erfarenheter, av arbetet med att integrera anställda med funktionsnedsättning i verksamheten. Arbetsgivarna har tagit emot arbetstagare med funktionsnedsättning och nedsatt arbetsförmåga, via så kallad övergång från Samhall AB. Människor med funktionsnedsättning har svårare att nå, få och behålla arbete och exkluderas från arbetsmarknaden, vilket regeringen har som ambition att förbättra. Samhället ska präglas av mångfald och allas lika rättigheter. Detta innebär bland annat allas rätt till arbete för en fortsatt välfärd.

Den här uppsatsen behandlar värdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet på högstadiet och lyfter fram ämnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras på tre olika musiklärares erfarenheter gällandeförmedlande av värden i enlighet med värdegrund, socialisation och demokratiskasådana som i enlighet med Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikämnets fördelar gällande integrationen avvärdegrund, socialisationsfrågor och demokratiska värden och framhåller specielltämnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av värden..

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen AD/HD, samt vilken inställning och uppfattning pedagogerna har kring begreppet ?en skola för alla?. Undersökningen har genomförts utifrån ett lärarperspektiv genom intervjuer med fem pedagoger på tre olika skolor; två lärare, två specialpedagoger och en elevassistent. Under intervjuerna har bland annat diagnosens betydelse för resurser diskuterats, samt andra faktorer som diagnostisering kan innebära för en elev och dess omgivning. Undersökningen har dessutom gett oss en inblick i vilka anpassningar och arbetsmetoder de intervjuade pedagogerna använder sig av i sin undervisning och i sitt bemötande av elever med AD/HD, samt hur de förhåller sig till en ?segregerande? respektive ?inkluderande? skola för alla.

Individintegrering ? integrering eller exkludering Malin Ahrberg och Joel Möller, 2007 Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som gått individintegrerat har upplevt sin skolsituation. Särskilt fokus läggs på elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersöker även hur tre pedagoger som arbetat med individintegrering har upplevt detta. Frågeställningar: ? Hur upplever eleverna själva individintegreringen jämfört med placeringen i särskolan? ? Hur upplever lärare som arbetat med individintegrering att det fungerar? I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen, Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt läroplanen för den obligatoriska särskolan.

Today, companies work with issues concerning Corporate Social Responsibility (CSR). A higher demand from customers and other stakeholders as well as an extended legislation are great reasons. Framework and guidelines for sustainability reporting has been developed which includes indices that companies are able to report. Though, for a long term work with sustainability a functional system and internal tool is necessary. Balanced Scorecard, BSC, is a useful tool and efforts have been made to integrate BSC and CSR with purpose to establish the work with sustainability in a more concrete and clear way.

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) är fastställd av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 fastställdesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergången frånförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lärandemiljöer samtarbetslagens sammansättning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig?skolkoden? med ämnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien är att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssätt, hinder och möjligheter som uppstår i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap.

Denna studie handlar om lärares olika perspektiv om hur det är att arbeta med integrering av nyanlända elever och vilka svårigheter som kan uppstå. Undersökningen behandlar fyra olika skolor som arbetar med en förberedelseklass, varav en är i Göteborg och tre i Stockholm. Jag har försökt att få fram lärarnas olika erfarenheter och uppfattningar kring detta fenomen.  För att utföra min studie har jag genomfört kvalitativa intervjuer, främst med förberedelseklasslärare men även med ämneslärare som tar emot dessa elever under och efter deras tid i förberedelseklassen. Den teori som jag har valt att koppla mitt resultat till är Peder Haugs (1998) teori om segregerande och inkluderande integrering. I tidigare forskning har jag med både nationella och internationella synsätt på förberedelseklassen och lärarens roll för de nyanlända eleverna.Resultatet visar att förberedelseklasslärarna ser förberedelseklassen som en viktig startpunkt för dessa elever.

Syftet med vår undersökning var att se om man med olika metoder kan öka elevers intresse för böcker och läsning. Undersökningen utfördes i samband med slutpraktken vid samma skola men i tre olika klasser. Eleverna vid praktikplatsen gick i skolår 1-3 och hade hunnit olika långt i sin läsutveckling. Arbetet under praktikperioden omfattade läsning i olika former, bokprat och integrering av bild och skrivande. Nyckeln till arbetet var att föra in mycket böcker i elevers närhet och förmedla att läsning är roligt.

Syftet är att undersöka allmän sjuksköterskans upplevelse av möjligheter och förutsättningar att arbeta efter generella omvårdnadsåtgärder och givna lokala riktlinjer, exemplifierat inom postoperativ omvårdnad. Datainsamling gjordes genom semi- strukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor delaktiga som arbetar inom kirurgisk verksamhet. Analys av insamlat material genomfördes med hjälp av innehållsanalys. Ett flertal hinder samt förutsättningar för att kunna arbeta utifrån vetenskaplig kunskap kunde identifieras. Upplevda hinder var bland annat tidsbrist, dåligt uppdaterade riktlinjer och ostrukturerad integrering av ny kunskap.

Syftet med denna uppsats är att skildra inkluderingsarbetet på två grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals åsikter i frågan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen integrering och inkludering. Den försöker också definiera de båda begreppen och ge en tillbakablick på hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan. Vi har intervjuat ett antal lärare och skolledare som på olika sätt är berörda av grundsärskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser på inkluderingsarbetet. Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns några gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men våra respondenter upplever att delaktighet är väldigt viktigt. Det saknas också samstämmighet kring innebörden av begreppet inkludering. I arbetet diskuteras huruvida det är möjligt för skolan att få en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det är att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas..

Visby is a city that at first glance is of medieval origins. The popular image of scientists today is that the city was formed in the Middle Ages. According to some of the researchers Visby was formed during the Viking Age, it is based on the basis that the area has been used for a long period. Urban development in the Nordic countries is complex and there are different opinions as to why the Nordic cities emerge. It is important to shed light on the underlying process on why cities are emerging to provide clarity as to why Visby city is emerging.