Ämnet för den här uppsatsen är AD/HD-diagnostiserade ungdomars subjektiva syn på sin identitet och självbild. Vi ville ur ett socialpsykologiskt perspektiv få en ökad förståelse för dessa ungdomars situation. Enligt Socialstyrelsen (2002) har 2?5 procen av barnen i skolåldern hyperaktivitetssyndrom med samtidig uppmärksamhetsstörning, en relativt hög siffra, vilket ger relevans till vårt valda ämnesområde. Vår målgrupp för uppsatsen är för alla som har intresse för ämnet.

En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå Social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.

Syftet med studien är att ta reda på hur ungdomarna tänker kring sin och andras klädsel och beteende, samt om dessa fenomen påverkar hur de blir uppfattade. Syftet är även att ta reda på för vem ungdomarna klär sig. Som metod genomfördes tre fokusgruppsintervjuer, som sedan analyserades. Intervjuresultaten som framkom har sedan kopplats till begrepp som: bricolage, in- och utgrupp, Social identitetsteori och identitet.Från analysen av de genomförda intervjuerna framkom att ungdomarna medvetet klär sig för sin egen skull, men undermedvetet för andras. Det framkom även att kläderna är det första ungdomarna bedömer i möte med en ny person, men även att de bedömer andra negativt om de bryter mot beteendets ?normalnorm?.

Denna studie avser att jämföra brottsoffer och f.d. kriminellas upplevelser av hur individens identitet har formats. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tio informanter som söker besvara frågan om hur individerna upplever att deras sociala band och självkänsla har förändrats av att vara kriminell respektive brottsoffer. Dessa frågor besvaras med de teoretiska utgångspunkter som valts där fokus ligger på Jenkins sociala identitetsteori. Vidare används Scheffs teori om sociala band som är associerad med känslor av skam och stolthet, samt Johnsons teori om självkänsla används som reglerar individens välmående.

I detta arbete studerar jag på vilket sätt skribenternas språkbruk, i Vi Föräldrar 1968-2008, påverkar läsarnas identitetsskapande i deras roller som föräldrar. Undersökningen analyserar också en eventuell förändring av denna påverkan mellan de olika år som jag har behandlat. Resultatet, som tillkommit genom en kritisk diskursanalys och applicering av identitetsteori, är att språkbruket definitivt kan påverka gemensamma värderingar och etablera samhällets moral. Detta är dock endast en komponent i skapandet av föräldraskapets identitet, och dess inflytande varierar med språkval, tidsanda och utrymme i källmaterialet..

Abstrakt: Det finns professionella kulturarbetare, det finns de som har kulturutövande som hobby och de finns de som befinner sig mitt emellan. Den här uppsatsen undersöker hur det är att vid sidan av sitt inkomstbringande yrke syssla med ett avancerat kulturutövande som innehåller målbilder, karriär och vars resultat når en publik.Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex breakdansare och två musiker. Breakdansarna är undersökningens fokus. Genom att även intervjua musiker blir breakdancekulturens egenheter tydligare.För att förstå breakdancekulturens specifika sätt att fungera och dess förhållande till andra delar av samhället har jag använt Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet. För att få verktyg till en analys av kulturutövandets betydelse för självidentiteten har jag använt Anthony Giddens identitetsteori.Jag fann fem värderingar som strukturerar breakdancefältet: betydelsen av att vara ?självgjord?, breakdance som en fri dans från gatan, att synas, att ha originell stil som ändå är rätt stil samt självförverkligande genom stolthet.

Alla barn har en rättighet att känna sig trygga i skolan och inte bli utsatta för kränkande behandling eller mobbning. Mobbning är ett problem som måste uppmärksammas alltmer eftersom det inte alltid tas på allvar trots att varje skola har någon form av antimobbningsplan. Mobbning kan uttryckas i form av fysisk, psykosocial och verbal mobbning. Vårt syfte med undersökningen är att lyfta fram barns uppfattning om mobbning. Då lyder vår problemformulering som följer: Hur uppfattas mobbning av barn i årskurs fem på sex olika skolor? Vårt intresse ligger i att utföra vår undersökning i årskurs fem på sex olika skolor som aktivt arbetar med olika program mot mobbning.

Omfattande forskning underso?ker varuma?rkets roll fo?r att pa?verka konsumenters attityder och beteenden. Dock har kommunikationen fra?n fo?retaget a?ven pa?verkan pa? en annan viktig ma?lgrupp, en grupp som har kraftigt fo?rbisetts. Genom varuma?rkesteorier, Social identitetsteori, fo?rsa?ljningsteorier, service marketing teorier och kunskapsteorier, har fo?rfattarna anva?nt sig av en kvantitativ mailstudie utfo?rd pa? tva? sto?rre bilakto?rer som anva?nder sig av a?terfo?rsa?ljare pa? den svenska marknaden.I denna studie visar fo?rfattarna att a?terfo?rsa?ljarnas uppfattning av kommunikation, extern som intern, kunskap, ka?nsla och identifieringsgrad till varuma?rket samt miljo?attityder har en inverkan pa? fo?rsa?ljarnas upplevda fo?rma?ga att pa?verka kunden samt specifik fo?rsa?ljning.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på några iranska flyktingars tankar kring hur deras identitet har påverkats av migrationsprocessen. De frågeställningar vi haft som fått genomsyra hela arbetet är: Hur har migrationsprocessen påverkat flyktingens identitet? Hur identifierar sig flyktingen idag? Vilka personer, grupper och sammanhang är viktiga för flyktingen? Vilken betydelse har dessa för formandet av identiteten?Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, och vi har genomfört tre intervjuer med män och en med en kvinna. Alla fyra informanter flydde till Sverige för drygt 20 år sen, då de var strax under, eller strax över tonåren. Vi har arbetat utifrån abduktiv metod, det vill säga att vi har varvat teori med empiri.

Hösten 2011 utsattes vårdföretaget Carema för ett mediedrev, där det på några av företagets enheter, främst på Koppargården, uppmärksammades stora brister i vården. Med utgångspunkt i konceptet employer brand, samt med hjälp av teorierna om psykologiskt kontrakt och Social identitetsteori, tittar denna studie på personal på två andra Caremaenheter med syftet att undersöka hur dessa anställda upplevt mediedrevet samt varför de har påverkats på det sätt som de gjort. Tio anställda intervjuades, svaren analyserades med en kombination av induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatet visade att mediedrevet upplevdes som jobbigt men i varierande grad. Många upplevde att deras arbete blev ifrågasatt, att drevet gjorde dem misstänksamma mot nya yrkesrelaterade kontakter och att de blev oroade över företagets framtid.

Uppsatsens syfte är att få inblick i livet som svensk fotbollshuligan. Jag vill få en förståelse för vilka det är som slåss och orsakerna till att de väljer detta liv. Jag har utgått från följande frågeställningar:?Vad gör att en person väljer att bli fotbollshuligan?Hur ser huliganen på sig själv?Handlar det enbart om fotboll eller tillkommer det också något annat?Metod och material :Jag använder mig av en kvalitativ metod där jag lyfter fram mina respondenters individuella upplevelser. Jag har ett fenomenologiskt förhållningssätt vilket innebär att jag försöker ge en direktbeskrivning av individernas värld utifrån deras perspektiv.

The aim of this thesis is to examine the theoretical developments on social entrepreneurship. Our purpose is to create a better understanding of the phenomenon leading to new insights. We have categorized the knowledge of the concept into social economy, social ownership, social innovation and social missions. Drawing from our theoretical review we have chosen four empirical illustrations, Grameen Bank, Wikipedia, Basta Arbetskooperativ, Jörn Hälsogemenskap, and we have shown how these fit into the general description of the social entrepreneur. With help of our illustrations we show that it is complicated to pin point the core of social entrepreneurship as they each have separate structures, innovations, social missions and operate close to different sectors.

Samtida humanitära kriser och väpnade konflikter har blivit alltmer komplexa till sin art, med nya krav om multifunktionella och samordnade insatser. När humanitära och militära aktörer samexisterar i områden med överlappande intressesfärer uppstår ett problem. De humanitära aktörernas verklighetsuppfattning skiljer sig i förhållande till de militära aktörernas, vilket inverkar negativt på humanitär-militär samverkan. Tidigare förklaringsmodeller visar att avhållsamheten från de humanitära aktörerna att samverka med militären till stor del grundas på hårda faktorer som bl.a. ängslan för den humanitära personalens säkerhet.Med stöd av socialkonstruktionism och Social identitetsteori har författaren undersökt mjuka faktorer, vilka kan visa på andra förklaringsmodeller till samarbetssvårigheterna.

The purpose of this essay was to investigate affecting factors concerning social workers in social services assessments with cases of abuse. We wanted to see if social workers in social services tend to make different assessments of the need of substance abusers care. Our survey was carried out as a vignettesurvey with complementary interviews as means to deepen the outcome results.Our survey showed that the included social workers in social services in some senses make different assessments when it comes to choice of effort put in for the client. We shed light on different factors and circumstances, which could bear meaning for the social workers in social services assessments. Examples of factors were the social workers in social services age, gender, working experience and attitude towards substance abusers..

Vad som framkallar arbetstillfredsställelse inom organisationer är ett omtalat och välutforskat ämne. För att en anställd ska kunna känna sig tillfredsställd på sin arbetsplats samt med sitt arbete finns det många faktorer som kan påverka. Vi har valt att genomföra denna undersökning för att uppmärksamma betydelsen av sammanhållning och trivsel mellan kollegor. Det är viktigt att fokusera på människan i organisationen och dennes behov för att skapa arbetstillfredsställelse. Vi ville undersöka vilken påverkan faktorer som identifikation och gemenskap med arbetskamrater har på anställdas arbetstillfredsställelse.