Bakgrund Studien tar sin utgångspunkt i samhället Dalsjöfors och Idrottsföreningen Dalsjöfors GoIF. Syfte Denna studie fokuserar på tioåriga flickor och deras upplevelse av identitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur unga flickors identitet formas och influeras genom möte och relationer till boendeorten, fritidsaktiviteten och media. Övergripandefrågeställning Hur skapar unga flickor sin identitet? Metod Undersökningen är kvalitativ i sin karaktär och genomfördes med hjälp av metodtriangulering. De metoder som använts är observationer, en fokusgrupp med åtta flickor i tioårsåldern, samt intervjuer med fyra av flickornas föräldrar.

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas på vårdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer på vårdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primärvården. Med utgångspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primärvårdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till gränsfrågor. Slutsatsen är att psykologens yrkesroll på vårdcentralen befinner sig i jurisdiktionens gränsområde och innebär ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spänningsfältet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna.

Studien undersöker innebörder av den muslimska slöjan med utgångspunkt i slöjbärares egna förhållningssätt till plagget. Semistrukturerade intervjuer med sju svenska slöjbärande kvinnor bearbetades med hjälp av tematisk analys och analyserades med Social identitetsteori som teoretisk referensram. De teman som framkom var: att ge uttryck för sin tro och sin identitet, att bestämma över sin egen kropp, att tillhöra och att vara utanför, samt att representera islam. Utifrån Social identitetsteori kunde slöjan ses som ett medel för att konsolidera den egna identiteten, som en symbol för stolthet och uppror, samt som ett tecken på social tillhörighet. Resultaten relateras till tidigare studier samt diskuteras i förhållande till den dominerande bilden av slöjan i Väst..

Den här studien av en grupp ungdomar med utländsk bakgrund försöker skapa förståelse för, och beskriva, deras identiteter, och tankar om vardagen i Sverige. Huvudfrågorna är: Hur definierar de kultur och identitet? Vad har de för tankar om identitet? Hur klarar de av situationen i den nya kulturella miljön? Studie bygger på öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform med sju unga manliga och kvinnliga invandrare, två män och fem kvinnor. Deras berättelser växlade mellan de för dem välkända vanorna och de nya som de möter här. Denna lärandeprocess upplevdes svår att hantera och acceptera, men de har inte några andra val då de vill känna sig inkluderade i den nya kontexten.

A b s t r a c tI Sverige bor många barn med utländsk bakgrund. Många av dessa barn är flerspråkiga eftersom de talar svenska, ett hemspråk och oftast även engelska. Syftet med uppsatsen var att undersöka om tvåspråkighet påverkar självkänsla och identitet hos barn. Uppsatsen innehåller en litteraturstudie om begreppen tvåspråkighet, självkänsla och identitet samt en kvalitativ intervjuundersökning där tretton barn i årskurs sex berättade om sina upplevelser angående dessa begrepp. Resultaten visade inget tydligt mönster mellan tvåspråkighet å ena sidan och självkänsla och identitet å andra sidan.

Inledning: Vilken position en revisor innehar kan bero på ett flertal faktorer. Bland annat styrs revisorns position av revisionsbyråns krav och demografi. Revisorns identitet är också något som kan påverkas av en rad olika faktorer, vilka skapar incitament för att revisorn identifierar sig med revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen. Då det även har visat sig att relationer inom revisionsbyrån, klientföretaget eller professionen kan påverka revisorns position, är det då möjligt att det finns en samvariation mellan revisorns identitet och position? Problemformulering: Vilka faktorer påverkar revisorns position och identitet? Hur samvarierar revisorns identitet och uppnådda position? Syfte Syftet med denna uppsats är att förklara vilka faktorer som påverkar revisorns position och dess identitet samt hur revisorns identitet och position samvarierar.

Uppsatsens vill belysa assyriska ungdomars identitetsskapande och hur detta utförs med två olika kultursystem, och dessutom visas skillnader mellan könsrollerna. Urvalet avgränsas till svenskfödda assyriska ungdomar i 18 - 25 årsåldern. Dessa har oftast levt med en kollektivistisk kultur och en individualistisk kultur redan i primär socialisation. Tidigare forskning som har relevans för uppsatsen presenteras och handlar om assyriska ungdomars livssituation, assyriska genusroller och invandrarungdomar i Sverige. Teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är symbolisk interaktionism, med teorier runt socialisationsprocessen, Social identitet samt etnisk minoritet i kulturmöte.

Abstrakt Dahlgren, O (2009). Ungdomars identitet genom chatspråk (The Identity of Youth through the Language of Chat) Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet beskriver identitetssökandeprocessen bland ungdomar och på vilket sätt chatspråk formar dagens ungdomars identitet. Syftet med examensarbetet är att beskriva ungdomsperioden och ge en syn på hur chatt formar den nutida ungdomens identitet. Dessutom syftar arbetet till att bidra till föräldrars och vuxnas medvetenhet om en sådan ungdoms livssituation för att de skall kunna ha förståelse för ungdomarna, acceptera deras beteende och språk och vara ett stöd. Arbetet har utgått ifrån följande frågor: Vad kan en identitetssökandeprocess bland ungdomar innebära? På vilket sätt kan chatt och chatspråk forma ungdomars identitet? De metoder som använts för att få svar på frågeställningarna har varit att intervjua ungdomar om chatt och chatspråk och att göra en undersökning av utdragen ur chatt av de intervjuade ungdomarna.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger på förskolan har om modersmålets betydelse och dess konsekvenser för flerspråkiga barns självförtroende och identitet. Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka är förskolpedagogernas tankar om användning av modersmålet? Vad tänker förskolpedagogerna om flerspråkiga barns självförtroende och identitet? På vilka sätt anser sig pedagogerna stödja modersmålet?.

För att på ett bra sätt kunna marknadsföra och sälja en produkt är det viktigt att ha ett attraktivt ansikte utåt. En stor del av en produkts identitet finns i dess logotyp och grafiska profil. För att skapa en effektiv identitet gäller det att använda färger och former på ett sådant sätt att rätt sorts känslomässiga budskap förmedlas. Syftet med examensarbetet är att få grundläggande kunskap inom grafisk design för att kunna undersöka och ta fram en visuell identitet. Uppdragsgivaren är ett företag under uppstart som betår av fyra studenter som har tagit fram produkten Sockmate.

Syftet med min studie är att beskriva och förstå ungdomars perspektiv på skolk i relation till skolan som social kontext. Under hösten 2008 har Sveriges utbildningsminister ett förslag till att stoppa skolket då man anser att den svenska skolan är i kris på grund av skolk och sena ankomster. Enligt tidigare forskning kan skolk kopplas till riskbeteenden som droganvändning och brottslighet. Utgångspunkten i denna studie är att skolan är mer än en plats där läroplaner bedrivs, det är också en plats för ungdomarnas socialisationsprocesser. I studien har jag undersökt hur ungdomar ser på skolk och om skolan som social interaktionsarena har någon betydelse för deras beteenden.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur värdighet skapas i det sociala samspelet mellan människor. Genom intervjuer med hemtjänstpersonal från Ersta diakonis hemtjänst och med äldre som får hjälp av hemtjänsten i sitt hem har jag undersökt hur mötet mellan personalen och vårdtagarna ser ut. Värdighet är ett svårdefinierat begrepp som kopplas samman med bland annat självbild, identitet, självbestämmande och personlig integritet. Intervjuerna visar hur värdigheten kommer till uttryck i mötet mellan hemtjänstpersonal och vårdtagare, men också i vilka situationer värdigheten kan upplevas som hotad, till exempel då integriteten eller självbestämmandet tillfälligt måste stå tillbaka. Genom sociolog Erving Goffmans teorier om dramaturgisk interaktionism beskriver uppsatsen hur värdighet skapas i mötet mellan Ersta hemtjänsts personal och vårdtagare, genom att två personer tillsammans skapar en social situation och definition av varandra som individer med identitet och värdighet..

En fallstudie gjord med två mansdominerade organisationer där kvinnors identifiering på dessa undersökd. Resultatet påvisar att kvinnor mycket väl kan identifiera sig med organisationenen, men att det finns fler hinder för kvinnor än män, för att känna sig som en del av organisationen. Detta gör att det bildas ett ojämnt förhållande mellan kvinnor och män i organisationerna vertikalt. Männen klättrar uppåt medan kvinnorna stannar längre ner. Detta beror inte till största delen på organisationerna, utan på samhällets sociala normer och värderingar om kvinnligt och manligt..