Enligt Konventionen om barnets rättigheter och Läroplanen för förskolan har barn rätt att göra sina röster hörda och bli lyssnade till. Hur detta ser ut i praktiken och vad som krävs av den vuxne för att samtal med barn ska fungera ömsesidigt är vad denna studie försöker inringa. Utifrån samtal och deltagande observationer under tio dagar av två femåriga pojkar och två femåriga flickor vid en förskola har fyra ögonblicksbilder, kallade livsberättelser, tolkats fram. Syftet är att undersöka hur barnen gestaltar sin livsberättelse i samtal och samspel och vad som framstår som viktigt i deras liv vid undersökningstillfället.Studien utgår från hermeneutisk tolkningslära, narrativ teori och ett relationellt psykologiskt perspektiv. En problematisering ges av begreppet barnperspektiv, vilket är centralt för förståelsen av barns livsvärld.

En måltid har flera dimensioner. Förutom matens näringsmässiga funktion uppfyller den även ett psykologiskt och socialt behov. Det kan handla om belöning, kärlek eller uppfostran. Maten kan också bekräfta den relation och gemenskap människor har till varandra. Måltiden kan se olika ut beroende på exempelvis kön, klass och kultur.

För att äldre personer ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter och känna gemenskap med andra krävs att de kan transportera sig. Det är viktigt för att bibehålla god hälsa och uppleva livskvalitet. Många äldre har svårighet att transportera sig med vanliga bussar på grund av funktionsnedsättningar som kommer med stigande ålder. Syftet med denna studie var att beskriva vad En buss för alla har för betydelse för äldres delaktighet i samhället. Studiens design var kvalitativ, en målinriktad sampling gjordes och undersökningsgruppen valdes ut från förutbestämda kriterier.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsättningar som bor på gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för Social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker också hur de boende på gruppbostäder hanterar de hindren de upplever. Studien består av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av närvaron av de andra grannarna, allt från att se dem som vänner till att inte lägga någon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet är personalen kan fungera både som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror på hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gäller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att få tillgång till emotionellt stöd.

I uppsatsen prövas om medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ?fem arenor? från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej..

Stadsodling kan fungera som mötesplatser i staden för att främja en social samvaro och en socialt hållbar utveckling. Syftet med examensarbetet var att studera hur detta kan se ut på olika stadsodlingar i Göteborg, och hur deltagarna själva upplever odlingen som mötesplats och hur en gemenskap kan se ut. Bakgrunden för examensarbetet ligger i ett personligt intresse av odling i staden och hur människan tar sin stad i anspråk. Vad gör människan i sin stad? Intervjuer har genomförts med deltagare från sex olika stadsodlingar, på olika platser i Göteborg.

SammanfattningSyftet med vår studie var att undersöka vilket stöd personer med funktionsnedsättningen Aspergers syndrom själva uppgav att de behövde samt deras egna upplevelser av delaktighet på arbetsmarknaden. I studien har vi gjort nio kvalitativa intervjuer med personer som har Aspergers syndrom. Frågeställningarna har avsett att beskriva deras egen syn på arbete och stöd i samband med detta samt svårigheter de upplevt. Flera uppgav att de har saknat ett naturligt stöd på arbetsplatserna som kunde hjälpa dem att strukturera och begränsa arbetsuppgifterna. Vi har i analysen använt teorin om supported employment.

ABSTRACT  I den här uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ?Färjans? sista säsong. Syftet var att visa hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta.

The purpose of this paper is to examine how propaganda has been used by two dictatorships, namely Nazi Germany and the Soviet Union under the leadership of Josef Stalin. By examining a number of propaganda posters and paintings, we aim to find similarities as well as differences in how the two nations attempted to create imagined communities amongst their people. While conducting this examination of the propaganda material, we have acquired and used some of the ideas of Benedict Anderson, who has coined a concept that he calls ?Imagined Communities?. In conclusion, it is established that the most obvious similarity is that both leaders are heavily included in their propaganda material, both pictured and mentioned in text.

Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja Social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Tidigare forskning visar pa? arbetets betydelse fo?r ma?nniskan och att arbetslo?shet riskerar att bidra till utanfo?rskap, ha?lsofo?ra?ndringar etc. Syftet med denna uppsats a?r att se pa? varslades personers tillvaro. Hur fo?ra?ndras den sociala gemenskapen och skapas det otrygghet vid varsel? Hur pra?glas informanternas framtidssyn av varslen? Va?rt teoretiska ramverk som anva?nds i denna uppsats a?r stigma/normer, gemainschaft/gesellschaft, deprivationsteori samt identitetsskapandet.Genom sex semistrukturerade djupintervjuer har underso?kningen genererat teman som utanfo?rskap, arbetets betydelse samt va?gen tillbaka och framtiden.

Det är viktigt med insikt och ökad kunskap om den äldre individens behov och individuella upplevelser för att kunna bemöta individen och utforma vården efter dennes egna villkor. Denna kunskap är viktig att ha med sig som socionom, då ens yrkesroll kan komma att beröra äldre individer som målgrupp. Denna studie har genomförts i USA (Florida) med syfte att undersöka vad livskvalitet innebär för äldre människor på över 65 år, och vilka vardagliga situationer de kopplar livskvalitet till. I denna studie är livskvalitet beskrivet utifrån respondenternas egna personliga upplevelser av begreppet och dess innebörd. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer mellan åldrarna 71-94.

By analysing Still the water (2014), Radiance (2017) and True Mothers (2020) by Naomi Kawase this essay will look at her work to see how she portrays the experience of being a woman in relation to her community. Looking into her way of using the camera by applying the theory of haptic visuality allows the spectator to identify themselves in a bodily relationship with the image. By using the camera to closely frame objects of importance for the characters, Kawase leads the spectator to understand the world of the film and enables a more profound understanding of their experience. For the community to be of importance for the women it must be founded in the feeling of security and a confirmation of their feelings. Once secure, the women can express themselves and by that, feminist politics..

The aim of this thesis is to examine the theoretical developments on social entrepreneurship. Our purpose is to create a better understanding of the phenomenon leading to new insights. We have categorized the knowledge of the concept into social economy, social ownership, social innovation and social missions. Drawing from our theoretical review we have chosen four empirical illustrations, Grameen Bank, Wikipedia, Basta Arbetskooperativ, Jörn Hälsogemenskap, and we have shown how these fit into the general description of the social entrepreneur. With help of our illustrations we show that it is complicated to pin point the core of social entrepreneurship as they each have separate structures, innovations, social missions and operate close to different sectors.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur människor i en svensk storstad påverkas av exponering för miljöhot och en ökad medvetenhet om hur ett miljömässigt och hållbart liv kan uppnås. Jag har med stöd i Anthony Giddens, Ulrich Becks och Alberto Meluccis teorier, genom intervjuer och observationer hämtat exempel från aktuella alternativa storstadspraktiker som odling och byggemenskap. Dessa utgör nya sätt för storstadsmänniskor att utforma sin omgivande fysiska och sociala miljö och organisera sitt boende. Studien visar att människor som ägnar sig åt detta har en längtan efter småskalighet, leva mer i det lokala och fylla det med en djupare mening. Bakom initiativen finns även en önskan om närhet till naturen, kollektiv gemenskap, att finnas i ett sammanhang, som tidvis ges en andlig eller metafysisk innerbörd till dess utövare. De människor som ägnar sig åt dessa alternativa praktiker kan eventuellt anses utgöra en social rörelse. Dessa alternativa uttryck och praktiker har också potential att i framtiden bli en integrerad del av samhällets utformning. .