Syftet med den befintliga studien var att undersöka mindfulness och dess koppling till idrottsprestation genom att undersöka sambanden mellan dispositionell mindfulness, påverkansmekanismer (klarsynthet, ältande och negativ emotionsreglering), psykologiska färdigheter (motivation, coping, emotionell kontroll och motoriska färdigheter) och prestation med utgångspunkt från Birrer, Morgan och Röthlin?s (2012) modell. Som underlag för studienanvändes en enkät som sammanlagt 242 idrottare besvarade. Medelåldern var 18,42 år (SD=0,26) varav 69 kvinnor och 172 män. Korrelationsanalyser och regressionsanalyser visade att det fanns signifikanta samband mellan dispositionell mindfulness,  påverkansmekanismer och psykologiska färdigheter.

Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL.

Forskning visar att människor huvudsakligen återger starkt emotionellt laddade händelser väl. Information och detaljer runt omkring händelsen har dock visat sig vara betydligt svårare att rapportera, jämfört med centrala detaljer som är kritiska för den känslomässiga upplevelsen. Syftet med föreliggande studie var att undersöka effekter av emotionell arousal beträffande minne för central respektive perifer detaljinformation. Hypotesen var att negativt känsloladdad information påverkar minnet positivt beträffande centrala detaljer, men negativt för perifera detaljer. Två experiment utfördes, där kontrollgruppen i båda experimenten förevisades 15 neutrala färgbilder föreställande vardagliga situationer.

Syftet med föreliggande studie är att testa om det finns en skillnadmellan säkerhet och korrekthet vid observation av en emotionell ochen neutral händelse. Ett annat syfte var att se om säkerhetenpåverkades positivt av bra minnesprestation. Ett experiment utfördesmed ett urval på 43 studenter där undersökningsdeltagarna fick se ettfilmklipp med antingen emotionellt eller neutralt innehåll, därefterintervjuades de angående innehållet i filmklippet och slutligen ombadsde att skatta säkerheten av varje påstående. Resultaten visade attsäkerheten vid korrekta svar var signifikant högre än vid felaktigasvar. Skillnad i säkerhet mellan emotionell och neutral observation varicke-signifikant och kunde antas bero på ett otillräckligt emotionelltinnehåll i filmklippet, eller den trygga experimentmiljön.

Syftet med uppsatsen var att utarbeta och prova EAS-T (Emotional Availability Scales ? Therapy), en manual för att mäta emotionell tillgänglighet mellan terapeut och patient i en psykoterapi. Arbetet ingår som en del i projektet LURIPP (Linköping University Relational and Interpersonal Psychotherapy Project).Våra frågeställningar var:* Kan man mäta den emotionella tillgängligheten i en psykoterapi med EAS-T?* Finns det någon korrelation mellan EAS-T och patientskattade processmått? För att svara på frågorna har vi arbetat med att modifiera EAS (Emotional Availability Scales), ett instrument som används för att mäta kvalitén på relationen mellan förälder och barn, så att den ska passa terapeut-patient-relationen. Vi har skattat videoinspelade sessioner av IPT-terapier (interpersonell psykoterapi) med hjälp av detta instrument.

Syftet med denna studie var att undersöka om man med en emotionell intervention jämfört med en kognitiv intervention vid intervju når mer personliga och privata skikt hos personen och får fler konkreta berättelser om självupplevda episoder. En annan fråga som undersöktes var om ett relationellt förhållningssätt jämfört med ett neutralt ökar personens benägenhet att berätta om privata förhållanden.Två hypoteser formulerades;1: Den emotionella interventionen väcker upp fler konkreta minnen av självupplevda episoder än en kognitiv intervention gör.2: Det relationella förhållningssättet ökar personens benägenhet att berätta om privata förhållanden.Ett experiment utfördes med sexton personer, åtta män och åtta kvinnor. Var och en intervjuades under fyra olika betingelser utifrån fyra olika men likvärdiga teman växelvis av två intervjuare, en man och en kvinna. Betingelserna var; Emotinell/Neutral, Emotionell/Relationell, Kognitiv/Neutral och Kognitiv/Relationell.Resultatet bekräftar Hypotes 1 med stark signifikans(0,01).Hypotes 2 bekräfats inte av resultatet.Av detta kan man dra slutsatsen att studien förefaller visa att emotionella interventioner jämfört med kognitiva interventioner hos intervjupersoner väcker upp flera minnen av självupplevda konkreta episoder ur sitt eget liv relaterade till det tema som intervjuerna gäller. En annan slutsats är att studien inte bekräftar antagandet att ett relationellt förhållningssätt jämfört med ett neutralt förhållningssätt ökar personens benägenhet att berätta om privata förhållanden..

Huvudsyfte med studien var att se om det finns någon skillnad mellan könen avseende stress och copingstrategier. Även samband mellan coping och upplevd stress undersöktes. Försökspersonerna utgjordes av 13 män och 28 kvinnor. Den metod som använts för undersökningen var kvantitativ då syftet var att jämföra svaren inom urvalsgruppen med varandra. Dataanalys gjordes med t-test för oberoende grupper och med partiellkorrelation.

Undersökningen gäller huruvida ämnesbunden gymnasieundervisning i värdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehålla samt förväntningar på utfallet. Ett begränsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrågades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas då skollagen kräver betygsättning som emellertid skulle få alltför vittgående konsekvenser, men bekräftar ändå behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrädare ansåg att samarbetsförmåga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir därmed också en av många egenskaper en sådan undervisning skulle omfatta..

Sjuksköterskor idag har inte förutsättningar till att möta patienter i livets slutskede, eftersom de oftast inte har bearbetat rädslan för sin egen död, och accepterat den som en del av livet. Döden väcker starka känslor, därför är det viktigt att lära sig hantera dessa, för att kunna tillfredsställa patienters psykologiska behov. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor förhåller sig och hanterar mötet med patienter i livets slutskede. Litteraturstudien är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där tre huvudteman valdes ut och redovisades i förhållande till syftet; accepterandet av döden, användandet av copingstrategier samt emotionell distans. Resultatet visar att sjuksköterskan bör hantera känslor och accepterandet av sin egen död för att inte skrämmas av döden, copingstrategier är någonting som används och utvecklas med sjuksköterskans erfarenhet samt att sjuksköterskor ofta väljer att distansera sig emotionellt vid mötet med patienter i livets slutskede för att undvika emotionell stress..

I och med marknadsglobaliseringen har antalet verksamma aktörer på den svenska marknaden mångdubblats genom åren och konkurrensen mellan dem blir allt hårdare. Konsumenterna har i sin tur blivit allt mer medvetna och söker idag andra värden som känslor och upplevelser. Därigenom har det blivit viktigt för varumärken att hitta nya sätt att differentiera sig på. Dagens varumärken kan därför övergå till att vara mer emotionellt laddade för att på bättre sätt nå ut till konsumenter och etablera starka band och varaktig varumärkeslojalitet.För att konsumenterna på ett emotionellt plan ska lyckas särskilja ett varumärke från ett annat måste någon form av emotionell kommunikation ske. Då traditionell marknadsföring inte är inriktad på den emotionella kommunikationen krävs ett komplement till denna.

Denna uppsats har som syfte att synliggöra hur värdegrundsarbetet påverkas av schemalagd livskunskap. Vi har även valt att studera huruvida arbetsmetoden SET, social och emotionell träning, kan likställas med ämnet livskunskap. Detta har vi gjort genom att använda en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat nio pedagoger verksamma på sex olika skolor i en kommun där SET är schemalagt minst en lektionstimme i veckan. Vi har i vår studie kommit fram till att värdegrundsarbetet i största möjliga mån påverkar värdegrundsarbetet positivt då detta är en väg att hjälpa eleverna i deras begreppsförståelse och samhörighet.

I dagens samhälle riktas fokus på individens välbefinnande och olika metoder för att uppnå detta såväl privat som inom yrkeslivet. Emotionell intelligens (EI) har genom tidigare forskningsresultat visat sig ha ett positivt samband med livstillfredställelse, vilket är en komponent i individens subjektiva välbefinnande (SWB). Denna studie syftade till att utforska relationen mellan EI och livstillfredställelse med hänsyn till demografiska bakgrundsvariabler som ålder, kön, etnicitet, studietid och civilstånd. Deltagare var 101 högskolestudenter inom vårdande, pedagogiska, sociologiska och psykologiska studieinriktningar. Deltagarna besvarade självskattningsskalor utifrån instrument om EI (TMMS) och livstillfredställelse (SWLS).

Purpose of the study was to illustrate how emotional competence can be important for leadership and to explore the possibility of improving emotion perception ability after training. Participants in this study were 40 managers, divided into control and experimental group, within public administration. The participants implemented a data-based emotion perception test, which were done twice at every occasion, with intervention consisting of information or education between test- and retest. The result showed a clear improvement after intervention, in which no difference was found between control and experimental group, which has been discussed on the basis of the likelihood of a training effect occurred between test-retest. Conclusions about emotional competence or leadership ability could not be drawn from the results of the emotion perception test.

Denna uppsats är en kvantitativ enkätstudie, bestående av 77 enkätsvar. Undersökningens syfte är att undersöka skillnader i fyra personlighetsfaktorer ? emotionell stabilitet, dominans, vaksamhet och regelmedvetenhet ? mellan representanter från ordningsmakt, psykologistuderande och en kontrollgrupp med slumpmässigt urval. Studien utgick ifrån tre hypoteser: 1. Representanterna från ordningsmakt är mer vaksamma, dominanta, emotionellt stabila och regelmedvetna än kontrollgruppen.

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjänstesektorn och då bankbranschen ser på ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Vi har utfört åtta stycken intervjuer, med ledare på fyra olika banker. Vidare har vi använts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Teori: Teorin utgår ifrån Emotionellt Ledarskap.