Denna uppsats handlar om den svenska Försvarsmaktens jämställdhetsmål som har satts upp för att främja jämställdheten och på sikt få in fler kvinnor i organisationen. Mer specifikt handlar uppsatsen om hur kvinnorna inom Försvarsmakten anser att dessa jämställdhetsmål efterlevs. Uppsatsen baserar sig på intervjuer med tre kvinnliga yrkesofficerare som får ge sin syn på livet i och runt det militära samt på försvarets jämställdhetsarbete och hur det påverkar dem. Resultaten jag kommer fram till i denna uppsats är att Försvarsmakten för dessa tre kvinnor är en bra arbetsplats för dem, oavsett deras individuella livssituationer, men att det fortfarande finns en hel del att jobba på vad gäller jämställdhetsmålen..

Uppsatsen handlar om Malmö konstmuseums fasta utställning "Från 1500 till Nu" och hur besökaren förhåller sig till utställningen ur ett makt-, genus- och identitetsperspektiv. Uppsatsen är inriktad på museibesökare som fungerar som informanter. Upplevelsen på museet, historia och kulturarv, identitet, äkthet och sanning, kvinnors plats i utställningen är några av de punkter som tas upp. Uppsatsen undersöker hur informanterna relaterar till utställningen, vad de vill att museet ska erbjuda dem och hur besökarna använder det de tagit del av på museet..

Syftet med arbetet har varit att undersöka varför en så udda teknik som skånsk knyppling fortfarande utövas. Efter en historisk tillbakablick har en rad intervjuer gett svar på vilka som idag knypplar, vilken åldersgrupp det är, varför man börjar knyppla, varför man fortsätter och vilken tillfredsställelse knypplingen ger. Förutsättningar som behandlas är knypplingens status, dess nätverk samt Hemslöjdens och museernas betydelse.En viktig del behandlar hur lärandet går till när denna kunskap överförs. Det gäller både den tysta kunskap som sitter i kroppen men också det logiska tänkande som krävs för att förstå hur en spets är uppbyggd. Utövare har upptäckt att tekniken ställer höga krav på både kroppen och intellektet..

In this essay the purpose is to show my readers some of the emotions that professional helpers may experience in their daily work. The result is based on interviews with two helpers who works with people that have a variety of problems. Problems that these helpers are facing can for instance be alcoholism/drug abuse/homelessness/psychic illness or a combination of some of these problems. The questions I´m seeking to answer is; How does these helpers look at their own role and the relationship to their clients, and how do they feel about the group of people they are working with? I will also display some experiences regarding the influence from the society and it´s responsibility towards these people.

Uppsatsen handlar om hur Hammarby IF:s fotbollssupporterkultur gestaltar sig. Jag har intervjuat åtta supportrar från olika delar av Sverige. Utifrån deras erfarenheter har jag undersökt fem olika teman som beskriver olika delar av deras supporterskap. Uppsatsen handlar i grunden om hur grupptillhörigheten ser ut och uppfattas av supportrarna. De olika temana behandlar; supportens roll, klubbens betydelse för supporten, symboler, klubbens historia, gemenskap, lojalitet, status och medias roll för supporten.

Människor i dagens samhälle flyttar och reser mycket till olika platser och länder. Man växte upp i en stad och sedan flyttade man till en annan för att till exempel gå i skolan eller arbeta. Under tiden träffar man andra människor från andra städer eller länder. Alla har olika erfarenheter och bakgrund med olika traditioner. Etnicitet är någonting som uppstår när man träffar människor som är olik en själv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Andamanöarnas ursprungsfolk, både som samhälle och som människor, innehar en unik särställning på grund av sin fysiska isolering och konservativa hållning. De representerar inte vår urhistoria, men mycket pekar på att de representerar sin egen ? och det till en grad som i så fall saknar motstycke i världen idag.Genom en tvärvetenskaplig presentation; historiskt, socialt, lingvistiskt, geografiskt och genetiskt, försöker jag visa att det faktiskt är möjligt att de kan ha levt utan reell inblandning sedan de kom till öarna för uppskattningsvis 45000 år sedan - vilket i så fall skulle betyda att de är de sista av de första moderna människorna som vandrade ut från Afrika för cirka 100 000 år sedan..

Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer med tre medelålders kvinnor, ta del av deras upplevelser av Adventsmarknaden och friluftsmuséets Lilla Julmarknad i Gamla Linköping. Genom intervjuer och deltagande observation vid marknaderna undersöker jag på vilket sätt informanterna besöker en marknad och hur deras syn på shopping och service styr deras besök. Uppsatsen belyser hur de shoppar när de besöker en marknad, hur de ser på service och hur detta påverkar deras upplevelse. Slutsatsen av denna studie är kortfattat att de besöker marknaden, och shoppar på tre skilda sätt. De definierar och uppskattar service på olika sätt och handlar olika typer av varor.

This essay focuses on the relationship between Islam, secularism, girls and sexuality. These categories problematize gender and how it affects identity processes of young women with a Muslim background. Sexuality is especially emphasized. The Muslim background is placed in contrast to the prescribed norms and ideals of the Swedish society/context concerning gender, sexuality and identity and this essay analyses how young women create gender and identity and which possibilities and strategies they have and use to negotiate about space in the relationship to other people. A girls? relationship to her own and others? sexuality is precisely what makes her a girl, but more importantly, also to which kind of girl.

Museums are a part of the cultural sector that over the last couple of years had to compete with the steadily growing consumption of spectacles. New techniques to attract and amaze the visitors have evolved. Living History Museums has developed a method to simulate past times by building up an environment with reconstructions. History is a non-definite science, there will never be an exact answer to how it really was, for example during the Middle Ages.This essay deals with the difference between reconstructions and authentic artefacts and how they build up an illusion of the past. In what sense does it matter if the artefacts are genuine or not? How do these museums deal with anachronistic phenomena from today's modern world in the historic environment? Additionally I discuss whether or not these reconstructions - of environment, buildings and personal characters - have any influence on the historic narrative given by the museum.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Denna studie är grundad i intervjuer som ägde rum på en reklambyrå. Studiens syfte är att utforska innebörden av 'kreativitet' i reklamvärlden. I intervjuerna betonade informanterna i synnerhet vikten av att reklam kommunicerar genom känslor och emotioner. I denna uppsats ges en närmare inblick i vad informanterna anser att känslor och emotioner har för innebörd för reklamskapande.Detta görs genom att tillämpa fenomenologisk teori. Den fenomenologiska analysen förser oss med en djupare och mer vidsträckt förståelse för den intuitiva kunskap informanterna förmedlar.

Den här studien tar fasta på kontexten och betydelsen av 2008 års svenska vårdstrejk och utreder dess motivationer. Studien utgår från tre kvinnliga sjuksköterskor, som alla deltog aktivt i strejken..