Världsmarknaden för läkemedel växer stadigt då världens befolkning blir allt äldre och allt fler människor världen över har råd med läkemedel. Men företagen i branschen står inför en rad utmaningar med bland annat ökad konkurrens, ökad prispress, samt minskande produktivitet inom FoU (forskning och utveckling). Allt färre nya läkemedel når marknadslansering samtidigt som FoU-kostnaden för varje nytt läkemedel ökar. Den kliniska fasen (då läkemedlet testas på människor) utgör en stor del av kostnadsökningen. Antalet kliniska prövningar i Indien och Kina ökar kraftigt.

Idag implementeras övervakningstjänster allt mer i olika verksamheter, särskilt inom transportbranschen. Implementeringen av övervakningstjänster möjliggör en bättre säkerhet och effektivare arbetsgång i form av att man som företag kan se bränsleförbrukning, lastbilars position och planera rutter utifrån leveransplats. Vi ville få kunskap om hur man övervakar anställda inom andra branscher och hur de anställda reagerar på övervakningen och utförde därför en bakgrundsundersökning där vi läste olika fallstudier från bland annat hemtjänsten, försäljningsbranschen och grundskolan. Vår frågeställning blev var går gränsen för acceptabel övervakning? Vi besvarade den genom att utföra intervjuer i två omgångar med tio respektive sex chaufförer som körde för företag i Bohuslän samt via en bakgrundsundersökning.

Anställdas och organisationers förändringsvilja och förändringsbenägenhet blir viktiga förutsättningar för att klara av en allt mer internationaliserad och hårdnad konkurrens. Den snabba utvecklingen i affärsvärlden bidrar till att det ständigt sker stora förändringar genom sammanslagningar och uppköp. I den här magisteruppsatsen undersöker vi genom en kvalitativ metod effekterna av aktörernas samspel i samband med ett företagsförvärv. Studien utgår från följande frågeställning: Hur ser aktörernas samspel ut vid ett företagsförvärv och vilka är dess effekter? Studiens syfte är att analysera aktörernas samspel och effekterna av det undersökta fallets förändringsarbete, samt att utifrån det här utreda om det finns ett behov av att förändra implementeringsstrategin vid framtida förvärv.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka:Lean filosofins påverkan på Banken X administrativa processer. Samt huruvida Lean Kan vara ett verktyg/process för att förbättra de administrativa Processerna.   Dessutom är våra frågeställningar dessa:Hur påverkar Lean de administrativa processerna i Banken X?Kan administration bli Lean?Hur kan Banken X arbeta för att implementera Lean på det mest effektiva sättet? Metod: Denna studie har den kvalitativa metoden som ansats. Teorin för denna studie har hämtats från relevanta vetenskapliga teorier inom aktuellt ämne. Vidare genomfördes denna insamling av information i syfte för att underlätta förståelsen samt skapa en insikt i ämnet.

I den allt hårdare konkurrens som råder inom verkstadsindustrin är det viktigt att man redan i samband med produktutvecklingen skapar förutsättningar för att kunna tillverka en produkt av högsta kvalitet. Enligt Magnusson (2003) är det många nya produkter som inte klarar av att uppfylla kunders behov eller är krångliga eller dyra att tillverka. Sandvik Materials Technology stöter ibland på dessa problem. Ett stort förändringsarbete drivs inom hela SMT och det har nu nått fram till området produktförnyelse. Exakt hur det arbetet skall ske är idag inte fastställt.

I nuläget minskar befolkningen i en stor del av landets mindre kommuner, vilket har inneburit en ökad konkurrens mellan kommunerna när det gäller att attrahera nya invånare (Arena för Tillväxt 2006). I jakten på nya invånare har det under de senaste åren begreppet attraktivitet blivit populärt i marknadsföringen av den egna kommunen. Ofta blir det att man med attraktivhet menar vattennära boende, kulturhistorisk intressant miljö och närhet till starka arbetsregioner. Men många gånger glömmer man bort de förutsättningar som påverkar hur människor lever sina vardagsliv. Givetvis har begreppet attraktivitet olika innebörd för olika människor men jag anser att man måste vidga begreppet attraktivitet till att även innefatta frågor om hur det är att konkret leva på orten.

SammanfattningAtt investera i långfilmprojekt är riskfyllt. Därför är det mycket sällsynt att en långfilm i Sverige produceras utan ekonomiskt stöd från det Svenska Filminstitutet, SFI. Branschen har hamnat i en beroendeställning vilket gjort att makten koncentrerats hos Institutet. För att höja totala publiktillströmningen och filmkvalitén bestämde SFI år 2006 att öka storleken på stöden, men att detta skulle ske på bekostnad av ett mindre antal produktioner. Utvecklingen innebär att färre bolag i framtiden kommer ha en ekonomisk möjlighet att producera långfilm, att färre anställda behövs och att filmernas mångfald försämras - alla dessa är händelseförlopp som SFI en gång grundades för att motverka.

Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering.

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi ? är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utländska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utländska företag väljer att etablera sig i medlemsländer och därmed även i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen på den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gått från att endast omfatta inhemska aktörer till att även inkludera utländska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig på en främmande marknad måste det utländska företaget förstå kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnå en lyckad etablering.Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klädkedjan Vero Moda skulle nå framgång när de etablerade sig i Sverige?Syfte:  Syftet är att genom en fallstudie analysera och utvärdera kulturens påverkan på Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige.Metod:  Studien består endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen på Vero Moda.Resultat:  Eftersom Danmark har små kulturella skillnader jämfört med Sverige hade Vero Moda lätt att förstå den svenska kulturen och behövde därmed inte anpassa sig till svenska förutsättningar.

Examensarbete, handelsekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Kalmar, 2FE60E Företagsekonomi III Ledning och utveckling i handelsföretag, VT2011.Författare: David Brndusic, Eric Danielsson och Lucas LangåHandledare: Christine TidåsenDatum: 2011-05-30 Titel: Inköp är medicinen - En analys av hur konkurrenskraft skapas med hjälp av inköp på den svenska apoteksmarknaden  Bakgrund: Det svenska apoteksmonopolet avskaffades år 2009, sedan dess har flera kedjor etablerat sig på marknaden (Apoteket AB årsredovisning 2009). Delar av Apoteket AB såldes av till privata aktörer för att undvika en för stor marknadsandel, de är dock fortfarande marknadsledande. Marknaden präglas nu av fri konkurrens och det har därför blivit allt viktigare att skapa sig konkurrensfördelar för att få en starkare marknadsposition. Inköpet är direkt kopplat till företagens resultat, vilket påverkar hur mycket de har råd att investera för att bli mer konkurrenskraftiga (Gadde & Håkansson, 1998). Syfte: Syftet med uppsatsen är att på ett tydligt sätt skapa en förståelse för hur de professionella kedjorna på den svenska apoteksmarknaden arbetar med inköp för att skapa konkurrensfördelar. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie utförd på tre professionella kedjor på den svenska apoteksmarknaden. Alla kedjor har olika stora marknadsandelar, bakgrunder och därmed olika förutsättningar.

Statliga företag i Sverige agerar på en konkurrensutsatt marknad och har dessutom viktiga samhällsfunktioner. Statliga företag agerar idag på samma marknadsmässiga villkor som privata företag. Dagens globala företagsklimat har bidragit till ökad konkurrens, snabbare tillgänglighet till information och större rörlighet när det gäller förflyttning av varor och tjänster. Detta har gjort att företag också blir mer granskade än tidigare och att fler utomstående intressegrupper ställer krav på dem. Ett krav som ökat på senare år handlar om att företag ska ta ett större etiskt och socialt ansvar.

Målet för handikappolitiken i Sverige är att alla människor med funktionshinder i alla åldrar ska ha samma möjligheter som icke funktionshindrade människor att vara helt delaktiga i samhällslivet, vilket även omfattar arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att studera övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv. Ambitionen är även att lyfta fram hur elever inom särskolan ser på sin framtida arbetssituation samt belysa vilka hinder och möjligheter som finns för särskoleelever att få ett arbete. Kvalitativa intervjuer har gjorts med gymnasiesärskoleelever, lärare, studie- och yrkesvägledare, rektor, Arbetsförmedling, kommunens arbetsanpassare som arbetar inom Handikappomsorgen samt arbetsgivare. Resultatet av dessa intervjuer visar bland annat att flertalet av eleverna önskar ett ?vanligt? jobb, möjligtvis med en handledare som stöd.

Marknaden är i ständig utveckling och det uppstår mer och mer konkurrens, därför måste butiker skilja sig från andra butiker på marknaden. Detta kan de göra genom ett starkt varumärke som kunden föredrar framför andra. Det centrala i marknadskommunikationen är varumärket, detta skall kommuniceras på ett korrekt sätt till den definierade målgruppen för att det är dessa som reklamen riktas till.Vi vill således med denna uppsats belysa marknadskommunikationens betydelse i arbetet med att skapa ett starkt och attraktivt varumärke. Detta för att visa vikten av en bra marknadskommunikation som kan visa sig vara deras främsta tillgång, för att skapa ett starkare band med den nuvarande och tänkbara kunden.Den undersökning som vi har gjort byggdes på öppna individuella intervjuer med åtta butikschefer i fristående klädesbutiker. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur de olika butikerna arbetar med sin marknadskommunikation för att signalera sitt varumärke.

Handel över landsgränserna har en lång tradition. Med allt mer konkurrens på hemmamarknaden och en pågående globalisering har internationalisering av svenska modeföretag blivit ett vanligt fenomen. Det är inte bara de stora modekedjorna som är på frammarsch, utan även mindre företag söker nya marknader för fortsatt överlevnad. För de mindre företagen gäller det att välja rätt etableringsstrategi för att nå framgång internationellt.Denna uppsats ämnar titta på vilka faktorer som är viktiga vid en internationalisering för de mindre svenska modeföretagen.Syftet med uppsatsen är att genom en jämförande studie mellan två större och två mindre svenska modeföretag analysera och utvärdera respektive företags etableringar internationellt.De mindre företagen utgörs av Houseofdagmar samt Gudrun Sjödén, och de större av Hennes & Mauritz och Lindex. Uppsatsens undersökning är baserad på fallstudier av respektive företag.