I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Offentlig upphandling är idag ett hett debatterat ämne där det finns avvikande åsikter om dess lämplighet. Vissa är av åsikten att offentlig upphandling är det enda sättet för att en rättvis konkurrens ska ske mellan företagen i anbudsgivningen till statliga-, landstings- och kommunala upphandlingar. Andra är av åsikten att som lagen om offentligupphandling är utformad idag medför det att vissa kriterier inte kan värderas i upphandlingsprocessen, exempelvis får kvalité en undanskymd roll. Vidare ses lagen om offentlig upphandling som en begränsande faktor för en effektiv utveckling mellan organisationer, avtalen hindrar dem från att ta till sig innovationer.Syftet med uppsatsen är att undersöka om det används några relationsfrämjande åtgärder mellan organisationerna Karlstadbuss och Swebus. Eftersom Karlstadbuss är en kommunal organisation måste de tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av leverantör.

Framväxten av internationaliseringen och IT-utvecklingen ökar allt mer, vilket kommer att medföra nya möjligheter samtidigt som konkurrensen kommer att bli tydligare. För e-handelsföretag är behovet och utmaningen att skapa en kunskapsbas för traditionella och framsynta beslut. Beslut som kan komma att visa sig ha avgörande inverkan på företagens framtida tillväxt och konkurrenskraft. Detta medför att företag inom e-handelsbranschen ständigt måste uppdatera omgivningens hotbilder för att kunna möta framtida konkurrens. Inom EU arbetar man med att försöka öka möjligheterna för bland annat e-handel.

Utbyggnaden av externhandeln under de senaste decennierna har medfört en ökad konkurrens för cityhandeln i Sverige. De olika marknadsplatserna präglas av en allt större likriktning av butiksutbudet, framför allt när det gäller andelen kedjebutiker. Detta gäller främst externhandelns köpcentrum, men är även ett fenomen i stadskärnornas gallerior. Cityhandeln bör differentiera sin produkt gentemot externhandeln för att locka kunderna till city. Detta kan ske genom att exempelvis erbjuda en bred butiksmix.

I vad som beskrivs som en globaliserad värld har konkurrens om resurser förflyttats till en kommunal nivå. Platsmarknadsföring och kultur och kreativitet framhålls ofta som viktiga aspekter för mål om hur den egna kommunen görs attraktiv, något som upplevs ställa krav på en förändring och förnyelse av den byggda miljön. Inte sällan handlar det om ikonbyggnader som arenor och tät hög stadsmässig bebyggelse, något som främst varit förknippat med storstäder där urbana dimensioner ses som naturligt. I denna studie undersöks hur storstilade flaggskeppsbyggnader motiveras och legitimeras i mindre kommuner och vad detta innebär för planeringen och planerarens roll. Denna utveckling diskuteras i huvudsak utifrån hur stadspolitiken kan sägas karaktäriseras av mål och aktörer, samt utifrån hur språket genom diskurser söker definiera ett handlingsutrymme.

Arbetet handlar om strategisk fastighetsförvaltning med fokus på underhållsplanering i Stockholms Hamns fastighetsbestånd i Frihamnen. Fastighetsföretagandet analyseras med hjälp av en modell framtagen av Sveriges kommuner och landsting. Modellen är utformade som en punktlista där brister eller fördelar med fallstudiens egna system för underhållsplanering framkommer.Inledningsvis beskrivs fastighetsförvaltarens roll, dels i fråga hur arbetet har förändrats över tid men även vikten av att underhålla fastigheter för att undvika höga framtida kostnader.En förklaring ges till fastigheter där verksamheten styr lokalanvändningen och en insyn i offentligt fastighetsföretagande där stat, kommun och landsting är en av de största aktörerna på fastighetsmarknaden i Sverige. Lagen om offentlig upphandling beskrivs där syftet att främja konkurrens alltför ofta istället blir konkurrensbegränsande vid planering och beställning av entreprenader hos Stockholms Hamn.Arbetets fallstudie och applicering av modellen utgår från Stockholms Hamn fastighetsbestånd och tre stycken fastigheter plockas ut ur beståndet för att representera varsin fastighets typ. Magasin 2 är kärnfastigheten, Magasin 6 är en osäker fastighet som ej har något att göra med kärnverksamheten och Hus P är en övrig fastighet som på sikt skall rivas.Modellen tittar närmare, för respektive fastighet, på verksamhetsplanering och underhållsplanering, respektive fastigheters förutsättningar, funktion och framtid och vilka avtal som kontrollerar ansvarsområdena mellan hyresgäst och hyresvärd avseende underhållet.Jag kommer fram till att Stockholms Hamn är ett välskött företag med större potential än vad de idag utnyttjar.

Mervärdesskatten på restaurang- och cateringtjänster sänktes från 25 procent till 12 procent den 1 januari 2012. Sänkningen var en del i den sittande regeringens övergripande mål om en högre varaktig sysselsättning.De flesta utvärderingar på sänkt mervärdesskatt har fokuserat på effekter i konsumentpriser. De utvärderingar som genomförts pekar alla på att övervältringen i konsumentpris har varit relativt låg, varför mervärdesskattesänkningar sällan verkar komma konsumenten till godo.En sänkt mervärdesskat, som inte resulterar i ett fullt prisgenomslag på konsumentpriser, skapar ett ekonomiskt utrymme för de företag som blir träffade av reformen. Det utrymme som skapas har företagen full dispositionsrätt över, varför en utvärdering på endast konsumentpris är allt för begränsad och riskerar att inte fullständigt fånga reformens effekter. Denna utvärdering utökas till att omfatta effekter på sysselsättning, omsättning, produktionskostnader och investeringar.Då den här typen av reform är svårutvärderad i sin natur, på grund av bristen på kontrafaktiska utfall, tar studien fasta på att det finns gränsregioner i Sverige som är utsatta för internationell konkurrens, vilket gör det möjligt att förhålla sig till effekter utöver ett före- efterperspektiv.

Sverige har ett stort utbud av besöksmål och kan erbjuda människor många och varierande upplevelser. Det medför att en hård konkurrens förekommer på marknaden om att locka besökare. En attraktion måste därför kunna erbjuda något unik som lockar till intresse och skapar en medvetenhet hos den potentiella besökaren. För att få en kund att besöka en specifik attraktion krävs även att kunden får ett värde vid besöket som resulterar i en minnesvärd upplevelse. Marknadsföring är ett viktigt verktyg för att på ett effektivt sätt kunna kommunicera det unika med en attraktion till den tänkta besökaren.

Denna uppsats behandlar den skattefinansierade Hälso- och Sjukvårdens ambitioner att, med befintliga resurser, kunna erbjuda en god Hälso- och Sjukvård. Beställarutförarmodellen är en modell med vilken offentliga organisationer försökt föra in ett marknadsorienterat synsätt i sina verksamheter. Modellen blev populär hos Sveriges landsting under en period då den skattefinansierade Hälso- och Sjukvården anklagades för att vara alltför kostnadskrävande i relation till vad den frambringade i form av Hälso- och Sjukvårdstjänster. Under den förhållandevis korta period modellen har varit i praktiskt bruk ute i landstingen, har två utvecklingar av den kunnat skönjas. Den ortodoxa Stockholmsmodellen, som betonar formalitet och konkurrens, samt Bohusmodellen som tar tydligt avsteg från Beställarutförarmodellens grundprinciper genom att framhålla samverkan och partnerskap som främsta attribut.

Det finns en rådande problematik kring att ogräsplantor etablerar sig i trädgårdens rabatter. En oönskad planta som innebär konkurrens för kulturväxten, den odlade växten. Ogräsplantan konkurrerar om ljus, utrymme, växtnäring och vatten samtidigt som den drar ner planteringens prydnadsvärde. Denna uppsats fokuserar på hur de marktäckande växterna kan begränsa ogräsets etableringsförmåga i rabatten genom att täcka eller beskugga marken. Syftet med uppsatsen är att identifiera olika växtkombinationer, passande för olika typer av rabatter, som förhindrar etableringsmöjligheten för ogräs.

Ett av de idag mest populära processbaserade sätten att utveckla verk­sam­heter är förbättringsarbete baserat på Lean. Konceptet har sitt ursprung inom bilindustrin och har gett avsevärda förbättringar av prestanda och produktivitet inom tillverkningsindustrin. Dessa har emellertid främst rört själva tillverkningen och inte de övriga delarna av verksamheten, som de administrativa tjänster kontoret tillhandahåller.Många forskare anser att Lean är universellt och kan tillämpas på alla slags processer. Tolkningen av konceptet behöver emellertid anpassas eftersom för­ut­sättningar­na skiljer sig åt mellan olika kontexter. Skillnaderna mellan tillverknings- och tjänstekontexter får vissa forskare att varna för att förbättringsarbete i tjänstesammanhang riskerar att skada företagens konkurrensförmåga om det bygger på en till­verk­nings­baserad logik.Syftet med studien är att beskriva hur tillverkande företag som arbetar med Lean i produk­tionen tolkar Lean på kontoret.

Bakgrund: Under 80- och 90-talet startade en debatt om den ekonomiska styrningen där styrning efter finansiella nyckeltal kritiserades. Att enbart styra ett företag efter finansiella nyckeltal ansågs inte enligt kritiker förbättra områden som kundnöjdhet, innovation, kvalitet, cykeltid samt motivation hos medarbetare. Balanserade styrkort används som ett redskap för planering och uppföljning. Ett styrkorts främsta syfte är att översätta strategiska mål och visioner till ett antal sammanhängande prestationsmått. Dessa mått delas in i olika perspektiv som vanligtvis är finansiella, kundfokuserade, processfokuserade och innovationsfokuserade.

Kundval innebär att kunder, som är i behov av en vara, en tjänst eller någon form av service, ges större inflytande och får större möjlighet att påverka verksamheten de är beroende av. Kundvalsmodeller införs i snabb takt idag i flera kommuner och landsting. Lagen Om Valfrihet (LOV) som infördes 1 januari 2009 underlättar denna utveckling. Idag har de kunder som har behov av hemtjänst möjlighet att välja utförare i de kommuner som valt att införa LOV. När nu kommunerna i framtiden ska möta den konkurrens som de kommer att utsättas för i och med LOV, är det intressant att titta på vad de kunder som i dagsläget har möjligheter till valfrihet anser om denna.Mitt syfte var att göra en undersökning av brukarmodellen som används i Bodens kommun.

Flervärdsparasiter är kända för att påverka en rad egenskaper såsom morfologi, fysiologi och beteende hos sin värd. Envärdsparasiter såsom flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) lever som larver inkapslade i gälarna på öring (Salmo trutta), men påverkar troligtvis inte sin värd i samma utsträckning som flervärdsparasiter. Detta eftersom de är beroende av värdens överlevnad. Dock har negativa effekterna av envärdsparasiter observerats, såsom minskad framgång i aktiviteter till exempel födosök, aggressiv konkurrens, uppvakning och ungvård. En minskad framgång i födosök kan komma att påverka värdens tillväxt och därmed överlevnad.I denna studie undersöktes påverkan av flodpärlmusslans larver på öringars tillväxt, konditionsfaktor, och rörelsemönster.

Arbetsmarknadens förändring de senaste decennierna med ökad global konkurrens, har lett till att arbetsgivare efterfrågar större flexibilitet på arbetsmarknaden. Inhyrning av personal har blivit en strategi för att möta behoven av flexibilitet. De senaste åren har bemanningsbranschen ökat kraftigt i Sverige och har idag 65 500 anställda. Tidigare internationella studier visar att bemanningsanställda känner en lägre arbets-tillfredsställelse än andra anställda. Eftersom bemanningsanställda i Sverige generellt har bättre anställningsförhållanden än anställda i andra länder kan utländska studier inte enkelt överföras till svenska förhållanden.Syftet med den här uppsatsen är att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka om bemanningsanställda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö i enlighet med teori och tidigare forskning och att undersöka hur de upplever sin arbetstillfredsställelse.Tre olika teorier med olika faktorer som förklaringsgrund används för att utvärdera den psykosociala arbetsmiljön.