Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i Ärskurs 7 och 8 anser att hÀlsa Àr och hur de upplever att de arbetar med hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: Varför och hur vill eleverna arbeta med Àmnet, hur upplever de att de arbetar med hÀlsa i Àmnet idrott & hÀlsa och vilken innebörd har ordet hÀlsa för eleverna? Studien lÀgger fokus pÄ elevers personliga tankar om begreppet hÀlsa samt hur de uppfattar att de arbetar med begreppet och dess innebörd pÄ idrott och hÀlsa lektionerna i skolan. Datainsamlingsmetoden bestod av enkÀter som besvarades av 49 elever pÄ den egna VFU-skolan. Studien Àr av en kvantitativkaraktÀr dÄ urvalsgruppen som undersöktes var relativt stor.

Med hjÀlp av design science och delar ur en traditionell systemutvecklingsmetodik sÄ har vi tagit fram ett designförslag Ät en organisation med vad som kan anses som traditionella problem med interoperabilitet. Vi har dÀrefter hÀrlett en organisationscentrerad metod för att automatisera en affÀrsprocess ur den erfarenhet vi fÄtt genom att ta fram designförslaget..

Det hÀr arbetet börjar med en introduktion till systemutveckling och ger exempel pÄ ett par olika tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀnds i Skandinavien och England. I introduktionen presenteras ocksÄ problem som har funnits och kanske finns fortfarande i systemutvecklingsbranschen. Vidare belyses ocksÄ hur viktig kommunikationen Àr mellan anvÀndare och utvecklare genom hela utvecklingsarbetet. I de tidiga faserna av systemutveckling finner man kravhantering och den introduceras kort i slutet pÄ introduktionen för att sedan presenteras i fullo i bakgrundskapitlet. I början pÄ bakgrundskapitlet ges ett exempel pÄ hur en fullstÀndig utvecklingsmodell kan vara uppbyggd och efter det tas kravhanteringens alla delar upp för att sedan avslutas i hur kravvalideringen fungerar och anvÀnds.

En kulturmiljö bestÄr i princip av hela vÄr fysiska omgivning, undantaget helt orörd natur. Dessutom kan kulturmiljön vara av social art, det vill sÀga att den Àr immateriell och innefattas av bland annat traditioner, folkminnen och ortsnamn. Eftersom begreppet kulturmiljö omfattar sÄ mycket Àr det svÄrt att kunna praktisera en kulturmiljövÄrd utan att ha nÄgra riktlinjer och urvalsmetoder. Allt kan inte bevaras och vÄrdas i oförÀnderligt skick till kommande generationer, utan det mÄste finnas en kontinuitet i utvecklingen av den fysiska miljön. Varje tid bör lÀmna sina spÄr till eftervÀrlden utan att Àldre spÄr helt raderas ut.

Inom EU har det tagits fram ett direktiv för miljövÀnlig design och produktion. Prestandan pÄ ingÄende komponenter har lagstiftats inom flera olika omrÄden. Detta har lett till att glödlampan skall fasas ut i hemmamiljön. Matta glödlampor och klara 100 watts glödlampor inledde detta Är 2009. Ett av omrÄdena Àr gatubelysningen (armatur + ljuskÀlla), dÀr blir bl.a.

Ambient Occlusion Àr en teknik för ambient ljussÀttning i digitala tredimensionella scener. SÄdana scener ljussÀtts vanligtvis med en konstant mÀngd ambient ljus pÄ samtliga ytor oberoende av ytornas vinkel och position gentemot olika ljuskÀllor i scenen. Detta ger ett platt och kalt intryck och utan vidare ljussÀttningstekniker Àr det ytterst svÄrt att urskönja detaljer i scenen. Ambient Occlusion ÄthjÀlper detta genom att reducera mÀngden ambient ljus i vissa delar av scenen. Ambient ljus Àr en enkel approximation av det reflekterade diffusa ljuset som antas nÄ nÀstan överallt i scenen.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ vilket sÀtt tron kan vara ett redskap för att ta sig ur ett missbruk. Detta har skett genom intervjuer med personer som har genomgÄtt tolvstegsprogrammet och har personliga erfarenheter av pÄ vilket sÀtt tron har anvÀnds för att ta sig ur ett missbruk. De har beskrivit tron som en högre makt som alltid Àr med i vardagen, ger inre kraft och styrka att fortsÀtta kÀmpa, en kraft som vÀrmer inombords, vill vÀl och som inger lugn. Tron pÄ att det finns en mening med allt som sker har ingett hopp och tro pÄ en framtid utan alkohol. Denna tro har haft stor betydelse och utan detta redskap sÀger de sig inte ha klarat av att ta sig ur missbruket.

Studien handlar om hÀlsofrÀmjande arbete i en organisation kallad organisation X. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn Antonovskys begrepp kÀnslan av sammanhang (KASAM) utveckla kunskap om hur en organisations hÀlsofrÀmjande insatser stÀmmer överens med hur personalen uppfattar det hÀlsofrÀmjande arbetet. En eventuell skillnad mellan organisationens insatser och personalens uppfattning Àr viktig att uppmÀrksamma, dÄ de insatser som görs frÄn organisationens sida Àr tÀnkt att frÀmja medarbetarnas deltagande i det hÀlsofrÀmjande arbetet och utifrÄn de förutsÀttningar som finns i organisationen.Jag utgÄr frÄn Antonovskys KASAM och anvÀnder mig av begrepp som KASAM, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet, stressorer, salutogenes, patogenes och hÀlsofrÀmjande ledarskap.  Empirin bestÄr av intervjuer med anstÀllda i organisation X. Resultatet har delats in i tvÄ delar, en del som handlar om personalavdelningens uppfattning om det hÀlsofrÀmjande arbetet i organisation X och en del om de anstÀlldas uppfattning om organisationens hÀlsofrÀmjande arbete.  SjÀlva analysen som genomförs Àr indelad i olika rubriker. Den slutsats som dras i studien Àr bl.

Det Àr viktigt att diskutera förÀndringarna inom byggsektorn och hur vi ser pÄ byggprocessen. Genom att omvÀrdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi stÀlla rÀtt krav pÄ varandra.MÄlet med diplomarbetet Àr att titta pÄ kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som stÀlls pÄ mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstÄ hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.TillvÀgagÄngssÀttet har varit att söka information i litteratur och dÀrefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. UtgÄngspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, sÄ vissa delar Àr mer eller mindre vetenskapliga. DÄ det Àr min egen tolkning och andras tolkningar som Äterspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika omrÄden för att vara sÀker pÄ en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd trÄd vilka förstÄ sammanhangen börjar med en allmÀn bakgrund, sedan har jag gÄtt igenom det viktigaste lagkrav som styr byggandet dÀr det framgÄr tydligt av det inte finns nÄgra definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gÄ in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förvÀntning Àr att hitta ett system dÀr flera aktörer sÄ som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, sÄ att alla i byggprocessen blir effektivare..

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenÀgenhet pÄ arbetet beroende pÄ syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tÄgresenÀrer med en medelÄlder pÄ 39 Är. N= 174. Instrumentet bestod av en enkÀt med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mÀtte personlighetsegenskapen agreeableness samt en nykonstruerad del som mÀtte arbetskonflikt. Skalan har fÄtt namnet work-conflict scale (WCS).

Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur organisationen och kompetensutvecklingen samt handledningen har betydelse för yrkesrollen som bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen. För att besvara syftet har jag valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med fyra stycken bistÄndshandlÀggare inom Àldreomsorgen i en mindre Norrlands kommun. Genom denna studie vill jag lyfta fram att bistÄndshandlÀggarnas kompetens och kompetensutveckling Àr viktiga förutsÀttningar för en god kvalitet i det sociala arbetet samt handledningens betydelse för bistÄndshandlÀggarna. Kvaliteten i handlÀggningarna ökar vid en specialicering.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hÀlsofrÀmjande och förebyggande omvÄrdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gÄnger under barnens skolgÄng. Den hÀlsofrÀmjande omvÄrdnaden Àr som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och förÀldrar och det Àr viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar vÀl. Intervjuer genomfördes med en grupp förÀldrar för att fÄ kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehÄllet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmÄga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgÀnglighet för skolbarn och förÀldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan pÄverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter.

Inom nÀringslivet förekommer det ofta att företag renodlar sin verksamhet för att koncentrera sina resurserpÄ sin kÀrnverksamhet. Det har till stor del skett genom att perifera verksamheter som inte gÀllerkÀrnverksamhet, eller som kÀrnverksamheten Àr beroende av, lagts ut pÄ andra ofta specialiserade företag.Detta har skett genom utkontraktering eller outsourcing. Med Försvarsmaktens (FM) ominriktning ochminskande anslag, kan ett sÀtt att effektivisera och rationalisera FM, vara att i större utstrÀckning lÀgga uttjÀnster pÄ civila företag, medelst outsourcing eller utkontraktering. Detta kan skapa nya möjligheter, menÀven ocksÄ leda till nya problem. Uppsatsen syftar till att generellt utröna de möjligheter och problem, somcivila logistikÄtaganden, kan innebÀra för FM.

Vi lever i ett informations- och teknologisamhÀlle och i vÄra dagliga aktiviteter omges vi av vardagsteknik (VT) pÄ olika sÀtt och i olika svÄrighetsgrad. Denna VT kan innefatta allt frÄn brödrost till mer avancerade datasystem och tjÀnster. Tidigare studier visar att personer med kognitiv funktionsnedsÀttning kan uppleva svÄrigheter i anvÀndandet av VT i sina dagliga aktiviteter. Dock finns inga studier som visar relevans och svÄrigheter med VT för yngre vuxna utan kognitiv funktionsnedsÀttning. DÀrför vill vi med den hÀr studien beskriva relevans och svÄrigheter i anvÀndandet av VT hos yngre vuxna utan kÀnda kognitiva funktionsnedsÀttningar.

Djurparker Àr idag stora attraktionsmoment samt arbetar ocksÄ med bevarandearbeten. För att lyckas med ett bevarandeprojekt krÀvs det att djuren bibehÄller sitt artspecifika beteende Àven i fÄngeskap vilket krÀver ett bra hÀgn med tydliga mÄl. Det europeiska lodjuret Àr ett relativt populÀrt djur i djurparker i denna del av vÀrlden, och Àr Àn sÄ lÀnge inte hotade. Dock gör minskade habitat, avskjutning samt förÀndringar i bytestillgÄng att lodjurspopulationen minskar. PÄ Skansen hÄlls tvÄ lodjur, en hona och en hane, i treÄrsÄldern tillsammans i ett hÀgn.