Sökresultat:
19951 Uppsatser om Snabbfäste utan rörliga delar - Sida 66 av 1331
Mobilt motorförbrÀnningsanalysverktyg : Baserat pÄ varvtalsvariationerna hos vevaxeln
Detta examensarbete har utförts pÄ Saab Automobile AB i SödertÀlje pÄ gruppen förfunktion och prestanda. Arbetet har bestÄtt i att specificera, bygga och verifiera enmobil mÀtutrustning (hÄrd- och mjukvara) som baserat pÄ vevaxelnsvarvtalsvariationer relativt motorblocket, bland annat skall ge vÀrden pÄförbrÀnningsstabilitet, momentant resulterande moment samt momentant ochmedelvÀrdesbildat (IMEP - Indicated Mean Effective Pressure) cylindertryck.Utrustningen Àr tÀnkt anvÀndas vid provning och utvÀrdering av bilarnas motorer ifÀlt. Den stora fördelen med verktyget Àr att det kan möjliggöra upptÀckten aveventuella fel och problem som inte uppstÄr i provcell utan enbart vid körning pÄ vÀg.En annan fördel med verktyget Àr att enklare mÀtningar som för tillfÀllet krÀverkostsam och tidskrÀvande körning i provcell, kan utföras med en relativt billigutrustning som Àr snabb och enkel att rigga samt endast krÀver en person förmÀtning/utvÀrdering.Det slutgiltiga mÄlet med utrustningen Àr att den skall fungera pÄ alla mÀrken ochtyper av motorer samt kunna ge vÀrden pÄ bland annat förbrÀnningsstabilitet, IMEPoch cylinderindelat arbetstillskott med acceptabel noggrannhet.Den första versionen av mÀtutrustningen, resultatet av detta examensarbete, bestÄr avhÄrd- och mjukvara som med hjÀlp av tvÄ stycken högupplösta pulsgivare verkande pÄsvÀnghjulets kuggkrans, samlar in och utvÀrderar mÀtvÀrden pÄ vevaxelnshastighetsvariationer för en rak fyrcylindrig motor. Eftersom relevanta delar (hÄrdvaraoch utvÀrderingsprogram) bygger pÄ inom Saab kÀnd teknik, finns det godamöjligheter att fortlöpande anpassa samt utveckla utrustningen internt inom Saab..
Konstruktion av servo för att reglera kurskrans i Viggen
Detta examensarbete hade till uppgift att konstruera en S/D-omvandlare och tillhörande reglerkrets för att styra kurskransen i en Viggensimulator. I introduktionskapitlet kommer valda delar att tas upp kring synchrots historia samt i vilka tillÀmpningar och utföranden det kan nyttjas. HÀr kan Àven lÀsas om bakgrunden till detta examensarbete.  I syftet tas det upp vilka de bidragande orsakerna var till att detta arbete gjordes samt de krav som stÀllts pÄ det utvecklade systemet.Teoridelen tar upp den nödvÀndiga kunskapen kring begreppen synchro och resolver samt de mindre kretsar och moduler som ingÄr i systemet. I detta kapitel kan det Àven lÀsas om hur konverteringen frÄn synchrosignal till digital data sker och hur matematiska ekvationer kan anvÀndas för konvertering frÄn synchro- till resolverformat.
Att vÀnda staden mot Nissan
SammanfattninSammanfattning
I mÄnga stÀder lÀgger industrier ner eller flyttar ut frÄn stan. Detta medför
att gamla hamnomrÄden blir lediga och kan omvandlas. De blir istÀllet nya
attraktiva
bostadsomrÄden och populÀra platser för stadens invÄnare att röra sig i.
Ă
n Nissan som flyter genom Halmstad delar staden i en vÀstlig och östlig del.
Den upplevs idag mer som en barriÀr Àn som en tillgÄng för staden. Kommunen
har pÄbörjat arbetet med att ?vÀnda? staden mot Nissan, men det finns mycket
kvar att göra.
I arbetet delar jag in Nissan i tre steg dÀr jag först tittar mer övergripande
pÄ omrÄdet runt Nissan frÄn Frennarp i norr till hamnen i söder.
?Det kan nog bara bli mer connection av att inte ha sex pÄ första dejten?: En kvalitativ textanalys och en kvantitativ innehÄllsanalys av VeckoRevyns killpanel
RÄdgivningstexter med fokus pÄ relationer Äterfinns i svensk press, men ett problem med denna typ av rÄdgivning kan vara det faktum att det Àr mÀn som agerar rÄdgivare i texter riktade till kvinnor. En del av denna problematik kan bero pÄ den kritik som riktats mot populÀrkulturens stereotypa bild av mÀn och kvinnor. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilket budskap VeckoRevyns Killpanel sÀnder ut i frÄgor rörande relationer, vem Killpanelen vÀnder sig till samt hur deras svar förmedlar och gestaltar ?verkligheten?.Studien bygger pÄ teorier gÀllande genus, identitet, heteronormativitet och representation. MÄlet har bland annat varit att hitta eventuella sprÄkliga mönster som kan ligga till grund för unga kvinnors stÀndigt pÄgÄende identitetsskapande.
Perspektiv pÄ Àmnet Idrott och HÀlsa : Reflektioner frÄn en lÀrare och sex elever pÄ gymnasiet
Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.
Omvandling av spelfilm till animerad film
Den hĂ€r rapporten kommer att behandla metoden och problematiken kring omvandling av spelfilm till animerad film. Digitala effekter har anvĂ€nts inom filmproduktion för att manisfestera fenomen som inte kunnat tillfogats i verkligheten, ett exempel Ă€r sjĂ€lvklart flygande drakar. Digital Anarchy har nyligen slĂ€ppt effektprogrammet ToonIt, ett tillĂ€ggsprogram till Adobe Premiere Pro, som har egenskapen att med enkla termer uttryckt omvandla spelfilm till animerad film. Genom surrealistiska effekter har möjligheten erhĂ„llits att framstĂ€lla intryck av svunna tider i orientaliska miljöer utan inköp av skrĂ€ddarsydd klĂ€dsel eller inspelning i fjĂ€rran trakter. Ăven möjligeten finns att producera tvĂ„dimensionell animerad film utan att gĂ„ igenom proceduren att framstĂ€lla tjugofyra handritade eller datorritade bilder motsvarande en sekunds film..
Talar de om samma sak? : LÀrares respektive skollednings syn pÄ implementeringen av digital teknik i en F-6-skola
Syftet med denna studie Àr att fÄ en insikt i lÀrares respektive skollednings syn pÄ implementering av digital teknik i undervisningen pÄ en mindre F?6-skola. Genom enkÀter till samtliga lÀrare pÄ skolan samt intervjuer med fyra lÀrare och rektor pÄ skolan undersöktes hur de ser pÄ syftet med implementeringen och hur de anvÀnder den utrustning de har tillgÄng till. De tillfrÄgades Àven om hur de ser pÄ resultatet och vad de kan ange som framgÄngsfaktorer respektive hinder i implementeringen. Genom att anvÀnda ett verksamhetsteoretiskt perspektiv gavs möjlighet att undersöka hur individer som innehar olika positioner i en organisation samverkar i implementeringsprocessen.
Enskilt ansvar för anlÀggningar i detaljplan? : En undersökning av fem kommuner i Stockholms lÀn
Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.
Sagans betydelse i förskolan : Vad förmedlas till barnen genom sagan nÀr den berÀttas/lÀses frÄn bok? Vilka skillnader kan vi utlÀsa?
Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra barn och pedagogers förestÀllningar kring vilken betydelse sagan, sagolÀsning och sagoberÀttandet har? Hur kan vi pÄ bÀsta sÀtt anvÀnda sagan i verksamheten? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr vi undersökte tvÄ olika typer av sagosituationer. Det var en berÀttarsituation utan bok samt en sagolÀsningssituation frÄn bok. Vi ville ta reda pÄ vilka upplevelser barnen fÄr av sagan nÀr den berÀttas/lÀses frÄn bok. DÀrefter gjorde vi tre gruppintervjuer med barn.
Krympande journalistik i en globaliserad vÀrld : En studie av utrikesmaterialet i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten med nedslag 2002, 2007 och 2012
I vÄr studie har vi undersökt utrikesjournalistikens förÀndring under de senaste tio Ären, med fokus pÄ mÀngden material och varifrÄn materialet kommer. Vi anser att utrikesrapporteringen har en betydelsefull roll, eftersom den bidrar till att vi förstÄr vÄr omgivning och vÀrlden vi lever i. DÀrför vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, materialet pÄ utrikessidorna har minskat.I vÄr studie ingÄr tre svenska morgontidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten. Vi studerade artiklarna pÄ utrikessidorna under en vecka Ären 2002, 2007 och 2012 utifrÄn följande utgÄngspunkter: VarifrÄn kommer utrikesnyheterna rent geografiskt? Hur mycket material kommer frÄn tidningarnas egna korrespondenter respektive hur mycket köps in frÄn nyhetsbyrÄerna?För att besvara frÄgestÀllningarna gjorde vi en kvantitativ innehÄllsanalys av 785 utrikesartiklar i de tre tidningarna.
Fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik : En intervjustudie om undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt
Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.
FörutsÀttningar för empati : Vilken betydelse har tidigare erfarenheter och kön?
Denna studie tar upp betydelsen av att den empatiserande personen har liknande erfarenheter som mÄlpersonen och Àven betydelsen av könstillhörighet har för förmÄgan till empati. Metoden för att undersöka detta bestod av att visa ett filmklipp och efter detta fick deltagarna besvara en frÄga utifrÄn deras upplevelser av filmklippet. Deltagare var psykologistudenter och anstÀllda pÄ en pappersindustri. Studien visade pÄ ett signifikant resultat till att kvinnor utan barn hade högre grad av empati Àn mÀn utan barn och en tendens till att liknande erfarenheter hos empatisör och mÄlperson ökade empatin för mÀn men inte för kvinnor. Att kvinnor visar mer empati Àn mÀn finns det tidigare forskning som stödjer.
?DET BLIR BARA ETT VAKTJOBB? En kvalitativ studie om sk?tare och behandlingsassistenters erfarenheter av r?ttspsykiatrisk slutenv?rd.
I Sverige kan individer som beg?r brottsliga g?rningar komma att d?mas till R?ttspsykiatrisk
v?rd ist?llet f?r att d?mas till f?ngelse. Detta sker efter en f?rdjupad utredning beg?rd av
domstol f?r att unders?ka om individen beg?tt brottet under p?verkan av en allvarlig psykisk
st?rning. Den r?ttspsykiatriska v?rden ?r inte tidsbest?md utan v?rden avslutas n?r individen
inte l?ngre anses utg?ra en fara f?r samh?llet och att den allvarliga psykiska st?rningen ?r
behandlad.
Urbana kvaliteter i det offentliga rummet : ett analysverktyg för praktiken
Malmö riktar in sig pÄ att vÀxa inÄt bland annat för att spara den kringliggande rika jordbruksmarken. Under de nÀrmsta 20 Ären rÀknar manmed att denna förtÀtning kommer att stÄ för majoriteten av de 100 000 nyainvÄnare staden förvÀntar sig att vÀxa med.Ett av de omrÄden dÀr man redan idag planerar att bygga mer ÀrmiljonprogramsomrÄdet HerrgÄrden med intilliggande RosengÄrdsfÀltet.OmrÄdet Àr idag kraftigt nedgÄnget, segregerat, överbefolkat ochoroligheterna de senaste Ären har blivit nyheter pÄ en global skala. ManÀr dÀrmed i starkt behov av en förÀndring och statushöjning. En nogaöverlagd och genomtÀnkt intensifiering av omrÄdet skulle kunna vara enlösning pÄ dess problem och samtidigt tillhandahÄlla vÀlbehövliga nyabostÀder till bÄde HerrgÄrden och Malmö.Men vad hÀnder med utemiljön vid ett sÄdant projekt? Den utemiljö somför mÀnniskan Àr ytterst viktig ur en mÀngd olika aspekter.
Gestaltning av det flexibla offentliga rummet : Torget i Leksand
I takt med ökande urbanisering fluktuerar befolkningsmÀngden allt kraftigare i smÄ orter och mÄnga Àr beroende av turism. Leksand Àr en av de orter som upplever en kraftig tillströmning av turister under sommaren. Stora ytor stÄr tomma över vintern och pÄverkar livet i centralorten negativt. Kommunen strukturerar nu om sitt centrum och efterlyser flexibel gestaltning som passar bÄde hög- och lÄgsÀsong. Flexibel urban design innebÀr att offentliga miljöer ska vara förberedda pÄ demografiska förÀndringar och tillgodose blandade mÄlgrupper pÄ lÄng sikt, utan att en hel omgestaltning Àr nödvÀndig.