Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dÄliga politiska strukturer Àt idag vardag inom vÀrldens fattigaste lÀnder. MÄnga bilder vi ser frÄn vÀrldens fattiga lÀnder idag speglar ofta ett sÄdant samhÀlle. Det finns flera orsaker till detta och de Àr ibland mÄnga och komplicerade, frÀmst beror det pÄ fattigdom, brist pÄ utbildning, hÀlsovÄrd för barn, torka och översvÀmningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist pÄ rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. LÀndernas behov av import, export och bistÄnd Àr en viktig faktor som inte fÄr lÀmnas Ät sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som lÀnderna har Àr de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte fÄr ut pÄ USA: s och den europeiska marknaden.VÀrlden blir mer globaliserad och lÀnder integreras genom handel med varor och tjÀnster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

Som en konsekvens pÄ de radikala förÀndringarna i vÀrlden under de senaste decennierna har företagens konkurrensfördelar som storlek, skyddad teknologi och tillgÄng till kapital, vilka tidigare gett övertag, allt mer minskat i vÀrde i takt med att produkterna och tjÀnsterna blivit mer kunskapsintensiva. Den nya konkurrensfaktorn tycks vara medarbetarnas engagemang och kompetens. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur kompetensarbetet bedrivs hos Eniro Sverige AB och Eniro Sverige FörsÀljning AB. Uppsatsen fokuserar pÄ hur kompetensutvecklingen sköts och vilka potentialer företagen har för att öka sina konkurrensfördelar genom kompetensutveckling.Uppsatsen Àr uppbyggt genom kvalitativa undersökningar; dels genom bÄde offentliga och företagsinterna rapporter och dels via intervjuer med personal frÄn olika delar i organisationerna. Teorierna vi anvÀnt oss av Àr hÀmtade ur organisations- och ledarskapslitteraturen och vi har anvÀnt dem för att bygga en egen modell för att förklara de komplexa sambanden mellan företagen, dess anstÀllda och omvÀrlden.VÄr uppsats beskriver den nuvarande situationen för organisationerna och ocksÄ hur viktigt det Àr att företagen besitter rÀtt kompetens.

Detta arbete Àr utfört pÄ Electrolux i Mariestad som tillverkar kyl- och frysskÄp. Vid produktionen av dessa skÄp stÀller kunderna stora krav pÄ att produkterna Àr fria frÄn skönhetsfel. En extra kÀnslig del för skönhetsfel Àr dörrarna eftersom de Àr bland det första kunden ser. Kravet pÄ dörrarna Àr att insidan ska vara vit och blank utan nÄgra missfÀrgningar. Syftet med detta arbete Àr att finna och reducera orsakerna till skönhetsfel som förkommer pÄ insidan av dörrarna.

Stora delar av vÀrlden genomgÄr idag en omfattande urbanisering, dÀr allt fler flyttar frÄn land till stad. Samtidigt ges diskussionen om hÄllbar utveckling mer och mer relevans och utrymme. Som en följd av rÄdande urbaniseringstrender tycks resonemang kring miljömÀssig hÄllbar utveckling ofta beröra hur de urbana strukturerna ska kunna komma att möta framtidens klimatutmaningar, snarare Àn att alternativa strukturer lyfts fram som möjliga, mer miljövÀnliga, alternativ. Denna uppsats syftar till att ge en djupare förstÄelse för vilken betydelse relationen mellan stad och landsbygd har för en miljömÀssigt hÄllbar utveckling. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i en beskrivning av och diskussion kring miljömÀssig hÄllbarhet (och icke-hÄllbarhet) i staden respektive pÄ landsbygden. Denna beskrivning och diskussion ligger sedan till grund för en analys av huruvida Region SkÄne förhÄller sig till de miljömÀssiga fördelar en stÀrkt relation mellan stad och landsbygd innebÀr.

Arbetet ett företag lÀgger ner för att komma fram till ett beslut om en större investering i till exempel nya maskiner Àr oftast omfattande och ett resultat av ett strukturerat arbete med klara strategier för att i största möjliga mÄn uppfylla behovet som orsakade anskaffningen. DÀremot har en investering i informationsteknologi av olika anledningar inte setts som vanliga investeringar utan ofta genomförts utan en ordentlig utvÀrdering. Med denna uppsats ville vi försöka ta reda pÄ om det verkligen förhÄller sig sÄ att företag anskaffar IT-system utan att göra nÄgon ordentlig analys av de problem eller behov som förorsakat anskaffningen eller om de följde de metoder och modeller som finns tillgÀngliga för att komma fram till ett beslut om anskaffning av ett IT-system. Vi utförde vÄr undersökning vid tre produktionsföretag som hade anskaffat liknande system. Vid vÄr analys valde vi att applicera förÀndringsanalysmetoden, FA/SIM och Simons vedertagna beslutsprocessmodell pÄ det empiriska materialet.

Den kommunala verksamheten stÄr stÀndigt inför ökande effektiviseringskrav och under de senaste Ären har inköpsprocessen allt mer hamnat i fokus eftersom kommuner sett möjligheter till kostnadsbesparingar i processen. Arbetet med inköp Àr styrt av en mÀngd lagar och regler vilket stÀller krav pÄ att inköpen sker pÄ rÀtt sÀtt. Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av institutionella mekanismer öka förstÄelsen för kommuners arbete med inköpsprocesser. För att nÄ en ökad förstÄelse har processen i en kommun beskrivits och sedan har kritiska delar identifierats. Studien har antagit ett aktörssynsÀtt dÀr en fallstudie har genomförts och materialetn samlades in genom en kvalitativ enkÀt, kvalitativa intervjuer samt observationer.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i militÀrteknikens grund, hur tekniken inverkar pÄ militÀr verksamhet. Det utförs genom att utreda hur delar av Semantisk Interoperabilitet (SI) pÄverkar den militÀra kontexten. Genom att undersöka hur en organisation som Àr van att arbeta med traditionella informationsutbyten mellan informationssystem och hur arbetet skulle pÄverkas om första steget av SI införs ? att utveckla systemnÀra ontologier. Organisationen i frÄgan Àr Försvarets Materielverk (FMV) som har en lÀngre erfarenhet att traditionellt utveckla och vidmakthÄlla informationsöverföringsgrÀnsytor baserade pÄ dedikerade format och protokoll.

Delar av Ystad hamn stÄr inför stora förÀndringar. PÄ plankontoret i Ystad har man lÀnge sneglat pÄ ett omrÄde i vÀstra delen av hamnen som ett möjligt omvandlingsomrÄde eftersom dagens verksamheter i omrÄdet inte lÀngre Àr beroende av sitt lÀge vid vattnet. VÄren 2003 hölls ett parallellt uppdrag om platsen. Det centrala lÀget Àr vÀrdefullt och i omrÄdet finns stadens smÄbÄtshamn som Àr i stort behov av ytterligare bÄtplatser. Delar av omrÄdet kommer att störas av buller frÄn fÀrjelÀgren sÄ dessa lÀmpar sig inte för bostadsbebyggelse.

- En granskning av Kairos Future. I SĂ€ffle sparar kommunen pengar genom att slĂ€cka var tredje gatlykta utanför centrum och tĂ€nker flytta delar av gymnasieskolan till ÅmĂ„l. Samtidigt har kommunen lagt flera hundra tusen pĂ„ ett pĂ„gĂ„ende visionsarbete i samarbete med konsultföretaget Kairos Future..

Sedan 1942 har Parkteatern haft gratis förestÀllningar under sommarmÄnaderna i Stockholm. FrÄn att vara en verksamhet under olika tekniska nÀmnder inom Stockholms kommun Àr den idag en av sju enheter inom Kulturhuset Stadsteatern. PÄ det kulturpolitiska omrÄdet har det alltid funnits en motsÀttning mellan det ekonomiska och det kulturella. Men sedan New Public Management (NPM) idéer tagit sig in i den offentliga sektorn har det lett till att offentligt finansierad kulturell verksamhet effektiviserats.Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur Parkteatern som en del inom Kulturhuset Stadsteatern pÄverkas av politiska krav som stÀlls i form av Àgardirektiv. Undersökningen baseras frÀmst pÄ intervjuer med anstÀllda pÄ Parkteatern och styrelsemedlemmar samt skriftliga dokument.

Årsredovisningen Ă€r företagets mest vĂ€lrenommerade och viktiga kanal för att kommunicera med omvĂ€rlden och anvĂ€nds dĂ€rför nĂ€r externa intressenter skall fatta beslut rörande verksamheten. DĂ€rför Ă€r det viktigt att redovisningen Ă€r noggrant sammanstĂ€lld och ger en sĂ„ rĂ€ttvisande bild som möjligt av företagets stĂ€llning. För att intressenterna ska kunna lita pĂ„ att Ă„rsredovisningen Ă€r korrekt utförd mĂ„ste redovisningen granskas av en objektiv expert, det vill sĂ€ga en revisor, innan den godkĂ€nns. Revisorn har varken tid eller möjlighet att granska allt i en Ă„rsredovisning dĂ€rför mĂ„ste delar vĂ€ljas ut. Granskningen skall grunda sig pĂ„ de delar i Ă„rsredovisningen dĂ€r risken för vĂ€sentliga fel Ă€r störst, vilket bidrar till att revisorn mĂ„ste göra en vĂ€sentlighetsbedömning.

Syftet med denna studie Àr att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det Àr att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsÀttning har pÄverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har pÄverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill Àven undersöka hur vanligt förekommande det Àr att dessa individer med ADHD nÄgonsin har upplevt sig bli stigmatiserade av samhÀllet pÄ grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer försökt att fÄ svar pÄ dessa frÄgor och med hjÀlp av socialpsykologiska teorier sÄ som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv pÄ identitetsteorin och Àven med hjÀlp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan nÄgon relation till varandra, varav tvÄ av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype pÄ grund av avstÄndet mellan oss. Alla respondenter Àr vuxna individer i Äldrarna 24-60 och de hade mÄnga erfarenheter av att leva med funktionsnedsÀttningen ADHD.

För att trivas pĂ„ en arbetsplats dĂ€r pĂ„frestande hĂ€ndelser prĂ€glar vardagen, mĂ„ste det finnas vissa delar som gör att personalen stannar kvar och trivs med sitt arbete. Som ambulanssjuksköterska kan man dagligen utsĂ€ttas för pĂ„frestande hĂ€ndelser som kan pĂ„verka den enskilde och vĂ„rdandet. Vilka Ă€r dĂ„ de positiva aspekterna och hur beskrivs de positiva delarna av att arbeta inom ambulanssjukvĂ„rd?Syftet med denna studie var att belysa positiva upplevelser i ambulanssjuksköterskors arbete.En kvalitativ intervjustudie utfördes pĂ„ tre olika ambulansstationer i Södra Sverige. Åtta informanter deltog, samtliga ambulanssjuksköterskor.Resultatet visar olika teman som belyser de positiva aspekterna med arbetet som ambulanssjuksköterska.

Diabetes typ-2 Àr en sjukdom som krÀver regelbunden medicinering för att patienten ska ha möjlighet att leva ett normalt liv med sÄ fÄ komplikationer som möjligt. Den hÀr studien undersöker följsamheten till orala diabeteslÀkemedel bland patienter i Äldern 70-79 Är. Följsam anses en patient vara som tar medicin mellan 80-120 procent av ordinationen och i denna studie har vi likstÀllt det med mÀngd uthÀmtat lÀkemedel i förhÄllande till ordinationen och utköpsfrekvensen. Avsikten med projektet Àr att med hjÀlp av det nya nationella lÀkemedelsregistret studera följsamheten samt bedöma om de som har indikationen utskriven pÄ receptet har bÀttre följsamhet Àn de som inte har det. Materialet till studien kommer frÄn data som registrerats pÄ apoteken i Sverige.

Examensarbetet Àr genomfört vid Robotics i VÀsterÄs, en enhet inom ABB Automation Technologies AB. Bakgrunden till examensarbetet Àr en tidigare genomförd kartlÀggning av företagets kvalitetsbristkostnader som belyst ett flertal problemomrÄden och skapat ett behov av att stÀrka och effektivisera kvalitetsutvecklingsarbetet. Syftet med examensarbetet Àr att utvÀrdera praktisk anvÀndning av kvalitetsutvecklingsmetoden Sex Sigma och undersöka behovet av en förbÀttrad metod för kvalitetsutveckling vid företaget. Författarna avser att presentera en rekommendation för om och hur metoden kan införas och anvÀndas. Resultatet av det genomförda arbetet visar pÄ tydliga brister i det utvecklande kvalitetsarbetet vid ABB Robotics inom omrÄden rörande resurser, kompetens och kvalitetsstrategi.