Syftet med studien var att ta reda pÄ hur förskollÀrare tolkar tvÄ utvalda artiklar ur barnkonventionen och hur dessa tankar sedan Äterspeglas i verksamheten. Studien Àr kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med observationer och intervjuer, som tog plats pÄ fyra olika förskolor och totalt fem olika avdelningar. Vi inspirerades av den induktiva metoden i sammanstÀllning och analys av resultat. Resultatet visade pÄ att Àven om alla förskollÀrare var eniga om att de valda artiklarna var viktiga, lade förskollÀrarna fokus pÄ olika delar och nivÄer och dÀrmed sÄg ocksÄ deras arbete ut pÄ olika vis. De olika fokus rörde antingen barnet som individ, gruppen som helhet, vikten av en fungerande verksamhet eller barns sÀkerhet i förskolan och hemmet.

Introduktion: Att mÀta det intraokulÀra trycket (IOP) Àr viktigt eftersom det Àr en av de största riskfaktorerna för glaukom. Det hÀnder nog att det inte mÀts pÄ alla kontaktlinsbÀrare som kommer pÄ sin Ärliga rutinkontroll. Tidsbrist eller lathet kan kanske vara orsaken. Om IOP kan mÀtas med kontaktlinser skulle det underlÀtta för alla parter.Syfte: Syftet med studien var att undersöka om kontaktlinser pÄverkar resultatet vid mÀtning av IOP med non-contact tonometer (NCT) och Icare.Metod: IOP mÀttes pÄ 27 stycken personer med bÄde non-contact tonometer och Icare. Icare Àr ett handhÄllet instrument som kan anvÀndas utan bedövning.

Syftet med denna studie Àr att titta pÄ det vi vet om dopamins roll i aptitreglering idag, bÄde generellt och med ett veterinÀrmedicinskt intresse specifikt pÄ hund. Dopamin Àr transmittorsubstans i flera nervbanor i hjÀrnan och dess frisÀttning har traditionellt kopplats starkt till att positivt förstÀrka nyttosamma upplevelser eller handlingar i det som kallas kroppens ?belöningssystem?. I relation till föda och födorelaterade beteenden har man dock pÄ senare tid sett att dopamin har en bredare betydelse Àn att enbart förstÀrka sjÀlva födointaget. I litteraturen syns dÀrför ett fokusskifte mot ett vidare perspektiv med hÀnsyn till dopamins alla, nu kÀnda roller ? nÄgot som vÀckt insikten om det dopaminerga systemets komplexitet och frÄgan om det ens Àr möjligt att fÄ en helhetsbild över alla dess funktioner. Denna litteraturstudie har undersökt delar av ett stort litteraturmaterial fram tills idag och konkluderar att trots mycket forskning Àr dopamins exakta funktioner i aptitregleringen fortfarande inte klarlagda utan det verkar fortfarande rÄda ovisshet och oenigheter.

PÄ mÄnga platser i Sverige, och Àven i övriga vÀrlden, Àr förekomsten av föroreningar i marken ett problem. Orsaken till dem Àr mÄnga gÄnger verksamheter som numera Àr nedlagda. Förr i tiden var föreskrifter om hur miljöfarliga Àmnen ska hanteras inte lika utarbetade som de Àr i dagens lÀge. Ett exempel pÄ en verksamhet som kan ha bidragit till utslÀpp av föroreningar Àr försvarsmakten dÄ det Àr en myndighet som bedriver flertalet aktiviteter ute i naturen. PÄ KronanomrÄdet i LuleÄ har försvaret bedrivit verksamhet, LutfvÀrnsbataljon 7, mellan Ären 1942 till 1992.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och Àr icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vÄrt samhÀlle och fÄr allt mer utrymme och uppmÀrksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslÀrande. Syftet med min studie Àr att analysera och beskriva samt fÄ djupare förstÄelse för arbetsplatslÀrande i en ideell organisation. Studien bygger pÄ en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontÀrer i en secondhandbutik.

Syftet med denna studie var att beskriva pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens lÀrande inom olika ÄlderssammansÀttningar i förskolan. FrÄn tvÄ olika förskolor intervjuades sammanlagt fyra pedagoger som sÀrskilt arbetar med de yngsta barnen. Resultatet visade att sÄvÀl barngruppen som miljön Àr aktiva delar i barnens lÀrande eftersom barn lÀr genom att interagera med varandra och miljön. Detta framhÄlls Àven inom socialkonstruktionismen som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt. En slutsats som dras Àr att viktiga delar i pedagogers uppdrag handlar om miljöns utformning samt vilka möjligheter barnen ges att mötas och interagera dels med varandra, men ocksÄ med de vuxna i förskolan.

Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Àr en progressiv folksjukdom som drabbar mer Àn 10 procent av Sveriges befolkning, dÀr ungefÀr hÀlften av alla Àldre rökare uppfyller de spirometriska kriterierna för sjukdomen. Muskeldysfunktion Àr en kÀnd systemisk effekt vid KOL. Handgreppsstyrka har visat sig korrelera starkt med muskelstyrka och muskelmassa i bÄde övre och nedre extremitet hos personer med KOL. Det finns indikationer pÄ att rehabilitering Àr mer effektiv vid ett tidigt stadium av sjukdomen jÀmfört med ett sent stadium, dÀrför Àr en tidig identifikation av en muskeldysfunktion av vÀrde. Syfte: Syftet med studien var att undersöka handgreppsstyrka hos personer med KOL i jÀmförelse med personer utan obstruktiv lungfunktionsnedsÀttning i ett populationsbaserat material.

Bakgrund: Astma Ă€r en kronisk inflammatorisk luftvĂ€gssjukdom som Ă€r vanligt förekommande i alla Ă„ldersgrupper. Över 300 miljoner mĂ€nniskor vĂ€rlden över berĂ€knas ha sjukdomen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om den orala hĂ€lsan hos barn med astma skiljer sig frĂ„n den orala hĂ€lsan hos barn utan astma.Metod: Metoden som anvĂ€ndes var en allmĂ€n litteraturstudie och litteratursökningarna gjordes i den medicinska databasen PubMed. Resultatet baseras utifrĂ„n en sammanstĂ€llning av 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna var kliniska studier och 11 av dessa hade en kontrollgrupp dĂ€r barn med och utan astma jĂ€mfördes. Övriga tvĂ„ artiklar studerade antingen hur den orala hĂ€lsan pĂ„verkades av kombinationsbehandling med specifika lĂ€kemedel eller jĂ€mförde den orala hĂ€lsan hos barn med olika duration och medicinering mot astma.Resultat: NĂ„gra av de inkluderade studierna fann att barn med astma hade en ökad kariesförekomst jĂ€mfört med barn utan astma, medan andra studier visade att det inte fanns nĂ„gon skillnad mellan grupperna.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal Àr en viktig del i bildundervisningen enligt den gÀllande kursplanen i bildÀmnet (2000) och den kommande kursplanen i bildÀmnet (Lgr 11). I kursplanens mÄl stÄr det utskrivet att reflektion och samtal ska ingÄ i undervisningen, trots det Àr mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer sÄ ofta i undervisningen.     För att undersöka fem lÀrares syn pÄ bildsamtalets betydelse och anvÀndning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lÀrare i Är 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lÀrares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.     Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd Ät arbetet samt förstÄelse för vad samtal kan innebÀra för elevers utveckling.     I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lÀrarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.     UtifrÄn denna studie kan jag inte dra nÄgra generella slutsatser om hur bildlÀrare i allmÀnhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lÀrares tankar om bildsamtalet i deras undervisning..

Den tekniska utvecklingen gÄr fort framÄt och tillgÄng till en fungerande och snabb internetuppkoppling blir allt viktigare. Inom de nÀrmaste Ären kommer en stor del av Sveriges befolkning och företag att fÄ tillgÄng till snabbt bredband via fiber. I vissa delar av landet finns inte tillrÀckligt stort kundunderlag för att det ska vara lönsamt för operatörerna pÄ marknaden att ta initiativ till utbyggnaden. I dessa omrÄden Àr det upp till fastighetsÀgarna sjÀlva att gÄ samman och att pÄ egen hand se till att fiberutbyggnaden blir av. FastighetsÀgarna kan i dessa fall vÀlja att organisera sig i en gemensamhetsanlÀggning.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om bredband via fiber kan vara av vÀsentlig betydelse för en fastighet.

Kost Ă€r ett brett Ă€mne i dagens samhĂ€lle. Idag lĂ€ggs ett stort fokus pĂ„ barn och ungdomars prestation i skolan. Är det bara duktiga lĂ€rare som hjĂ€lper eleverna framĂ„t eller finns det andra faktorer? Vi som blivande idrottslĂ€rare vill se hur mycket frukostens betydelse har pĂ„ elevernas fysiska prestation. Eftersom kropp och sjĂ€l hĂ€nger ihop har eleverna Ă€ven fĂ„tt skatta den upplevda fysiska anstrĂ€ngningen.

Sverige blir alltmer mÄngkulturellt. I dagens samhÀlle finns det mÄnga individer och grupper av olika hÀrkomst. Detta har lett till mÄnga diskussioner kring integration samt konflikter mellan olika folkgrupper. Vad kan dessa konflikter mellan de olika folkgrupperna innebÀra för individernas identitetsskapande? Och hur kan vissa av dessa individers identitet och livsvillkor formas under en integrationsprocess?Denna antologi kommer att behandla identitet ur ett etnicitetsperspektiv.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar lÀroplanen för förskolans intentioner om att det inte Àr det enskilda barnet som ska utvÀrderas utan att det Àr verksamheten som ska utvÀrderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar pÄ förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att lÀroplanen för förskolan sÀger att det inte ska finnas nÄgra uppnÄendemÄl för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att Àven förskolor upprÀttar individuella utvecklingsplaner med uppnÄendemÄl för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte nÄgra uppnÄendemÄl utan var vÀl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mÄl för.I diskussionen berörs olika sÀtt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framÄt och utmana barnet till utveckling mÄste en bedömning av barnen göras.

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, pÄverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan pÄverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes pÄ 59 svenska publika aktiebolag dÀr samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mÀter hur företag klarat sig under krisÄret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgÄngar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgÄngar) och rörelsekapitalhantering Àr alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

ÄmnesomrĂ„det som detta examensarbete utgĂ„r ifrĂ„n Ă€r aritmetikundervisning. Syftet Ă€r att undersöka hur förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer inverkar pĂ„ elevers lĂ€rande av sambandet mellan addition och subtraktion. Syftet Ă€r Ă€ven att undersöka hur förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer pĂ„verkar lĂ€randet av talkamrater. Vidare undersöks vilka andra effekter förstĂ„else för tals del-helhetsrelationer har pĂ„ elevers matematiklĂ€rande. Examensarbetets metod Ă€r en litteraturstudie dĂ€r forskning om del-helhetsrelationer i undervisningssammanhang undersöks.