Sökresultat:
19951 Uppsatser om Snabbfäste utan rörliga delar - Sida 3 av 1331
Gymnasieskola i förÀndring : ett artikelserie om gymnasiepolitik
Gymnasieskolan Àr precis som sina elever i stÀndig förÀndring. Snart fÄr vi en ny skola indelad i tre delar och utan obligatorisk högskolebehörighet. Vad tycker elever och lÀrare sjÀlva om de beslut som fattas om deras framtid och hur pÄverkas de? HÀr möter du de politiker som fattar besluten, och de elever och lÀrare som berörs direkt av dem..
FÀste för ramar
Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett snabbfÀste för ramar
Ät Roxtec International AB pÄ Verkö i Karlskrona.
Examensarbetet har följt metoden för Integrerad produktutveckling av Fredy
Olsson. Av denna metod har tvÄ omrÄden berörts:
Principkonstruktion samt PrimÀrkonstruktion. PrimÀrkonstruktionen Àr uppdelad i
tvÄ delar dÀr den ena behandlar komponentval och detaljkonstruktion, och den
andra innefattar framtagning av prototyp och en ekonomisk kalkyl.
ProblemstÀllningen var följande: Att ta fram ett snabbfÀste för smÄ ramar.
Ramarna anvÀnds till kabelgenomföring till elskÄp och liknande applikationer,
och de kommer att innehÄlla Multidiametermoduler med inneslutna kablar och
kompressionsenhet.
Idag fÀsts ramarna med hjÀlp av skruvar och muttrar men det nya fÀstet fÄr inte
utgöras av skruvar, sprintar, fjÀdrar och de fÄr ej heller svetsas fast. FÀstet
ska vara av enkel konstruktion, lÀtt att montera och demontera utan hjÀlp av
verktyg.
Fördelning av intÀkter frÄn gemensamma delar
Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur intÀkter kan fördelas för delar som gemensamt anvÀnds av produkter med olika varumÀrken, hur dessa intÀkter bör fördelas samt de motiv som Àr orsaken till de valda metoderna för fördelning. Det empiriska materialet som presenteras i uppsatsen bestÄr av primÀrdata som samlats in genom intervjuer med respondenter frÄn Saab Automobiles, Svenska Volkswagen AB och Volvo Car Corporation. Underlaget innefattar Àven sekundÀrdata som frÀmst insamlats frÄn fallföretagens hemsidor. Efter att ha genomfört studier med tre fallföretag besvarades problemformuleringarna. UppmÀrksammas bör att resultaten inte Àr generaliserbara utan att de endast avser de medverkande fallföretagen.
Ombyggnad av takkonstruktionen pĂ„ Ăstermalms Saluhall : Utformning av tillĂ€ggsisolering med hĂ€nsyn till byggnadens kulturhistoriska vĂ€rden
Vid ombyggnad av Ăstermalms Saluhall Ă€r ett förslag att tillĂ€ggsisolera taket, dĂ„ stĂ€lls det kulturhistoriska vĂ€rdet av byggnaden mot ombyggnadskraven i BBR. Idag gĂ€ller samma krav vid nybyggnad som vid ombyggnad av en byggnad. Det kan dĂ€rför uppstĂ„ tvister vid ombyggnaden av saluhallen, dĂ„ det Ă€r svĂ„rt att samtidigt uppfylla nybyggnads- och ombyggnadskrav pĂ„ de delar som ska Ă€ndras.De delar pĂ„ saluhallen som studerats Ă€r tvĂ„ takdetaljer och de projekteras och analyseras byggtekniskt, kulturvĂ€rdesmĂ€ssigt och lagmĂ€ssigt. Det kulturhistoriska vĂ€rdet hotas vid ombyggnation, men samtidigt vill Stockholms stad energieffektivisera byggnaden sĂ„ gott det gĂ„r. Studien handlar dĂ€rför om hur man pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska kunna energieffektivisera byggnaden och följa de ombyggnationskrav som finns utan att förvanska byggnaden..
Den nominella vÀxelkursens samband med rÀntan, oljepriset och börsutvecklingen
Denna uppsats undersöker sambanden mellan ett antal ekonomiska variabler och den nominella vÀxelkursen pÄ kort sikt mellan Kanada och Japan. Resultaten av den ekonometriska analysen av sambanden mellan vÀxelkursen och de oberoende variablerna rÀnteskillnad, börsutveckling och oljepris ger svaga resultat pÄ dagsbasis över hela perioden första januari 2001 till sista oktober 2005. Under delar av perioden verkar dock ett visst samband föreligga vilket pÄvisas med rullande regression. Detta antyder att valutamarknadens fokus inte Àr konstant utan att vissa variabler stundtals Àr viktigare för vÀxelkursutvecklingen Àn vad de Àr sett över hela perioden. En trendvariabel har under delar av perioden en signifikant pÄverkan pÄ vÀxelkursen, vilket förevisar att den nominella vÀxelkursens utveckling inte alltid följer en random walk..
Svit; ten perspectives. En svit i 10 delar
Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.
Ett pedagogiskt undervisningsmaterial i FörstahjÀlpen : Utformning av ett minnesstöd i FörstahjÀlpen
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
Haparandas historiska utveckling: frÄn by, köping och till stad
Det svenska riket kom genom ett drÄpslag att delas i tvÄ delar vid fredsförhandlingarna en höstdag den 17 september 1809. Genom grÀnsdragningen vid TorneÀlv delades de ursprungliga socknarna i tvÄ delar och Sverige förlorade sin vikigaste handelsstad vid Bottenviken, TorneÄ, till storfurstendömet Ryssland. I och med detta stod Sverige utan nÄgon stad som kunde kontrollera det viktiga handelsomrÄdet lÀngst upp i viken. InrÀttandet av en ny stad startades men var den skulle anlÀggas hade man olika Äsikter om. En del ansÄg att den nya staden skulle ligga vid byn Nikkala emedan andra ansÄg att den skulle uppföras i nÀrheten av TorneÀlven.
Att Àgas av en idé : De sociala relationerna i Tove Janssons roman Den Àrliga bedrgaren
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
HUR BARN MED OCH UTAN SPRĂ KSTĂRNING SKAPAR EN INKLUDERANDE PEDAGOGIK : En studie genomförd pĂ„ en grundskola med ett sprĂ„kspĂ„r
- Tatta ni inenntinn? Utbrister Alex frustrerat till sina klasskamrater under en av vÄra observationer. Alex har som flera andra elever pÄ skolan vi valde att göra vÄr undersökning pÄ funktionsnedsÀttningen sprÄkstörning vilket kan leda till att han har svÄrt att förstÄ och göra sig förstÄdd i kommunikativa situationer. Syftet med studien Àr att belysa samspelet mellan tolv barn med och utan sprÄkstörning i Äldrarna sju - elva Är för att fÄ syn pÄ vad som kÀnnetecknar dialogen mellan barnen i detta samspel med avseende pÄ sprÄket som ett socialt redskap. För att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra forskningsfrÄgor valde vi att göra videoobservationer av ett samspel mellan barn med och utan sprÄkstörning.
Ett oberoende utan konjunktureffekter? En studie om centralbanksoberoendets pÄverkan pÄ konjunkturvolatiliteten
LÀnge har det ansetts att en mer oberoende centralbank ger en lÀgre inflationsnivÄ utan att det pÄverkar övriga delar av ekonomin. I syfte att sÀnka och stabilisera inflationen har dÀrför vÀrldens centralbanker blivit allt mer oberoende sedan 1980-talet. Under senare tid har dock det ökade oberoendet börjat ifrÄgasÀttas och det har blivit mer osÀkert vilken effekt centralbanksoberoendet har pÄ konjunkturvolatiliteten. I denna uppsats undersöks detta genom att anvÀnda ett uppdaterat centralbankoberoendemÄtt mot mer nutida tillvÀxt- och arbetslöshetsdata. Den empiriska metod som anvÀnds Àr en tvÀrsnittsanalys byggd pÄ OLS-regressioner.
Modeller för minimering av planerad nertidför databasen vid Scania Fleet Management System
SammanfattningI detta examensarbete studeras hur uppmĂ€tt och upplevd nertid kan minimerasunder systemunderhĂ„ll. Studien fokuserar pĂ„ databaserna samt arkitekturenför databasernas nĂ€rliggande komponenter. Modellerna datamigrering i realtid,rullande uppgraderingar samt blĂ„grön driftsĂ€ttning undersöks och utvĂ€rderassom alternativ för minimering av nertid med avseende pĂ„ hĂ„rdvara, verksamhet,leverans och kunder. I studien har ett hermeneutiskt synsĂ€tt anvĂ€nts. Empiriskaintervjuer med anstĂ€llda samt observationer av driftsĂ€ttningar har utförts.Ăndringar i arkitektur implementerades utifrĂ„n existerande modeller förminskad nertid.
Sekvenser : Ett patienthotell för familjer vid regionsjukhuset i Ărebro.
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
Relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor
Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om
relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor
hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att
kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning
d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex
och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and
Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa
?sustainability citizens?.
AnvÀndandet av skolgÄrden inom undervisningen : En studie av tvÄ skolgÄrdar
Den hÀr uppsatsen tar en nÀrmare blick pÄ karismatiskt ledarskap vilket ofta sÀgs vara en personlig egenskap som vissa föds med. Det sÀgs att personer som Gandhi, Barack Obama och Olof Palme har haft denna egenskap. En egenskap som fÄr folk att följa ledaren oavsett uppoffringen för följaren, och som gör vad Àn ledaren vill att de skall göra. Arbetet vill problematisera synen pÄ karisma som en personlig egenskap. Med hjÀlp av karismaforskningens fader, Max Weber, tillsammans med annan forskning om ledarskap och karisma formar denna uppsats en modell för att förstÄ karismatiskt ledarskap.