I den hÀr intervjustudien ger fem ungdomar, 16-20 Är, sina beskrivningar av hur de upplevt att gÄ i familjebehandling inom socialtjÀnsten. Ungdomarna befinner sig i ett sammanhang dÀr de upplever hur oro i familjen tilltar och övergÄr i grÀl mellan familjemedlemmar. Alla ungdomar kopplar sin egen kÀnsla av osÀkerhet till inre subjektiva kÀnslomÀssiga erfarenhet som de delar med sin familj och familjebehandlare. Ungdomarna kÀnner sig delaktiga i behandlingen nÀr de fÄr möjlighet att sÀtta ord pÄ sin egen osÀkerhet utan att bli avbrutna eller hamna i grÀl. Fyra ungdomar framhÄller att familjebehandlarnas reflekterande förhÄllningssÀtt och samtalens upplÀgg, bidrar till en kÀnsla av trygghet.

Konkurrensen om kunderna blir allt hÄrdare och numera konsumerar vi inte bara det som Àr nödvÀndigt utan Àven ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsÀttning och ett sÀtt att umgÄs för mÄnga. NÀr det gÀller nöjesshopping sÄ blir sjÀlva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden vÀljer att handla i butiken, butikskommunikationen Àr dÀr med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna.Uppsatsens undersökning grundar sig pÄ att vi har besökt fyra stycken butiker som ingÄr i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett lÀge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfÀren och dÀrifrÄn komma fram till vad som kan förbÀttras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder frÄn vardera butik för att fÄ fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har Àven intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att fÄ fram hur de tÀnker och arbetar kring Àmnet butikskommunikation.VÄr uppsats bygger bÄde pÄ kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta sÀkrade upp att vi fick med alla delar.

I detta examensarbete beskriver jag Funktionsinriktad MusikTerapi ? FMT.  Hur metoden vuxit fram och hur den fungerar i praktiken. Mitt syfte har varit att beskriva hur FMT kan vara ett stöd i utvecklingen för barn i förskola/förskoleklass. Jag beskriver i tvÄ fallbeskrivningar mitt arbete med tvÄ adepter, som Àr tvÄ 6-Äringar utan diagnoser.

För att kunna styra en motor krÀvs bland annat ett tÀndsystem. Detta tÀndsystem mÄste klara av att ge rÀtt energimÀngd vid rÀtt tidpunkt. Mekaniska och tidiga elektroniska tÀndsystem som konstruerats Àr inte tillrÀckligt effektiva. För att fÄ möjlighet till enkel men bÀttre optimering av effektivitet konstruerades ett kapacitivt tÀndsystem. Detta system anvÀnder en mikrokontroller som berÀknar tÀndfördröjningen.

Det nya bÄtvarvet pÄ Beckholmen i Stockholm Àr placerat pÄ öns vÀstra sida. Inuti varvsbyggnaden kommer stora bÄtar kunna repareras Äret runt. BÄtarna lyfts upp ur vattnet och förflyttas in i varvets skrovhall med hjÀlp av en shiplift. För att kunna reparera bÄtarnas olika delar finns ett antal olika verkstÀder pÄ vardera sidan om skrovhallen. Traverser finns i varje hall för att kunna förflytta delar mellan dem.

Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

LÀsÄret 2000/01 startade, pÄ uppdrag av regeringen, en femÄrig försöksverksamhet som innebar att frivilliga grundskolor i Sverige skulle arbeta utan timplan. HÀr har fyra berörda musiklÀrare fÄtt komma till tals om hur försöket pÄverkat dem och deras undervisning..

Enligt senast sammanstÀlld statistik avled 91820 mÀnniskor i Sverige Är 2007. Vem som bör lÀmna ett dödsbud bestÀms i enskilda fall med utgÄngspunkt i att de anhöriga bör visas hÀnsyn och omtanke. En sjuksköterska Àr oftast den person som möter de anhöriga dÄ de fÄr ett dödsbud. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskan bör hantera ett dödsbud till anhöriga. Studien har genomförts som en litteraturstudie.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

Resultat frÄn olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrÄn behov av vÄrdinsats. I nuvarande sjukvÄrdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsÀkerhetsperspektiv. Prio 3 Àr en av ambulanssjukvÄrdens larmkriterier vilket innebÀr att patienten misstÀnks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvÄrd. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vÄrd efter att ha trÀffat lÀkare eller annan sjukvÄrdspersonal pÄ akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vÄrdnivÄ, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gÀller bedömning samt behandling pÄ akutsjukhus?Studien baseras pÄ en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR.

Syftet med detta arbete har varit att med avseende pÄ kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvÀrdera ett exempel dÀr lÀraren, istÀllet för poÀng, redovisar resultatet pÄ skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder dÄ inte fram till en poÀngsumma, utan till vilket eller vilka kriterier lÀraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssÀtt Àr att skapa prov som Àr mer naturligt kopplade till lÀroplanens kursmÄl och betygskriterier, för att kunna anvÀndas bÄde vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med tvÄ undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien lÀste gymnasiets A-kurs i matematik. TvÄ prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrÄn teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssÀttet Àr tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta strategier för sitt eget lÀrande.Slutsatser utifrÄn provgranskning och intervjuer Àr att bedömningssÀttet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lÀrarens summativa bedömning av elevernas förmÄgor.

MÄnga ungdomar immigrerar med eller utan sina förÀldrar till Sverige varje Är. Deras livssituationer Àr olika; de kommer frÄn olika kulturer, frÄn olika lÀnder och har alla olika bakgrund. Detta Àr en kvalitativ studie som gjorts pÄ fyra elever pÄ IVIK med syftet att studera framtidsförestÀllningar och motivationen för att fÄ en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mÄl att lÀsa pÄ högskolan men de Àr osÀkra pÄ vad de vill lÀsa. Social tillhörighet, genus och intresse Àr faktorer som pÄverkar studie- och yrkesval.

Denna uppsats undersöker den feministiska agitatorn och anarkisten Emma Goldman i syfte att identifiera en radikal teori om samarbete och gemenskaper som tillÄter individuell frihet utan konflikt med det sociala. Framförallt fokuserar den pÄ Goldmans upplevelser av Sovjetunionen och det Spanska inbördeskriget, och pÄ hennes idé om den »konstruktiva revolutionen « som hon utvecklar i interaktion med dessa. SjÀlva undersökningen sker i fyra delar med fyra olika fokus: individen, massan, revolutionen och organisationen i den ordningen. Som material anvÀnds framförallt Goldmans tvÄ böcker om Sovjetunionen ? med fokus pÄ efterordet i den senare boken ? samt textsamlingen Vision On Fire med Goldmans texter om det spanska inbördeskriget och den anarkistiska organiseringen dÀr.

DÄ standarden för blodtrycksmÀtning numera gÄtt ifrÄn mÀtning i liggande lÀge till mÀtning i sittande lÀge och dÄ det arteriella blodtrycket varierar med kroppslÀge samt muskelarbete kan det vara av intresse att utvÀrdera effekter av Àndrad kroppsposition vid sittande blodtrycksmÀtning. Syftet med studien var dÀrmed att faststÀlla om resultatet av sittande blodtrycksmÀtning pÄverkas av om armstöd anvÀnds eller inte samt om anvÀndande av ryggstöd pÄverkar blodtrycksvÀrdet vid sittande mÀtning. 99 friska personer ingick i den slutgiltiga testgruppen och fick genomgÄ en undersökning dÀr fyra blodtryck mÀttes auskultatorisk med detektion av Korotkoff-ljuden (fas ett och fas fem). TvÄ blodtryck mÀttes sittandes pÄ en pall utan ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. TvÄ tryck mÀttes sittandes pÄ en stol med ryggstöd varav ett med armstöd och ett utan armstöd. Armen vilade pÄ en brits i hjÀrthöjd under mÀtningarna med armstöd och under mÀtningarna utan armstöd höll testpersonen sjÀlv armen i hjÀrthöjd. Det föreligger inte nÄgra signifikanta skillnader i uppmÀtt blodtryck vid mÀtning i sittande position med/utan armstöd eller med/utan ryggstöd.

Vid Ärsskiftet 2012/2013 Àndrade Trafikverket den dÄvarande arbetsplanen till den nuvarande vÀgplanen. IstÀllet för flera olika skeden i arbetsplanen blir det en sammanhÀngande process i den nya vÀgplanen.DÄ det fortfarande förekommer problem under processen kommer denna rapport lyfta fram och presentera ett förslag för att förebygga dessa inför framtida projekt. För att sÀkerstÀlla att kvaliteten uppfylls och alla delar finns med har en checklista tagits fram för att underlÀtta arbetet för uppdragsledarna.Vi har genom samtal med trafikverket och uppdragsledare pÄ Sweco tagit reda pÄ vilka problemomrÄden som finns och vilka delar i en vÀgplan som upplevs som extra viktiga att tÀnka pÄ. Resultatet av vÄrt arbete Àr en checklista för uppdragsledarna som ska vara enkel och tydlig att följa..