Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Detta arbete handlar om att kartlÀgga Ätkomstkontrollen inom olika delar av dagens hÀlso- och sjukvÄrd, nÀmligen primÀr-, sluten- samt hemvÄrden. Arbetet handlar Àven om att undersöka om det finns alternativa lösningar pÄ nuvarande problem nÀr det gÀller Ätkomstkontroll inom hÀlso- och sjukvÄrden.HÀlso- och sjukvÄrden drivs av olika huvudmÀn och det kan finnas skillnader nÀr det gÀller hantering av Ätkomsten till informationen mellan dessa delar.Det Àr viktigt att ha hög datasÀkerhet inom hÀlso- och sjukvÄrden. En del av datasÀkerheten Àr Ätkomstkontroll.Resultatet av undersökningen som har gjorts inom olika delar av hÀlso- och sjukvÄrden visar att, generellt sÀtt, bÄde systemansvariga och anvÀndare Àr nöjda med hur dagens Ätkomstkontroll ser ut. Ett problem som har framkommit i intervjuer Àr hantering av loggar. Loggarna kontrolleras manuellt.

Konkurrensen om kunderna blir allt hÄrdare och numera konsumerar vi inte bara det som Àr nödvÀndigt utan Àven ur ett nöjesperspektiv, shopping har blivit en fritidsysselsÀttning och ett sÀtt att umgÄs för mÄnga. NÀr det gÀller nöjesshopping sÄ blir sjÀlva upplevelsen och intrycken i butiken en avgörande faktor för om kunden vÀljer att handla i butiken, butikskommunikationen Àr dÀr med ett viktigt konkurrensmedel vid kampen om kunderna.Uppsatsens undersökning grundar sig pÄ att vi har besökt fyra stycken butiker som ingÄr i en specifik franchisekedja inom heminredningsbranschen. Vi ville med detta granska hur kedjan jobbar med att ge samma intryck till kunderna oavsett lÀge och placering samt hur kunderna uppfattar butiksatmosfÀren och dÀrifrÄn komma fram till vad som kan förbÀttras. Vi intervjuade ett antal besökande kunder frÄn vardera butik för att fÄ fram hur de uppfattade butiksmiljön. Vi har Àven intervjuat butikernas respektive butikschefer samt kedjans butikskommunikations ansvarige, detta för att fÄ fram hur de tÀnker och arbetar kring Àmnet butikskommunikation.VÄr uppsats bygger bÄde pÄ kvalitativ samt kvantitativ undersökningsmetod, detta anser vi har varit en fördel eftersom detta sÀkrade upp att vi fick med alla delar.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka Siri Derkerts SverigevÀggen 1967-69, frÀmst genom att studera skisserna till verket. Derkert gjorde vÀldigt mÄnga skisser pÄ familjemedlemmar, vÀnner och andra nÀrstÄende och detta blev en kraftkÀlla som anvÀndes mot en pressande omvÀrld. Alla de skisser hon gjorde och sparade kunde hon senare plocka fram för att anvÀnda till olika verk och sammanhang. Till SverigevÀggen finns ett mycket omfattade skissmaterial som i viss mÄn bygger pÄ ÄteranvÀnda skisser, bland annat pÄ kursdeltagare frÄn Fogelstad, dÀr Àven Derkert var deltagare vid ett flertal tillfÀllen. Derkerts portrÀttskisser Àr vÀldigt abstraherade och det kan vara svÄrt att se vilka de förestÀller.

Det mÀnskliga ingreppet i, eller möjliga makten över, naturen Àr ett Äterkommande tema i mitt konstnÀrliga arbete. MÀnniskan Àr inbegripen i ett brÀckligt maktförhÄllande som hela tiden mÄste underhÄllas. VÄra grÀnser delar upp landskapet i olika delar genom vÀgar och staket, vi dominerar genom att forma och tukta naturen i trÀdgÄrdar, odlingar och industrier. Det mÀnskliga ingreppet kan ocksÄ vara smÄ subtila skillnader i det orörda landskapet som lÄter dig ana att nÄgon varit dÀr.Jag har inte för avsikt att framhÄlla en sÀrskild sorts natursyn. Det Àr en mÀngd nedslag pÄ kartan.

Arbetet Àr uppdelat i tvÄ delar. Den första handlar om min egen medverkan i kortfilmen O Trovão och hur organisationen och planeringen runt filmen Àr upplagd. Den andra delen handlar om animationsbranschen och olika landers marknader for animerad film och tv. Den innefattar ocksÄ tvÄ intervjuer med kortfilmskapare. I kortfilmsproduktionen har jag tillsammans med teamet gÄtt igenom de första faserna i produktionen, frÄn planering och research, till koncept och modellering.

Syftet med den hÀr essÀn Àr att synliggöra svÄrigheter i förskolans vÀrld. I förskolan Àr man omgiven av mÀnniskor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhÄlla mig professionellt till medarbetare, förÀldrar och ledning. Men nÀr man uppfattar brister i barnsÀkerheten uppstÄr flera svÄrigheter. I essÀn undersöker jag en frÄga utifrÄn tvÄ arbetsroller.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Detta Àr ett examensarbete utfört inom ÀmnesomrÄdena informationsteknik och interaktiva medier, inom utbildningen Medie- och kommunikationsteknik vid Linköpings universitet ? Campus Norrköping. Arbetet handlar om hur man skapar en gemensam webbplats för en kommunal organisations olika enheter. I arbetet tas problemet upp med att hitta ett sÀtt att representera olika delar av en verksamhet pÄ Internet sÄ att denna Äterspeglas pÄ korrekt sÀtt i förhÄllande till vad som Àr den faktiska kÀrnverksamheten, och hur man gör för att införliva information och funktioner frÄn Àldre webbplatser med sinsemellan olika publiceringssystem sÄ att information och funktion interagerar, snarare Àn stÄr i konflikt med varandra. I arbetet behandlas inte bara de tekniska svÄrigheter som kan uppstÄ, utan Àven de rent gruppdynamiska problem som komma upp till ytan vid en sammanslagning av flera tidigare autonoma enheter.

Sammanfattning En studie- och yrkesvÀgledare i grundskolan mÄste lÀra sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvÀrlden, samhÀllet och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur en studie- och yrkesvÀgledare pÄ grundskolan ser pÄ sitt lÀrande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lÀrande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de pÄ skollagens text om kompetensutveckling? Detta Àr de frÄgestÀllningar som stÀlls och besvaras i denna studie. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr sex arbetande studie- och yrkesvÀgledare intervjuas.

Undersökningens syfte var att öka vÄr kunskap om hur elever, i Äldern 6-9 Är, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som hÀnder dÄ fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi anvÀnde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö Àr uppbyggd och vad som hÀnder nÀr fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Denna uppsats har för avsikt att utreda begreppet Just-In-Time (JIT) och dess komponenter för att sedan försöka finna dessa i den svenska lastbilstillverkaren Scanias produktionssystem. Litteratur har bidragit med en definition av JIT som sedan har jÀmförts med hur Scania arbetar inom produktionen. Empiri har erhÄllits genom intervjuer med berörd personal samt observationer pÄ plats i Oskarshamn och i SödertÀlje.För japanerna Àr inte Just-In-Time-tÀnket en ny företeelse utan det Àr nÄgot de har arbetat efter en lÀngre tid. Denna uppsats har valt att utgÄ frÄn Jeffrey K. Likers (2004) definition i The Toyota Way.

Sverige Àr ett av fÄ lÀnder dÀr slakt utan bedövning Àr olagligt, och dÀrmed Àr Àven religiös slakt utan föregÄende bedövning förbjuden. MÄnga muslimer har valt att kompromissa och tillÄta slakt med bedövning, framförallt reversibel sÄdan. Judar tillÄter dock inte bedövning pÄ grund av att det uppstÄr vÀvnadsskador. Denna litteraturöversikt syftar till att diskutera vilka djurvÀlfÀrdsbekymmer som uppstÄr vid slakt av nötkreatur och fÄr utan föregÄende bedövning och hur dessa kan reduceras genom att vÀlja en bra fixeringsmetod. Fixering dÀr djuren fÄr stÄ i upprÀtt stÀllning Àr bÀst ur djurvÀlfÀrdsperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskapsutvecklingen angÄende Àmnet slöjd. Studien bestÄr av tvÄ delar. I den första delen jÀmförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lÀrare i slöjd ser pÄ kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet anvÀnds, samt hur de motiverar Àmnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av Ätta slöjdlÀrare.Studien visar att lÀrarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 Àr otydliga, samt att det rÄder stor spridning i hur mycket och pÄ vilka sÀtt dokumentet anvÀnds.