Sök:

Sökresultat:

843 Uppsatser om Snabbare informationsflöde - Sida 46 av 57

Förslag till ökad vÀxtlighet i stadsmiljö : med SödervÀrns busstation som exempel

För första gÄngen i historien bor fler mÀnniskor i stÀder Àn pÄ landsbygden. Stadsborna utsÀtts för mÄnga stressmoment, exempelvis trafik och buller, och arbetsrelaterad stress Àr idag bland de dominerande orsakerna till sjukskrivning. För att klara av hög press under en lÀngre period utan att fÄ utmattningssyndrom Àr det viktigt med ÄterhÀmtning, vilket fÄs vid Äsyn av eller vistelse i natur eller grönska. Flera studier visar pÄ mÄnga positiva effekter av natur, bland andra bÀttre humör, snabbare tillfrisknande, högre smÀrttröskel och ökad koncentrationsförmÄga. DÀrför bör grönska och grönomrÄden, speciellt i stora stÀder, prioriteras.

Outletfenomenet inom den svenska konfektionsbranschen

Sammanfattning ProblembeskrivningKonfektionsbranschen har problem med osÄlda produkter vilket resulterar i hög kapitalbindning. ModesvÀngningarna inom konfektionsbranschen blir allt snabbare vilket gör att felinköp av stora produktpartier kan bli avgörande för företagets lönsamhet. Produkter som inte sÀljs i ordinarie butiker mÄste avyttras och ett alternativ kan vara outletförsÀljning. SyfteSyftet med denna magisteruppsats Àr att beskriva outlet som en marknadskanal inom konfektionsbranschen. Vidare Àr syftet att analysera vilka förhÄllanden som talar för respektive emot anvÀndningen av outletförsÀljning som en alternativ marknadskanal.

Halloween och allhelgona : kulturimperialism och gammal fin tradition eller tvÄ olika sÀtt att hantera döden?

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Göra det lÀttare att dra fördel av vÀxters hÀlsoegenskaper

"Hur kan man fÄ mÀnniskor som aldrig bryr sig om vÀxter att kunna ha vÀxter hemma för att dra maximal fördel av deras psykiska och fysiska hÀlsoeffekter?"SÄ lyder min frÄgestÀllning i detta projekt.Det finns studier som visar att mÀnniskor som exponeras för vÀxtlighet lever lÀngre, mÄr bÀttre och Àr mindre sjukskrivna Àn andra. Dessutom har det visat sig att opererade patienter pÄ sjukhus tillfrisknar snabbare med vÀxtlighet i rummet - det rÀcker till och med om de kan se sjÀlva grönskan för att effekten ska visa sig. (Ulrich 1984). Dessa patienter behövde ocksÄ fÀrre injektioner av starka bedövningsmedel och hade mindre besvÀr efter operationen.Enligt Ulrich & Parsons (1992) pÄverkas mÀnniskor till det bÀttre av vÀxter, oavsett kulturell bakgrund.

Café Gul : en urbantropologisk essÀ om identitet och vardag

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Eh fjÀril fladdrar i Peking och det blir regn i Central Park : en analys av filmen Jurassic Park

Ämnet som behandlas i denna uppsats Ă€r förnamnsutvecklingen i de tvĂ„ vĂ€rmlĂ€ndska församlingarna Karlstad och EkshĂ€rad. Det Ă€r tvĂ„ typer av utvecklingar som studerats. Dels hur mĂ„nga förnamn förĂ€ldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan Ă„ren 1800-1859.Vad gĂ€ller hur mĂ„nga förnamn barnen fick sĂ„ var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de bĂ„da församlingarna. I Karlstad fick en majoritet pĂ„ mellan 60 och 80 procent av barnen tvĂ„ förnamn. I EkshĂ€rad var det dĂ€remot mer vanligt att endast ge dem ett.

Varför export? : En kvalitativ studie om norrlÀndska företags vÀg genom pre-export processen

Studien Àr skriven pÄ uppdrag av Kubera konsult, som Àr ett konsult företag specialiserade pÄ att hjÀlpa mindre och medelstora företag i Norrland att börja exportera.De senaste Ären har export och import ökat i snabb takt och handeln i Sverige bestÄr idag av tvÄ tredjedelar av Sveriges bruttonationalprodukt. Trots de senare Ärens utbredning av den globala marknaden samt en allt mer utökad forskning inom internationalisering sÄ finns det Ànnu vÀldigt lite fakta och studier om vad som pÄverkar vissa företag att börja exportera, medan andra med till synes samma förutsÀttningar vÀljer att avböja.Studiens syfte Àr att utvinna en ökad förstÄelse i vilka faktorer i pre-exportprocessen som pÄverkar att smÄ och medelstora företag i Norrland slutligen vÀljer att exportera eller inte, samt vidare hur dessa pÄverkar företagets vÀg genom pre-export processen. VÄrt mÄl med denna forskning Àr att den ska vara till kunskap Ät norrlÀnska företag och organisationer inriktade pÄ att utöka exportverksamheter inom olika omrÄden.Vi har valt att applicera teorier kring omrÄdena företaget, beslutsfattaren och stimuli. DÀr vi utifrÄn dessa delar jÀmför och granskar fyra företag som undersökt/undersöker möjligheten med export samt fem företag som aktivt bedriver export. Samtliga forskningsobjekt i studien Àr smÄ och medelstora företag, grundade och stationerade i Norrland.

Vilka metoder anvÀnds för att diagnostisera subklinisk mastit hos mjölkkor och hur vÀl fungerar dessa?

Mastit Àr ett stort problem för mjölkproducenter vÀrlden över. Mastiter ger försÀmrad djurvÀlfÀrd och stora ekonomiska förluster, bÄde pÄ grund av behandlingskostnader och minskad mjölkavkastning. Studier tyder pÄ att det Àr de subkliniska mastiterna som kostar mest för bönderna, dÄ de Àr vanligare Àn de kliniska fallen och leder till minskad mjölkproduktion. Dessa mastiter ger inga kliniska symtom eller synliga förÀndringar i mjölk och Àr dÀrför svÄra att diagnostisera. I USA Àr det vanligt med sintidsbehandling med antibiotika av alla kor för att minska mastitprevalensen.

AnvÀndningen av sociala medier i den svenska trÀdgÄrdsbranschen

Sociala medier anvÀnds allt oftare som en plattform för smÄ företag för att nÄ ut till sina nuvarande och önskade kunder. Samtidigt blir det allt lÀttare för konsumenterna att nÄ de sociala medierna vart man Àn Àr, vilket gör det lÀttare för företagen att snabbare nÄ ut till sina kunder. AnvÀndandet av sociala medier ökar för varje dag som gÄr. Genom att sociala medier för det mesta Àr kostnadsfritt Àr detta ett perfekt forum för mindre företag, som inte har sÄ stor budget, att lÀtt marknadsföra sig. Genom denna studie ska man se vad företagen har för uppfattning om de största riskerna, kostnaderna och möjligheterna som finns med sociala medier och dÄ frÀmst Facebook, samt Àven se varför vissa men inte andra anvÀnder sig av sociala medier. Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och anvÀndaregenererat innehÄll, till exempel chatfunktioner, bloggar och diskussionsforum.

FrÄn hav till luft.

Vid analys och modellering av en propeller finns tvÄ teorier till förfogande, momentteorin och blandelementteorin. Momentteorin grundar sig pÄ fysikaliska principer som dock försummar propellerns geometri men ger en övregrÀns för propellerns verkningsgrad. Bladelementteorin utgÄr ifrÄn att propellerbladet delas in i element som ger möjligheten att analysera följderna av att propellerns geometri Àndras. Bladelementteorin ger till en felaktig övre grÀns av propellerns verkningsgrad. DÀrför anvÀnds en kombination av de bÄda teorierna för att uppnÄ ett bÀttre resultat.Ett fartyg med kapacitet för 150 passagerare, 20 personbilar och 5 mindre lastbilar har projekterats.

Hur vill elever i behov av sÀrskilt stöd organisera sin specialundervisning? - intervjuer med nÄgra elever med ÄtgÀrdsprogram

Syfte: Syftet med denna undersökning var att belysa hur nÄgra grundskoleelever medÄtgÀrdsprogram helst ville organisera sin specialundervisning. För att nÄ vÄrt syfte följde vinÄgra centrala frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt vill eleverna organisera sin specialundervisning?Hur motiverar de sitt val? Vad kan det bero pÄ? Hur medvetna och delaktiga Àr eleverna ibesluten av stödÄtgÀrder?Bakgrund och teori: NÀr vi i höst pÄbörjade vÄr utbildning till speciallÀrare ökade vÄrtintresse för den specialpedagogiska litteraturen. Med erfarenhet av arbete medspecialundervisning ville vi fördjupa oss inom Àmnet. Under arbetets gÄng studerade vilitteratur om specialundervisningens historia, vÄra nationella och internationella styrdokumentsamt specialpedagogisk litteratur om inkludering, segregering, integrering ochmedbestÀmmande.Metod: Vi anvÀnde en induktiv ansats och analysen av intervjupersonernas synpunkterutgjorde utgÄngspunkten för arbetet.

Att konstruera för tillverkning : En arbetsmodell för ett enstyckskonstruerande företag

SammanfattningDynaMate AB, som Àr Àgare av DynaMate Industrial Services, Àr ett fristÄende helÀgt dotterbolagtill Scania CV AB. Bolaget startade sin verksamhet 1993 och dÄ inledningsvis som enunderhÄllsavdelning inom och Ät Scania. Under första halvÄret av 2001 ombolagiserades dockDynaMate AB för att kunna erbjuda produktionsstöd Àven till andra kunder. Under 2009 bildades sÄDynaMate Industrial Services AB (DIS), dÀr detta företag idag erbjuder specialkompetens inomautomation, el och mekanik. Med stöd av företagets kompetenser och erfarenhet av produktionsstödlöser de kundens problem frÄn idé till fÀrdig maskin.I Scanias regi har DynaMates uppdrag oftast vilat pÄ enskilda konstruktörer, som dÄ agerat bÄdeprojektledare, genomförare och slutförare.

Upplevelser av att leva med alkoholberoende : Med fokus pÄ socioekonomisk status och svensk sjukvÄrd

Bakgrund: Alkoholberoende Àr en psykisk sjukdom med bÄde hög förekomst och stor utbredning. Socioekonomisk status (SES) Àr ett begrepp som innefattar utbildningsnivÄ, yrkesstatus och inkomst (Statistikcentralen, i.d). MÄnga olika faktorer sÄsom arv och miljö kan öka risken för att en person drabbas av ett alkoholberoende. Tidigare forskning Àr oense gÀllande sambandet mellan alkohol och SES.Syfte: Att kartlÀgga hur mÀnniskor med olika socioekonomiska förutsÀttningar upplever sitt alkoholberoende och mötet med sjukvÄrden.Metod: En explorativ design med kvalitativ forskningsansats som bygger pÄ personers egna upplevelser och erfarenheter av fenomenet alkoholberoende.Resultat: KÀnsloliv och tillgÀnglighet var avgörande orsaker till att ett alkoholberoende utvecklades. Yrkeslivet kunde bÄde bidra till ökad och minskad alkoholkonsumtion.

Kompetensdiamanten : En kvalitativ studie om kompetensers olika betydelse vid rekrytering

Följande undersökning behandlar Àmnet rekrytering med inriktning pÄ kompetensens betydelse vid tillsÀttning av en tjÀnst. Vidare redogörs för hur rekryteringsföretag i en mellanstor svensk stad vÀljer ut individer ur en grupp av arbetssökande och pÄ vilka premisser urvalen sker. Det vill sÀga om en arbetssökande vÀljs ut att bli tillsatt för en tjÀnst pÄ grund av vederbörandes arbetserfarenhet, kunskap och utbildning, eller om det Àr tack vare dennes personliga egenskaper. Studien Àmnar undersöka i vilken utstrÀckning ansvariga rekryterare vÀrderar arbetssökandes formella kompetenser i förhÄllande till dess informella kompetenser. Undersökningen kommer ocksÄ studera den estetiska kompetensens betydelse vid rekrytering.

Utvecklingspotentialer i Björkdals anrikningsprocess: Examensarbete Björkdalsgruvan Hösten 2012

Den hÀr studien utredde utvecklingspotentialer i Björkdals anrikningsprocess med inriktning pÄ flotationsprocesserna, vilka utforskades i syfte att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning de skulle kunna bidra till högre och jÀmnare guldutbyte genom anpassade parameterval. För att beskriva i vilka flöden guldet fördelades i dagslÀget uppstÀlldes en materialbalans. Material provtogs, provbereddes och analyserades med avseende pÄ guldhalten. Provtagningsmetoden grab sampling anvÀndes och materialprover frÄn sju provtagningstillfÀllen under dagen slogs ihop och bildade ett prov. Provstorlekarna baserades pÄ empiri men kontrollerades med GyŽs provtagningsformel.

<- FöregÄende sida 46 NÀsta sida ->