Sök:

Sökresultat:

843 Uppsatser om Snabbare informationsflöde - Sida 26 av 57

Cellarmering : En jÀmförande studie mellan traditionell betongarmering och en ny typ av armering innefattande projektering och produktion

Idag, inte bara i Sverige, bygger man mer och mer i betong. Betongkonstruktioner ses inte lÀngre som nÄgot kallt, grÄtt och trÄkigt dÄ man kan uppföra byggnadsverk som inte bara Àr starka och tÄliga utan Àven med originella former och fÀrger. För att fÄ betongen stark, inte bara i tryck mÄste sÄ gott som alla konstruktioner dock armeras pÄ ett eller annat sÀtt. Dessa nya och ofta komplicerade former pÄ konstruktionen stÀller nya krav pÄ armeringsmetoden som anvÀnds, trots detta har sÀttet att armera i stort sÀtt sett likadant ut i mÄnga, mÄnga Är.I den hÀr rapporten kommer man att utreda möjligheterna för en ny typ av armering att etablera sig pÄ en mycket konservativ marknad dÀr utrymmet för utveckling och nytÀnkande Àr till synes mycket litet.JÀmförelser mellan traditionell armering och denna nya cellarmering har gjorts, framförallt med avseende pÄ projekterings- och utförandenivÄ. Detta har gjorts genom intervjuer med sakkunniga, bÄde ute pÄ byggarbetsplatsen och i armeringsverkstad.

LÄngsiktiga strategier för den svenska skivbranschen

Den hÀr undersökningen beskriver hur den svenska skivbranschen skall överleva vid nya teknikskiften. Syftet med undersökning Àr att genom en fallstudie fÄ en djup förstÄelse och kunskap om hur branschen och dess externa faktorer ser ut, och dÀrefter analysera och utvÀrdera tre företag i skivbranschen och dess lÄngsiktiga strategier.Genom att ha genomfört intervjuer med tre personer frÄn tre olika skivbolag har syftet kunnat besvaras. Intervjuerna som genomfördes var ostrukturerade och ej standardiserade, detta för att fÄ en djup kunskap och förstÄelse för branschen som undersöks, samt att fÄ ut sÄ mycket relevant information som möjligt.I undersökningens analys har empirin analyserats utifrÄn de variabler som har tagits ut frÄn de valda teorierna. De svenska skivbolagen befinner sig pÄ en marknad dÀr konkurrensen Àr hög, vilket bolagen inte har uppmÀrksammat. Omstruktureringar har varit nödvÀndiga i organisationerna pÄ grund av den nya digitala tekniken.

UtvÀrdering av BD VacutainerŸ Rapid Serum Tube vid analys av S-Paracetamol och S-Etanol

Avdelningen för klinisk kemi vid LÀnssjukhuset i Kalmar analyserar lÀkemedel och alkoholer med BD VacutainerŸ Plus Plastic Serum Tube (Serum Tube), som krÀver en koagulationstid i upp till 60 minuter. BD VacutainerŸ Rapid Serum Tube (RST?) innehÄller trombin och krÀver en koagulationstid pÄ endast 5 minuter. Syftet med studien var att undersöka möjligheten att förkorta den preanalytiska vÀntetiden före centrifugering vid intoxikationsanalyser i serumrör frÄn akutmottagningen. Studien utfördes genom att jÀmföra RST? med Serum Tube vid analys av S-Paracetamol och S-Etanol.

Patienters upplevelser av intensivvÄrd - med fokus pÄ empowerment

IntensivvÄrd bedrivs idag inte enbart pÄ vÄra intensivvÄrdsavdelningarutan förekommer pÄ andra vÄrdavdelningar inom slutenvÄrden. ModernhjÀrtintensivvÄrd har de senaste Ären blivit tekniskt mer avancerad. Det finns risk atttekniken avhumaniserar vÄrden och att vÄrdpersonalen fokuserar mer pÄ apparaturenÀn patienten. Den teoretiska referensramen i detta arbete utgick frÄn begreppetempowerment samt Hendersons omvÄrdnadteori.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av intensivvÄrdmed fokus pÄ empowerment.Metod: Litteraturstudien baserades pÄ artiklar frÄn sökningar i databaserna CINAHLoch PUBMED. De sökord som anvÀndes var ?empowerment?, ?patientempowerment?, nurse relations?, ?ICU?, ?critical illness?, ?patient perspective?,?critical care? och ?patient experience?.Resultat: Efter genomlÀsning av artiklarna kunde fyra teman identifieras sompÄverkade patientens upplevelse och kÀnsla av empowerment.

MiljöskadeersÀttning vid skada pÄ fastighet och rÀttsförhÄllandet mellan grannar

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Hur har arbetsolycksfallen utvecklats? En studie av Boliden Mines arbetsmiljö med sÀrskild inriktning pÄ olycksfallsutvecklingen 1931-1999.

Uppsatsen Àmnar besvara frÄgor kring förÀndringar i antalet olycksfall som sker i arbetet. I examensarbetet har material frÄn gruvföretaget Boliden Mines anvÀnts. Materialet Àr omfattande i avseende dess tidsmÀssiga och historiska omfattning samt i sin fullstÀndighet och detaljrikedom. Metodiken utgörs av en sammanstÀllning av blanketter frÄn Bolidens arkiv och en statistisk sammanstÀllning för företagets arbetsolycksfall Ären 1931-1999 har genomförts. Detta jÀmfördes sedan med den nationella olycksfallsstatistiken.

Anestesisjuksköterskors strategier för att förebygga postoperativ smÀrta

Sammanfattning                        Postoperativ smÀrtbehandling Àr otillrÀcklig trots ökad kunskap i smÀrtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smÀrta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjÀrtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten bÄde fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhÀllet. Anestesisjuksköterskan lÀgger grunden för den postoperativa smÀrtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smÀrtbehandling ska vara tillrÀcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smÀrta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor pÄ ett vÀstsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Metoder för att identifiera patienter med stroke i den prehospitala akutfasen

Stroke Àr en vanlig sjukdom som mÄnga drabbas av. Inom den prehospitala akutsjukvÄrden möter ambulanssjuksköterskan patienter drabbade av stroke. Tiden Àr avgörande för den fortsatta vÄrden och att patienten kommer till rÀtt vÄrdinstans direkt. AnvÀndningen av mÀtinstrumentet inom den prehospitala akutsjukvÄrden ökar patientens möjligheter till rÀtt vÄrd. Syfte: undersöka vilka mÀtinstrument och metoder som Àr lÀmpliga för att identifiera strokesymtom hos patienter i en prehospital akutfas.

Val av anskaffningsformer för försvarsmateriel : en analys och konsekvensbelysning

Syftet med denna uppsats Àr att belysa bakomliggande faktorer som pÄverkar valet av anskaffningsform och med hjÀlpav dragna slutsatser analysera en direktanskaffning av ett föreslaget framtida materielsystem samt konsekvenserna aven sÄdan anskaffning. AnvÀnd metod Àr att redovisa ett underlag bestÄende av svensk sÀkerhets- och försvarspolitik,svensk och utlÀndsk försvarsindustri, svenskt materielsamarbete, materielprocessen och teknisk utveckling. En analysav underlaget identifierar olika faktorer som pÄverkar materielförsörjningen och de olika anskaffningsformerna. Medstöd av underlaget diskuteras sedan anskaffningsformerna ur tre olika strategiska perspektiv och konsekvenserna av endirektanskaffning av ett materielsystem. Resultatet visar pÄ ett ökande behov av utveckling i samverkan med andralÀnder avseende framtagning av nya materielsystem.

IntrÀdeshinder och koncentrationer i EU:s konkurrensrÀtt

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Extranet : Vad talar för respektive mot ett införande?

Nya begrepp sköljer stÀndigt över oss. Ett av de nyaste Àr Extranet. Ett Extranet Àr ett nÀtverk som bestÄr av ett företags interna nÀtverk dÀr utvalda kunder och leverantörer har fÄtt tilltrÀde till viss information pÄ nÀtverket. Extranet anvÀnder sig i regel av Internet-teknik. Jag har med det hÀr arbetet försökt ta reda pÄ vad som talar för respektive mot införandet av ett Extranet i ett företag eller en organisation.

EDI, med fokusering pÄ smÄ och medelstora företag

Detta arbete behandlar EDI (Electronic Data Interchange). EDI Àr en teknik som innebÀr att standardiserade dokument skall kunna överföras elektroniskt frÄn ett datorsystem till ett annat, med ingen eller begrÀnsad mÀnsklig inblandning. Jag har försökt att inrikta min undersökning mot smÄ och medelstora företag.De nyckelfrÄgstÀllningar som jag valt att undersöka Àr följande: Vad talar för EDI och vilka skÀl finns det till ett införande? Vilka förvÀntningar har företag pÄ EDI vid ett införande? Vilka krav stÀlls det pÄ organisationer som stÄr inför ett införande av EDI? Vilka hinder finns för smÄ och medelstora företag att införa EDI? SÀkerhet i samband med EDI? Dessa frÄgestÀllningar har jag genom litteraturstudier, surveyundersökningar och en fallstudie samlat material till. Efter att materialet samlats in och analyserats sÄ har jag dragit slutsatser utifrÄn mina frÄgestÀllningar.

BergnÀset Ären 1935 - 1954: en studie av infrastruktur, nÀringsverksamhet och föreningsliv, samt fÀrjtrafik

I slutet av 1800-talet intrÀffade en tÀtortstillvÀxt, vilket bidrog till ökade krav pÄ en bra kommunikation mellan stad och landsbygd. I de stÀder som lÄg i nÀrheten av ett vattendrag uppstod det fÀrjtrafik och dÀrefter byggdes en bro. Jag har undersökt BergnÀsets utveckling, vilket Àr ett samhÀlle belÀget ca 1 km frÄn staden LuleÄ, med Lule Àlv som avskiljande vattendrag. Det var i slutet av 1800-talet som BergnÀset började befolkas i samband med fÀrjtrafiken in till staden. Detta ledde till att nÀringsidkare och invÄnare började bosÀtta sig vid denna del av samhÀllet.

Konstruktion av maskinbeklÀdnad

VĂ„rt examenarbete Ă€r utfört i samarbete med InterSystem AB i Ängelholm. InterSystem konstruerar, monterar och sĂ€ljer transportörsystem samt pallastare tillkunder inom livsmedel, lĂ€kemedel och kemiindustrin. Syftet med examensarbetet Ă€r att förenkla monteringen av maskinbeklĂ€dnaden pĂ„ företagets pallastare. I dagslĂ€get krĂ€ver maskinbeklĂ€dnaden en mycket tidsödande monteringsprocess som dessutom utförs pĂ„ en provisorisk arbetsbĂ€nk. VĂ„r uppgift har dĂ€rför varit att göra förĂ€ndringar i beklĂ€dnadens konstruktion för att möjliggöra en snabbare montering samt att konstruera en arbetsplats dĂ€r monteringen kan ske snabbt och ergonomiskt.

SBAR - ett möjligt kommunikationsverktyg?

World Health Organization (WHO) skriver att upp till 70 procent av allapatientavvikelser beror pÄ bristande kommunikation och Socialstyrelsen skriver att 8,6procent av patienterna inom slutenvÄrden drabbas av en vÄrdskada. HÀlso- och sjukvÄrdÀr en riskfylld verksamhet och att anvÀnda checklistor och trÀna teamarbete ger ensÀkrare vÄrd och bÀttre kommunikation. MÄnga organisationer och myndigheterföresprÄkar nu SBAR, vilket stÄr för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstÄnd ochRekommendation, som ett effektivt och sÀkert kommunikationsverktyg. Syftet medlitteraturstudien var att kartlÀgga vilken evidens och vilka effekter SBAR har pÄpatientsÀkerhet, kommunikation och arbetsmiljö, samt hur SBAR kan implementeras. Istudiens resultat framkom förbÀttrad kommunikation genom bÀttre struktur, rÀtt ochtydligare uppgifter samt effektivare överlÀmningar.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->