Sökresultat:
1789 Uppsatser om Snabb aktiv störningsreserv - Sida 64 av 120
Campingturismen i PiteÄ under 1950- och 1960-talet
Den hÀr uppsatsen handlar om hur campingturismen vÀxte till i PiteÄ pÄ 1950- och -60-talet, och gjorde omrÄdet till ett av Sveriges populÀraste campingomrÄden. Enligt statistiken hade PiteÄ 4% av den totala campingen i hela riket 1968. VÄr uppgift har varit att försöka finna vilka faktorer och aktörer som bidragit till att just PiteÄ kom att fÄ en sÄdan framskjuten position inom campingturismen. I uppsatsen belyser vi hur bilismens genombrott under 1950-talet innebar en snabb förÀndring i turistbeteendet, vilket fick som konsekvens att det traditionella hotell och vandrarhemsboendet, kom att ersÀttas av boende i eget tÀlt eller hyrd stuga pÄ campingplats. I mitten pÄ 1950-talet blev frÄgan om anlÀggande och drift av campingplatser en kommunal angelÀgenhet, delvis beroende pÄ att olika intresseföreningar hade börjat uppmÀrksamma förÀndringen i turistbeteendet.
Hemelektronikbranschen under snabb förÀndring : Hur ser framtiden ut för leverantörerna
HÀr kommer sammanfattning av vÄr uppsatts "SmÄföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns mÄnga faktorer, bÄde yttre och inre, som pÄverkar en smÄföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns Àven mÄnga olika former av finansiering att vÀlja bland t ex banklÄn, leasing och riskkapital och de olika finansiÀrerna stÀller skiftande krav pÄ smÄföretagen och företagarna. Ett problem som nÀmns i teorin Àr det finansiella gapet som bygger pÄ en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiÀren. SmÄföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och Àr negativt instÀllda till att förlora kontroll över företaget samt sjÀlvstÀndighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker dÀrav sÄ lÄngt som möjligt Àr riskkapital dÄ detta kortfattat innebÀr att företaget ?betalar? genom att ge bort Àgande.
SkolsvÄrigheternas diskursiva praktiker : En intersektionell diskursanalys
FramvÀxten av informationssamhÀllets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvÀgar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur Ätta chefer frÄn större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i bÄde nÀrvarande och distanskommunikation. FrÄgestÀllningarna Àr:Vilka övergripande strategier anvÀnder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvÀgar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier anvÀnder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig sjÀlva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mÄngfacetterad bild av kommunikation. Cheferna anvÀnder kommunikation stÀndigt, i alla former, i alla kontexter bÄde medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.
NÀr det otÀnkbara hÀnder barnet : Fysiska övergrepp mot barn i förskoleÄldern. En textanalys om bemötande och ÄtgÀrder i en kommunal förskola, kontra ett förÀldrakooperativ.
Det hÀr examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett förÀldrakooperativs bemötande och ÄtgÀrder ser ut nÀr det gÀller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna:Har de tvÄ förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?En jÀmförelse mellan de tvÄ förskolorna görs genom en textanalys av tvÄ dokument, förÀldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmÀlningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsÀtt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar Àven upp anmÀlningsplikten förskolan stÄr inför nÀr misstanke eller oro uppkommer hos personalen.
Hoppets mysterium - Faktorer som inverkar pÄ patientens upplevelse av hopp vid kronisk sjukdom
Hoppet Àr mÀnniskans starkaste drivkraft och framtidsorienterat pÄ ett positivt sÀtt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omstÀndigheter och miljö. En mÀnniska som har en sjukdom av kronisk karaktÀr, kan kÀnna lidande iolika former bÄde fysiskt och psykiskt. Det Àr av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kÀmpa och vÄga sig in i en osÀker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade pÄ patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlÀttade sjuksköterskans möte med patienten.
Engagemang i Föreningsaktivitet, Stress ochSociala Relationer bland Högskolestudenter : - en enkÀtstudie
Föreningsengagemang, sociala relationer och stress Àr ofta omnÀmnda tillsammans och relateras ofta till varandra. Eftersom befintlig forskning Àr begrÀnsad vad gÀller sambanden dem emellan, var det av intresse att undersöka dessa. Syftet med studien var att kartlÀgga föreningsengagemang bland högskolestudenter pÄ en högskola i södra Sverige samt undersöka eventuella samband mellan föreningsengagemang, sociala relationer och stress. Metoden för studien var deduktiv med ett kvantitativt angreppssÀtt. EnkÀter med frÄgor om föreningsengagemang, stress och sociala relationer genomfördes pÄ 230 studenter.
Eutanasi : Sjuksköterskans delaktighet
Eutanasi, eller den svenska översÀttningen dödshjÀlp, innebÀratt vÄrdpersonal genom olika ÄtgÀrder pÄskyndar döendet hossvÄrt sjuka patienter. Aktiv dödshjÀlp Àr olagligt i Sverigeliksom i flertalet andra lÀnder. Samtidigt Àr det inte ovanligtatt patienter efterfrÄgar eutanasi med hÀnvisning till att dödendÀrigenom kan bli mer stilla och fri frÄn lidande. Genom sinnÀra kontakt med patienten har sjuksköterskan en given roll idet som hÀr kallas eutanasiprocessen. Syftet med litteraturstudienvar att beskriva sjuksköterskans delaktighet i eutanasiprocessen.UtifrÄn riktlinjerna för en litteraturstudie i Friberg(2008) har 11 artiklar granskats.
Mediabrickan
Som examensarbete har vÄr grupp valt att presentera en lösning pÄ ett problem som malmgruvor i allmÀnhet och gruvan i Malmberget i synnerhet har. Detta examensarbete har dock inte nÄgon speciell uppdragsgivare utan har initierats av en gruppmedlem. Problemet bestod i att konstruera en produkt som skulle ersÀtta eller komplettera befintliga upphÀngningsanordningar för rörsystem till luft- och vatten- transport nere i gruvan. Ibland kan brister i planeringen (mÀnskliga faktorn) resultera i att ett för litet antal fÀstpunkter görs, eller i att fÀstpunkterna inte uppfyller stÀllda hÄllfasthetskrav. Detta leder till att maskinen som producerar hÄl för fÀstanordningen mÄste Äterkallas till gruvorten.
"Man vill ju att det ska bli bra" : en kvalitativ intervjustudie om pedagogers uppfattning av inskolning.
Inskolningen Àr en stor omstÀllning för förÀlder och barn och inskolningsformerna kan se lite olika ut pÄ olika förskolor. I föreliggande studie har inskolningsformer pÄ tvÄ förskolor belysts genom att undersöka pedagogers förestÀllningar om och erfarenheter av inskolning. Mitt empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige. Uppsatsen inspirerad es av fenomenografi, vilket innebÀr att mÄlet var att identifiera variationerna i pedagogernas utsagor om fenomenet inskolning.I analysen av materialet framkom hur tvÄ olika inskolningsformer kan se ut, jag uppmÀrksammade dessutom tre teman; yrkesrollen, trygghet och förÀldrasamverkan. Yrkesrollen upplevdes som komplex och karaktÀriseras av en balansgÄng mellan lÀrande och omsorg.
ATT INSE SIN EGEN DĂDLIGHET : En litteraturstudie om nĂ€rstĂ„endes upplevelser och erfarenheter av palliativ vĂ„rd
Ă
r 2005 dog 21000 svenskar i cancer. Det Àr den nÀst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. De senaste Ären har dÀrför den palliativa sjukvÄrden utvecklats allt mer. Den palliativa vÄrden Àr en aktiv helhetsvÄrd för patienten och dennes familj som syftar till att skapa förutsÀttningar till bÀsta möjliga vÄrd och livskvalitet nÀr sjukdomen inte lÀngre Àr botbar. Syftet med den hÀr studien var att med ett nÀrstÄende perspektiv belysa upplevelsen av att vara nÀrstÄende till cancerpatienter i palliativ vÄrd.
Ăgarledda företag och externa styrelseledamöter
I Àgarledda företag bestÄr styrelsen oftast av Àgaren sjÀlv eller av
familjemedlemmar. Styrelsearbetet och styrelsens roll Àr ofta bara en
formalitet. Flera författare pÄpekar vikten av att fÄ in externa ledamöter
i styrelsen för att fÄ en aktiv styrelse och att fÄ tillgÄng till
fördelarna med den service, resurser och kompetens som en utomstÄende
person kan ge. Anledningar till att inte ta in externa ledamöter hos
Àgarledda företag kan vara rÀdslan att förlora inflytandet över företaget
eller att den externa ledamoten inte förstÄr företagets konkurrenssituation.
Syftet med studien har varit att undersöka de företag som har tagit in
externa ledamöter i styrelsen. Det som har undersökts Àr vilken kompetens
som anskaffats och vilken roll den externa ledamoten har haft i styrelsen,
samt om antalet anstÀllda gett upphov till anskaffandet av externa
ledamöter.
Vilken information presenteras i VD-brev? En studie av industri- och hÀlsovÄrdsbranschen
Bakgrund: I en allt mer internationell vÀrld finns det idag ett tryck frÄn intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag vÀljer att lÀmna ut mer information i Ärsredovisningen Àn vad som Àr lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte frÀmst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehÄller ord som tyder pÄ att VD försöker försköna framstÀllningen av företagets resultat samt att de ofta sjÀlva vill framstÀlla sig i en ofelbar sjÀlvbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte Àr att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev frÄn 2010 i sex företag, vilka Àr verksamma inom tvÄ olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod anvÀnds och en textanalys pÄ sex företags VD-brev har dÀr gjorts.
MEDIERAD INTERAKTION : En kvalitativ studie som visar pÄ ungdomars nya vanor och beroende av gemenskap
Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats synliggöra vÄra respondenters berÀttelser och tankar och dÄ frÀmst i deras medierade interaktioner med olika grupper.Detta har vi undersökt utifrÄn en hermeneutisk ansats genom kvalitativa intervjuer med elever i en skolklass dÀr vi valde att fokusera pÄ deras medierade interaktioner. I undersökningen av elevernas medierade interaktioner synliggjordes deras relationsskapande och deras attraktion till nÀtanvÀndandet. Uppsatsens centrala tema Àr: ungdomarnas anvÀndning av Internet, nÀtbehov, sociala relationer och utanförskap, nÀthandlingar och eget och andras ansvar.Vi lever i en tid dÀr snabb utveckling och högt tempo styr vÄra liv och nÀr produktionen av ny kunskap och konsumtion virvlar fram Àr det lÀtt att tappa fotfÀstet och förlora sig i en stor vÀrld, kanske speciellt om man befinner sig mellan barn och vuxenvÀrlden. Kanske finner ungdomarna ett Ànnu större behov av att skapa relationer med andra efter att ha öppnat boxen till en lÀttÄtkomlig vÀrld till andras inre via Internet? Som sÄ mycket annat gÀller det att kombinera nytta med nöje och att finna en balans i tillvaron pÄ gott och ont.
Sjuksköterskors uppfattningar kring lustgasadministrering till barn vid smÀrtsamma procedurer : - en kvantitativ studie
Bakgrund: Inom va?rden fo?rekommer det ofta sma?rtsamma procedurer i form av behandlingar och underso?kningar. Dessa procedurer kan vara obehagliga fo?r barn vilket go?r sma?rtlindring till en viktig del av pediatrisk va?rd. Lustgas a?r ett bra alternativ till barn pa? grund av att den har lugnande effekt, inte kra?ver na?gon ytterligare sma?rtsam procedur som na?lstick och har snabb och kortvarig effekt.
Mötets betydelse inom palliativ vÄrd - ur sjuksköterskans perspektiv. En litteraturstudie
Palliativ vÄrd innebÀr att ge aktiv total vÄrd till patienten i ett skede nÀr
sjukdom inte lÀngre kan botas. Sjuksköterskor som jobbar inom den palliativa
vÄrden mÄste kunna fÄnga upp patientens behov. Det mÄste ocksÄ finnas ett
starkt engagemang och lyhördhet för patienten, samt att sjuksköterskan ska
kunna se döden som en naturlig del av livet. Enligt sjuksköterskorna Àr
kommunikationen grundlÀggande för förstÄelsen mellan henne och patienten, för
att kunna kÀnna igen och förstÄ de kÀnslor och reaktioner som patienten visar.
Syftet med studien var att belysa vad sjuksköterskkor upplever vara viktigt i
mötet med patienter inom palliativ vÄrd.