Vi väljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mänsklig rättighet kunna välja hur eller när vi ska dö om vi är ohjälpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bättre liv? Uppsatsen är komparativ med explorativ inriktning och pekar på många dilemman som är viktiga att reflektera över när det gäller frågan om aktiv eller läkarassisterad eutanasi bör tillåtas eller inte.För att uppnå syftet att försöka svara på uppsatsens problemställning, förs en diskussion, häri avgränsad till att belysa hur viktiga influenser i samhället resonerar; våra riksdagspartier, de största troslärorna samt för ämnet relevant forskning. Jag har läst sekundär, men också i ett fall primär, litteratur i form av böcker och artiklar för att lära om olika perspektiv, samt intervjuat människor som arbetar med döden eller nära relaterade frågor. Jag har slutligen också varit på en föreläsning för läkarstuderande, om dödshjälp..

Bakgrunden till detta arbete var att vår hälsouppfattning påverkas av en mängd faktorer. Inom familjer var detta något som starkt relaterades till övriga familjemedlemmars välmående och välbefinnande. Inom den pediatriska vården beskrevs samarbete mellan patienter, föräldrar och vårdpersonal som en viktig faktor. Denna familjecentrerade vård kunde, beroende på hur den fungerade, påverka samtliga parters uppfattningar och upplevelser på positiva och negativa sätt. Denna litteraturstudies uppgift var att undersöka hur den pediatriska vården på sjukhus fungerade i praktiken med syftet att belysa patienters, föräldrars och vårdares uppfattningar och upplevelser av pediatrisk omvårdnad.

Idag äger drygt 7 miljoner svenskar någon typ av värdepapper. Dessa handlas av två typer av investerare, den aktiva och den passiva. Den aktiva investeraren köper och säljer sina värdepapper mer frekvent för att dra nytta av dess upp och nedgångar, jämfört med den passiva investeraren som köper värdepappret på lång sikt.En aktiv investerare analyserar ständigt marknaden och dess utveckling, försöker utläsa historiska mönster för att förutspå hur framtiden kommer att utveckla sig. Att studera historiskt kursdata för att förutspå framtida mönster kallas teknisk analys . Två vanligt förekommande analysmetoder inom teknisk analys är glidande medelvärde och Relative Strength Index.

Diabetes är idag ett stort folkhälsoproblem. Över 170 miljoner människor i världen lever med sjukdomen och av dessa är 90 % personer med typ II diabetes. Under de senaste åren har förekomsten av typ II diabetiker ökat markant över hela världen. Att leva med sjukdomen diabetes kräver betydande insatser och kunskaper. Det innebär även krav på regelbunden livsföring och aktiv egenvård.

Att man ska leva och äta hälsosamt för att hålla sig frisk och må bra är de flesta människor medvetna om. Trots detta har förekomsten av kostrelaterade välfärdssjukdomar ökat de senaste åren och fler och fler människor drabbas av ätstörningar av olika slag. Media påverkar samhället att tro att dieter, snabb viktnedgång och bantning är hälsosamt samtidigt som kakor, godis och chips framställs som något bra bra. Många människor börjar nu förstå att media inte alltid har rätt och intresset för att äta sund och hälsosam mat har ökat i Sverige. Som kostrådgivare har man till uppgift att öka människors förståelse för vad som är nyttig och hälsosam mat och ge dem råd kring deras kosthållning.

Det främsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i årskurs fem på en skola med hälsoprofil påverkas till en mer fysisk aktiv fritid än de elever som går på en skola utan hälsoinriktning. Ett undersyfte var även att se om det finns någon skillnad på idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. Huvudfrågan är ?Hur ser elevers motionsvanor ut på fritiden på en hälsoinriktad skola jämfört med skola utan inriktning mot hälsa?? För att få svar på frågeställningen gjordes en enkätundersökning på 70 elever i årskurs fem på två olika skolor. Därefter gjordes intervjuer på sju slumpvist utvalda elever på hälsoskolan för att lite tydligare få fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda på tidigare forskningsresultat och även vad skollagen har för krav och mål vad gäller ämnet idrott och hälsa.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida Baselkonventionen om gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall har förmågan att lösa de problem den är avsedd att lösa. Frågan utreds utifrån ett antal regioner. Utgångspunkten ligger i problematiken med farligt avfall, vilket gör att regionerna valts utifrån respektive problemområde. De valda regionerna är Västafrika, ett område där pengar ofta prioriteras framför miljö och hälsa: Nordamerika, en region med komplex reglering i många frågor som gör att internationella åtaganden kan krocka: EU, en union med förutsättningar att utgöra förebild vad gäller attityden mot farligt avfall som miljöproblem och till sist Östasien, ett område i snabb ekonomisk utveckling som än så länge tar litet ansvar i frågan. Inställningen till farligt avfall som miljö- och hälsoproblem skiljer sig radikalt åt mellan regionerna.

I dagens samhälle har internet blivit en stor del av vårt dagliga liv. Nu utför man nästan alla sina ärenden på internet via olika webbplatser. Man handlar böcker, elektronik, utför bankärenden och läser nyheterna. Många antar att dessa webbplatser är säkra, men de flesta är medvetna om någon typ av hot på internet. De vet att man inte ska öppna program eller filer man inte känner igen, dock finns det fler faror.Vårt projekt går ut på att skapa en automatiserad process som visar dessa faror.

På tjänstemarknaden idag finns många alternativ av tjänster att välja mellan som alla tillfredställer samma kundbehov. En typisk bransch där detta gäller är Telecom branschen där alla aktörer erbjuder liknande varor och tjänster för att kommunicera. Av denna anledning är kvalitet något som särskiljer aktörerna åt och blir därför ett viktigt konkurrensmedel, om inte det viktigaste. Vi har i denna uppsats därför valt att undersöka vad kunderna anser om en Telecom butiks tjänstekvalitet.Tjänsteforskarna menar att tjänstekvalitet är kundupplevd kvalitet. Kunderna bildar sin kvalitetsuppfattning genom att jämföra sina förväntningar med sina upplevelser av tjänsten.

Syftet med studien var att studera föräldrainvolvering och barns motivation till tennis utifrån föräldrars perspektiv relaterat till Tennis Syds pågående projekt Tennis10s. I studien deltog 64 föräldrar i åldrarna 31-58 år (m=41,69 sd=5,14) varav 26 var kvinnor (m=40,08 sd=4,98) och 38 män (m=42,79 sd=5,01) som hade barn aktiva inom tennis i åldrarna 6-11 år. I studien användes instrumenten Motivation Till Idrott samt Parental Involvement Sport Questionnaire. Resultaten visade att föräldrar rangordnade kompisskap, laganda, glädje och kompetens som de främsta motivationsfaktorerna till att sitt barn spelar tennis. Föräldrarna rangordnade beröm och förståelse samt aktiv involvering som de mest förekommande beteendena i sitt upplevda engagemang kring sitt barns tennis deltagande.

Syftet med studien var att beskriva mäns upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Sex män 45-65 år, deltog i denna bandinspelade intervjustudie. Intervjutexten analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) och resulterade i fem kategorier. Att diagnosbesked var förväntad men chockerade, att möta olika professioner i vården, att lära sig förstå sjukdomen och ha kontroll, att leva vanligt trots begränsningar, att oroa sig för framtida komplikationer. I resultatet framkom varierande upplevelser av att leva med diabetessjukdom och svårigheter över kravet på förändrade levnadsvanor.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur ungdomar med utvecklings störning upplever sin fritid. Genom intervjuer ville jag få ett inifrånperspektiv på hur sju ungdomar 12 ? 18 år upplever tillgängligheten till olika fritidsaktiviteter samt vad en meningsfull fritid betyder för dem. Då flera ungdomar i studien hade begränsade möjligheter att samtala utan AKK, alternativa och kompletterande kommunikationssätt valde jag att genomföra intervjuerna med hjälp av samtalsmatta, ritprat samt tecken som stöd. Studien visar att ungdomarna i det stora hela är nöjda med sin fritid.

SammanfattningSyfte:                       Syftet med denna uppsats är att undersöka missnöjeshantering hos Nordea Bank. Uppsatsen undersöker hur Nordeas missnöjeshantering överensstämmer med en egen utformad modell för missnöjeshantering. Utfallet förväntas resultera i en reviderad modell för missnöjeshantering samt att utreda om Nordea Bank kan förbättra sin missnöjeshantering.Metod:                     Studien utgörs av kvalitativa intervjuer. Lokalkontor i Västerås och Sala har intervjuats, samt Nordeas kundombudsman, pressansvarig och privatmarknadschef . Utifrån litteraturundersökningen konstruerades en modell som bygger på de variabler som förväntas påverka missnöjeshanteringsprocessen.

Syftet med denna uppsatts var att ta reda på vilka konflikthanteringsstilar som man använder i en politisk grupp samt att se om det finns likheter i konflikthanteringen mellan de olika nivåerna i gruppen. De olika nivåerna som undersökts är: medlemsnivå där fem aktiva medlemmar ingår, och ledarnivå där fem ledare och två före detta ledare ingår. I empiridelen söks svar till frågeställningarna med hjälp av den teoretiska begreppsramen (konflikt, konfliktorsaker och konflikthantering), genom tolv halvstrukturerade intervjuer med politiker på olika nivåer. Konflikter uppstår ofta på grund av brist på komunikation. Andra orsaker är maktkamp, missförstånd och olika förväntningar.

Denna studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Syftet med studien är att beskriva och förklara muntliga naturvetenskapliga prestationer mot bakgrunden av provsituationens kommunikativa karaktär samt jämföra dessa prestationer med de som framkommer i en skriftlig provsituation, TIMSS. För att uppfylla dessa syften har jag intervjuat en liten grupp elever. Intervjuerna har byggt på skriftliga frågor från TIMSS, men har kompletterats med artefakter och en samarbetsorienterad samtalspartner. De flesta av de intervjuade eleverna lyckades prestera, utifrån TIMSS, rätt svar i tre av de fyra situationerna som presenterades.