Sök:

Sökresultat:

503 Uppsatser om Snödjup - Sida 33 av 34

Framing Nafta : - en kritisk diskursanalytisk studie över Naftas representation i New York Times 1993 och 2009/2010

Frihandelsavtalet Nafta (North American Free Trade Agreement) slöts den 1:a januari 1994 mellan USA, Kanada och Mexiko.Synen pÄ fri handel har alltid varit en laddad ideologisk frÄga och det var frÀmst fackföreningsrörelsen och miljörörelsen som kom att rikta den skarpaste kritiken mot Nafta. Den handlade bland annat om den höga mexikanska immigrationsnivÄn till USA, ökad arbetslöshet, att miljöfrÄgorna inte prioriterades och att avtalet skulle leda fram till större ekonomiska klyftor. Syftet med uppsatsen Àr att med enkomparativ ansats undersöka hur det mediala sprÄkbruket i New York Times konstruerar och ramar in bilden av Nafta under Ären 1993 och 2009/2010 och vilken ideologisk konsensus som dras.Genom att anvÀnda Entmans inramningsanalys (framing), van Dijks kritiska diskursanalys och Fowlers konsensusideologi, kunde bakomliggande ideologier och diskurser komma upp till ytan och intressanta iakttagelser av Nafta göras.Problemdefinitionen 1993 speglade ett Mexiko i djup ekonomisk- och social kris och USA:s ekonomiska problem med bland annat hög arbetslöshet och stora mexikanska immigrationsvÄgor. Problemet lÄg frÀmst i den okunnighet och rÀdsla som genomsyrade den amerikanska befolkningens instÀllning till Nafta. I 1993 Ärs artiklar fanns en genomgÄende repetition av den dominerande och homogena inramningen som bestod av en liberal marknadssyn dÀr frihandel lyftes fram som det frÀmsta framgÄngsreceptet och dÀrmed blev Nafta den enda utvÀgen ur krisen.

KÀnsla för innovation ? om faktorer som frÀmjar respektive hÀmmar produktinnovationer i organisationer

SAMMANFATTNINGSyfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera nÄgra vÀsentliga faktorer som kan underlÀtta respektive hindra organisationer, i meningen företag, att fÄ fram produkt-innovationer. Metod: Studiens angreppssÀtt Àr hermeneutiskt abduktivt och dess metod kvalitativ. In-samling av primÀr- och sekundÀrdata har sÄledes skett i en vÀxelverkande process mellan empiri och teori, med löpande kontextuell analys. Teoretiska perspektiv: Teoriavsnittets primÀra delar avhandlar förutsÀttningar för produktinnovationer i organisationer. HÀr fokuseras organisationsinterna och -externa för-hÄllanden, som enligt olika teorier frÀmjar, respektive hÀmmar, inno-vationsprocessen.

AffÀrssystembranschen - En studie av branschens förutsÀttningar

Sammanfattning Titel: AffÀrssystembranschen - En studie av branschens förutsÀttningar Författare: Peter Colliander, Jacob Lundblad, Sophie Monsén Handledare: Hans Knutsson Problem: AffÀrssystembranschen genomgÄr idag en omvÀlvande fas dÄ nya aktörer kommer in pÄ marknaden samtidigt som den tekniska utvecklingen gÄr allt fortare och befintliga aktörer Àndrar strategier. KonjunkturlÀget bidrar till pressen pÄ befintliga aktörer och det har debatterats mycket i affÀrspress huruvida vissa aktörer kommer att slÄs ut eller ej. MarknadslÀget tvingar sÄledes branschens aktörer att anpassa sig och eventuellt omvÀrdera befintliga affÀrsmodeller. Vi har dÀrför stÀllt oss följande frÄgor: Under vilka omstÀndigheter verkar vÀrldens helintegrerade affÀrssystemleverantörer idag och hur kan deras affÀrsmodeller utvecklas? Hur bör Intentia, IBS och IFS utforma sina affÀrsmodeller för att förbli konkurrenskraftiga? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att beskriva affÀrssystembranschens skiftande förutsÀttningar samt ge en bild av hur en affÀrssystemleverantör kan utforma sin affÀrsmodell för att förbli konkurrenskraftig.

Biologisk nedbrytning av plogsulan : vÀxtföljder, klimat och anvÀndningsomrÄden

Strukturrationaliseringen i jordbruket pÄverkar i stor utstrÀckning lantbruksmaskinernas storlek vilket gör att vi gÄr mot allt större och tyngre maskiner. Detta pÄverkar i stor utstrÀckning markpackningen. Ett sÀtt att komma förbi detta Àr att anvÀnda sig av fasta körspÄr (CTF ). Andra sÀtt Àr att vÀlja strukturförbÀttrande grödor och strukturförbÀttrande bearbetningsmetoder. Denna uppsats tar upp de tvÄ sistnÀmnda punkterna och deras effekt pÄ biodiversiteten. Arbetet har bestÄtt av tvÄ delar: en litteraturstudie och ett infiltrationsförsök.

Kvalitetsprovning av lÄskulor till hydrauliska snabbkopplingar

Ett företag som tillverkar hydrauliska snabbkopplingar har genom regelbundna kvalitetsprover upptÀckt att vissa lÄskulor till snabbkopplingarnas lÄsmekanism plötsligt fÄtt en bristande kvalité och spricker vid belastning. LÄskulorna Àr gjorda av rostfritt stÄl och har en viktig funktion i lÄsmekanismen. Om de spricker vid anvÀndning kan det leda till konsekvenser med materiella skador eller personskador. Företaget vill förekomma eventuella kvalitetsproblem och mÄste dÀrför sÀkerstÀlla att lÄskulorna har rÀtt hÄllfasthet. LÄskulorna köps in frÄn en underleverantör och företaget vill dÀrför utveckla en provmetod som provar lÄskulornas materialegenskaper nÀr de levereras till fabriken.

RestspÀnningsmÀtningar i induktionshÀrdade kamringar

I HÀgglunds hydraulmotorer finns en kamring som ythÀrdas genom induktionshÀrdning. En robotbaserad induktionshÀrdningsutrustning som bestÄr av tvÄ induktorer installerades ca 1995. Problem med bland annat sprickbildning i kamringarna vid testning i motorprovlabbet medförde att det tog nÄgot Är innan induktionshÀrdningsutrustningen fungerade tillfredstÀllande. En brant hÄrdhetsgradient mellan hÀrdzon och grundmaterial anses vara till fördel eftersom den bör ge högre utmattningshÄllfasthet. Det maximala hertzka tryck som uppstÄr i kamringen av kamrullarna ger maximala skjuvspÀnningar ca 0,5mm under ytan.

En kartlÀggning av invÄnarnas fritidsaktiviteter i Karlskrona kommun

Sammanfattning Studien Àr ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger Àven möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förÀndrade fritidsvanor och efterfrÄgan pÄ andra typer av fritidsaktiviteter Àn de som finns tillgÀngliga. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad invÄnarna i Karlskrona kommun utövar för fritidsaktiviteter. VÄra frÄgestÀllningar Àr Vad utövar Karlskrona kommuns invÄnare för fritidsaktiviteter? Hur vÀl svarar Karlskrona kommuns fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvÄnarna? Vi har anvÀnt oss av den kvantitativa metoden för att kartlÀgga begreppet fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invÄnare.

En kartlÀggning av invÄnarnas fritidsaktiviteter i Karlskrona kommun

Sammanfattning Studien Àr ett samarbete mellan Karlskrona kommuns Idrott ? och fritidsförvaltning och Blekinge Tekniska Högskola, sektionen för management. Undersökningen ger Àven möjligheten för Karlskrona kommun att skapa beredskap för förÀndrade fritidsvanor och efterfrÄgan pÄ andra typer av fritidsaktiviteter Àn de som finns tillgÀngliga. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vad invÄnarna i Karlskrona kommun utövar för fritidsaktiviteter. VÄra frÄgestÀllningar Àr Vad utövar Karlskrona kommuns invÄnare för fritidsaktiviteter? Hur vÀl svarar Karlskrona kommuns fritidsaktivitetsutbud upp till behovet hos kommuninvÄnarna? Vi har anvÀnt oss av den kvantitativa metoden för att kartlÀgga begreppet fritidsaktiviteter kopplat till Karlskrona kommuns invÄnare.

SKÅL! : -Social, Kvalitet, Angiven smak och LĂ€get, bidragande faktorer till en lyckad lansering pĂ„ den svenska ölmarknaden

Produktlansering Ă€r en utmaning för företag som verkar pĂ„ dagens vĂ€letablerade marknader dĂ€r produkterna i hög grad betraktas som homogena. Konsumenternas beslutsprocess skiljer sig med avseende pĂ„ produktens karaktĂ€r och eftersom lanseringen till stor del avgör produktens framgĂ„ng stĂ€lls höga krav pĂ„ företagen. Lanseringsstrategier mĂ„ste anpassas efter rĂ„dande omvĂ€rldsförhĂ„llanden, konsumentens preferenser och produktens egenskaper för att uppnĂ„ önskad genomslagskraft. Studien har genomförts pĂ„ uppdrag av Spendrups med avsikt att utforma en strategi för lyckad lansering av produkter pĂ„ den svenska ölmarknaden. Öl Ă€r en produkt som generellt betraktas som homogen, vilket innebĂ€r att aktörer pĂ„ ölmarknaden mĂ„ste tillföra mervĂ€rden till sin produkt för att positionera ölet i konsumentens medvetande. Vi vill belysa komplexiteten vid marknadsföring av öl dĂ„ existerande lagar, regler och restriktioner begrĂ€nsar kreativiteten hos företagen.

Huset: ett livsverk av Liss Eriksson

Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.

Huset : ett livsverk av Liss Eriksson

Liss Eriksson vÀxte upp i en inspirerande miljö, dÀr fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppvÀxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnÀrs sÀtt att se och betrakta, men ocksÄ att det krÀvdes stort tÄlamod och hantverksskicklighet för att fÄ fram det uttryck man som konstnÀr söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmÄga att förmedla en kÀnsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnÀrer som slog igenom i slutet pÄ fyrtiotalet, han var med pÄ utstÀllningen Ung Konst pÄ FÀrg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men pÄverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under nÄgra Är i Paris. DÀr knöt han mÄnga kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav ocksÄ nÀring Ät Liss Eriksson starka humanism, han lade mÀnskliga situationer pÄ minnet, lagrade kÀnslostÀmningar och upplevde mÄnga skiftande mÀnskliga livsöden.

KOMMUNIKATIONEN PÅ BOSTADSMARKNADEN : - Kundens möjlighet att göra ett miljövĂ€nligt bostadsköp

Det Àr idag uppenbart att miljön mÄste skyddas för att kunna sÀkerstÀlla en god livskvalitet Àven för kommande generationer. I samband med dessa frÄgor spelar byggsektorn en oerhört central roll, vilken kan hÀnföras till den betydande miljöpÄverkan industrin har pÄ samhÀllsutvecklingen idag. Byggsektorn, ocksÄ kallad "40-procents-sektorn" i miljösammanhang, svarar för 40 procent av den totala energi- och materialresursanvÀndningen i Europa och den nordiska marknaden. Det Àr dÀrmed tydligt att byggindustrin har en signifikant pÄverkan pÄ individers livskvalitet och miljö, varför det Àr av största vikt att sektorn tar ett aktivt ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Kunder har konstaterats utgöra en av den viktigaste intressentgruppen, som med dess miljömedvetenhet och kÀnnedom utgör de frÀmsta pÄverkande faktorerna till den gröna revolutionen.

Hur stÄr det till med tron? : En kvalitativ underso?kning om gudsbilder hos ansta?llda i Svenska kyrkan.

Jag har i denna uppsats underso?kt hur ansta?llda inom Svenska kyrkans gudsbilder sta?r i fo?rha?llande till de gudsbilder som ga?r att utla?sa i Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter samt i Kyrkoordningen fo?r Svenska kyrkan. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med en intervjumetod baserad pa? och inspirerad av Jan Trost. Fo?r att studien skulle falla inom ramarna fo?r uppsatsens omfa?ng gjorde jag ett urval ur Svenska kyrkans beka?nnelseskrifter som jag baserade pa? vilken relevans skriften har fo?r ansta?llda och medlemmar inom organisationen.

Kombination av egna och etablerade varumÀrken - Ett företags liv eller död?

Konkurrensen i klÀdbranschen vÀxer och blir allt intensivare. Det krÀvs idag mer frÄn ett företag för att kunna skilja sig frÄn mÀngden. En rad olika faktorer pÄverkar en konsuments beteende och attityd gentemot ett företag och en butiks val av varumÀrken och sortimentsutbud spelar en betydande roll för att kunna kommunicera ut ett budskap som lockar den tÀnkta mÄlgruppen. Det blir allt vanligare att detaljistföretag som erbjuder etablerade varumÀrken integrerar bakÄt och producerar egna mÀrkesvaror. Lager 157 Àr ett företag som pÄ senare tid har följt denna trend.

FrÄn djuppsykologi till höjdpsykologi : frÄn Mesmer till Wilber

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, frĂ„n Anton Mesmer och markis de PuysĂ©gur pĂ„ 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de dĂ€refter framvĂ€xande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat pĂ„ nĂ„gra teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och SjĂ€lvet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. frĂ„n de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och frĂ„n Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa pĂ„ hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom bĂ„da dessa tĂ€nkare, som intar en helt annan stĂ„ndpunkt Ă€n Jung, kan bidra till förstĂ„elsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag stĂ€llt frĂ„gan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lĂ€mnade denna organisation dĂ„ han insĂ„g att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->